Kostnader och efterfrågan på vård stiger stadigt vilket leder till att vårdgivare i Sverige uppleveren ökad press att samtidigt minska kostnaderna och förbättra kvaliteten på vården. En av orsaken till de ökade kostnader och efterfrågan är att Sveriges befolkning blir äldre och äldre. Däremot har Sverige en av jordens mest uppkopplade befolkning i världen, därför skulle tidsbokning via internet kunna resultera till tid- och kostnadsbesparingar för Sveriges hälso- och sjukvård. Dessutom har tidsbokning via internet möjligheten att minska på den administrativa bördan för vårdpersonal när patienter själva sköter sina tidsbokningar. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara effekter av tidsbokning via internet för både vårdcentraler och vårdpersonal i Värmland. För att uppnå syftet utfördes en fallstudie på Värmlands två största vårdcentraler, vårdcentralen Verkstaden och Gripen, genom intervjuer och dokumentstudier. Resultatet av undersökningen visar att beroende på läkares kontroll över arbetsschemat, organisationens kultur och ledningens engagemang påverkas effekternas omfattning. För vårdcentralen Verkstaden uppstod det inga signifikanta effekter, men hos vårdcentralen Gripen uppstod omfattande effekter. Effekter av tidsbokning via internet hos vårdcentralen Gripen är att organisationen har kunnat spara tid på administration. Tidsbesparingen frigjorde resurser och gjorde det möjligt för vårdcentralen att öppna två nya mottagningar. Distriktssjuksköterskor spenderar hälften så mycket tid på tidsbokning via telefon och den arbetsuppgiften skapade negativ stress. Mindre tid på telefon har lett till att distriktssjuksköterskor spenderar mer tid med patienter och har fått utnyttja mer av sin kompetens, vilket har förbättrat deras arbetsmiljö. Däremot för distriktsläkare har tidsbokning via internet skapat frustrationer och en försämrad arbetsmiljö. Dagligen får distriktsläkare träffa patienter som har genomfört felbokningar och detta skapar svårigheter för en distriktsläkare att utföra vård med hög kvalité.

Syftet med uppsatsen är att utreda hur personalen på offentliga och privata vårdcentraler i Borås Stad definierar begreppet kvalitet efter studiens ramar. Datamaterialet samlades in genom att dela ut enkäter, både i pappersform och digitalt. Enkäten delades ut till personalen på vårdcentraler i offentlig- och privat sektor, inom Borås Stad. Tolkningen av kvalitet anses enligt många som mångfacetterad. Det innebär att det finns en svårighet i att hitta en direkt definition till begreppet kvalitet som kan verka generellt. Teorin och tidigare studier är också enade om denna svårighet. Med undantag för begreppet kvalitet, behandlar studien andra begrepp och aspekter som kan gynna tolkningen av kvalitet. Dessa begrepp behandlas i studien som service och effektivitet, men även tidigare forskning behandlar konkurrens som vi tror kan verka som en extern faktor som kan förtydliga kvalitetsbegreppets innebörd. Respondenterna inom offentlig och privat sektor svarar i flertalet frågor liknande eller i genomsnitt likartat, och framhäver även andra aspekter som de anser kan ha en påverkan på kvalitet. Dessa aspekter togs fram genom att respondenten fritt skrev vilken eller vilka faktorer de ansåg kunde påverka kvalitet. Studiens slutsats ligger i linje med tidigare forskning, att kvalitet verkar vara mångfacetterat men att väldigt många är bekanta med begreppet. Det vill säga att många känner till begreppet men är inte helt säkra på definitionen av begreppet. Vi rekommenderar vidare studier kring ämnet inom vårdområdet för att kunna tydliggöra begreppet kvalitet i syfte att använda det mer frekvent i bland annat internundersökningar, som vårdorganisationerna själva ska ha möjlighet att genomföra. / The purpose of this research study was to examine how personnel in both public and private health care centers within Borås, construe and evaluate the concept of quality within the basis of our study. Data was gathered by surveys provided in two forms: printouts and digital copies to personnel in public and private health care centers, within the municipality of Borås. The evaluation of quality is according to many, fluctuating. Moreover, this means that there is a difficult process of defining the concept of quality to a general aspect, to the extent where theories and previous research agree with this statement accordingly. This study also analyzes other notions related to the concept of quality. These notions and concepts are defined as service and efficiency, but we also included competition as an external factor that influences the concept of quality since previous research has done the same. The respondents within public and private health care centers yielded very similar results, but also highlighted additional aspects that may affect quality. These aspects where provided by letting the respondents freely highlight factors that they assumed could affect quality. Along with considering previous research, this study, concludes that the notion of quality is a familiar term to many, yet is a fluctuating concept. This means that many individuals are sure to have some understanding of the concept of quality, but there is great uncertainty in how to define it. Within health care centers, we recommend further research exploring the concept of quality in order to utilize it more frequently among internal investigations, which organizations should be able to perform themselves.

Bakgrund: Distriktssköterskan har ett ansvar att utveckla vården i alla led för att det skall gynna säkerhet, kontinuitet och relationer som genererar i personcentrerad vård. Att främja hälsa genom telefonrådgivning kan vara både stimulerande och utmanande beroende på samtalets karaktär och arbetssituation. Att vara styrd av tid kan skapa stress. Forskning menar att beslutstöd kan öka kvaliteten på samtalen och agera hjälpmedel som ett komplement till distriktssköterskans egna erfarenheter. En adekvat bedömning kan vara avgörande för den vårdsökande och det visar sig att felaktiga beslut minskar vid användning av beslutstöd. Dock beskriver forskning också att samtalen blev för styrda vilket resulterade i att det personcentrerade samtalet ibland kom i skymundan. Det beskrivs som komplicerat att kombinera teknologi med ett personcentrerat förhållningssätt. Distans skapas i samtalet med den vårdsökande vilket genererar i en krånglig omvårdnad.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka beslutstödets inflytande på det personcentrerade samtalet i telefonrådgivningen, samt möjligheter och utmaningar som detta innebär för distriktssköterskan. Metod: För att besvara frågan användes semistrukturerade intervjuer vilka analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Analysen frambringade fem olika kategorier och 12 underkategorier. Studien visade att majoriteten av deltagarna inte använde beslutstödet mer än som ett komplement vid ärenden av mer akut karaktär. Däremot användes kollegor och andra digitala plattformar som hjälpmedel. Ett personcentrerat förhållningssätt infann sig trots utmaningar i det dagliga arbetet med vissa reservationer, och trots att beslutstödet inte användes. Slutsats: Denna studie belyser telefonrådgivningens komplexa arbete och att det personcentrerade förhållningssättet förekommer trots avsaknad av beslutstöd. Resultatet speglar det dagliga arbetet och kan bidra till en kännedom om arbetsuppgiften och vad som bör förbättras och anpassas till verksamheten. Nyckelord: beslutstöd, distriktssköterska, erfarenhet, hjälpmedel, patient, personcentrerat samtal, personcentrerad vård, primärvård, rådgivningsstöd, sjuksköterska, telefonrådgivning, vårdcentral, vårdsökande

Bakgrund: Minskade antal vårdplatser tillsammans med en stigande ålder på befolkningen innebär att behovet av vård i hemmet ökar. Därför är det viktigt att samverkan fungerar mellan distriktssköterskan i hemsjukvården och vårdcentralen då primärvården är första linjens sjukvård. Samverkan kan ses som en arbetsform där olika aktörers handlingar strävar mot ett gemensamt mål och är ett komplext begrepp.Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av samverkan med vårdcentralen, från hemsjukvårdens perspektiv.Metod: En empirisk intervjustudie i södra Sverige med totalt 11 informanter och kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Samverkan mellan hemsjukvård och vårdcentral speglas av hur organisationen fungerar utifrån ansvarsfördelning, resurser och organisatoriska förändringar. Samverkan innebär relationer där förståelse, kännedom och kontinuitet i dessa relationer påverkar samverkan mellan hemsjukvården och vårdcentralen. Dialogen mellan hemsjukvården och vårdcentralen var viktig där tillgänglighet, återkoppling och möten var betydelsefulla komponenter för att samverkan skulle fungera. Samverkan kunde även gynnas av erfarenhet och kompetens från andra kollegor.Slutsats: Att samverkan fungerar är en nödvändig del i distriktssköterskornas arbete i hemsjukvården. Förbättringsarbetet kring samverkan behöver ständigt pågå för att kvaliteten på samarbetet ska kunna upprätthållas. Studies resultat visade att samverkan brister mellan hemsjukvården och vårdcentralen och kan förbättras. Den stora utmaningen och möjligheten till förbättring kan finnas i organisationen, relationer, dialogen och kompetensen. / Background: Declining care places along with an increasing age of the population means that the need for care in the home is increasing. Therefore, it is important that collaboration works between the district nurse in home health care and the health care center, since primary care is the first-line healthcare. Collaboration can be seen as a working method in which the actions of different actors strive towards a common goal and is a complex concept.Aim: The aim of the study was to investigate district nurses in the home nursing experiences of collaboration between a care center and home health care.Method: An empirical interview study in southern Sweden with a total of 11 informants and qualitative content analysis took place in year 2019.Result: Collaboration between home health care and care center is reflected in the result of four categories: organization, relationship, dialogue and competence. Collaboration is influenced by how the organization is working based on division of responsibilities, resources and organizational changes. The collaboration is about relationships where understanding, knowledge and continuity in these relationships are affecting the collaboration between home health care and the care center. The dialogue between home health care and the health center is important where accessibility, feedback and meetings are important components for the collaboration to work. Collaboration could also benefit from the experience and expertise of other colleagues.Conclusion: The study reveals that there is a deficiency of collaboration and can be improved between home health care and the health center. The great challenge and opportunity for improvement can be found in the organization, relationships, dialogue and competence.

Bakgrund: Sexuell hälsa innebär bland annat ett fysiskt, emotionellt, mentalt tillstånd och socialt välbefinnande i relation till sexualitet. Attityder till äldres sexuella hälsa har förändrats och de äldre tillåts njuta av sin sexualitet. Positiva och negativa aspekter gällande äldre människors sexuella hälsa pekar på att skillnader finns mellan män och kvinnor. Syfte: Att undersöka hur distriktssköterskor uppfattar att samtala om sexuell hälsa med äldre människor på vårdcentral. Metod: Metoden i denna studie är kvalitativ med en fenomenografisk ansats. Data samlades genom individuella intervjuer med öppna frågor. Resultat: Resultatet visade sju beskrivningskategorier: Det är ett känsligt ämne att samtala om, Det är inte en rutin att samtala om sexuell hälsa, Att ha en förutfattad mening i mötet med de äldre, Det är ett relevant ämne att samtala om, Brist på kunskap i ämnet, Att samtala med män och kvinnor skiljer sig åt och Dessa samtal är mer relevanta vid läkarbesök. Efter resultatet presenteras ett utfallsrum. Konklusion: Slutsatsen är att sexuell hälsa är ett känsligt ämne att samtala om. Det behövs fler rutiner för distriktssköterskor på vårdcentral och möjlighet till utbildning för att utöka kunskapen inom detta ämne. / Background: Sexual health consists of physical, emotional, mental and social well-being in relation to sexuality. Attitudes towards elderly’s sexual health have changed, and elder are allowed take pleasure in their sexuality. Positive and negative aspects concerning elderly people’s sexual health suggests that there are differences between men and women. Purpose: To investigate how district nurses perceive their dialogues about sexual health with elderlies. Method: The method in this study is of qualitative character through a phenomenographical approach. Data was collected during individual interviews with open-ended questions. Result: The results revealed seven categories of description; It is a sensitive topic to discuss, It is not of routine to talk about sexual health, Preconceptions when meeting elderlies, It is a relevant subject to talk about, Insufficient knowledge regarding the subject, Dialogues with men and women differ and these dialogues are more relevant during visits to physicians. After the result, an outcome space is presented. Conclusion: The conclusion labels sexual health as a sensitive speech topic. There is a need for additional routines for district nurses at health centers along with the possibility to extend the knowledge in this field.

Bakgrund: Av alla telefonsamtal från föräldrar till vårdcentralen får hälften av dessa egenvårdsråd till sina barn, vilket kan främja hälsa, förhindra och förebygga sjukdom. Om förmågan till egenvård sviktar hos föräldrarna har distriktssköterskorna en viktig roll i att stötta och undervisa. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att ge egenvårdsråd till föräldrar i telefonrådgivning på vårdcentral. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen bestod av 12 semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor på vårdcentral. Materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och tre kategorier och nio subkategorier framkom. Resultat: Tre kategorier framkom i resultatet. Verktyg för samtalet med underkategorierna kommunikation, undervisning, stöd och hjälpmedel. Nyttan med egenvårdsråd med underkategorierna stärkt föräldraroll, tillgänglig som samtalskontakt och färre vårdbesök. Utmaningen med egenvårdsråd med underkategorierna komplexiteten i telefon, föräldrar är olika och kulturella olikheter och språksvårigheter. Distriktssköterskorna erfor att föräldrarna fick stöttning, råd och hjälp med sin oro i telefonsamtalen. Det fanns svårigheter i telefonsamtalet som att inte kunna se barnet och stressen när samtal drog ut på tiden. Slutsats: Distriktssköterskorna arbetade personcentrerat och stöttade föräldrarna till egenvård så att de kunde verka för god hälsa och förebygga sjukdom hos sina barn. Undervisning i egenvårdsråd stärkte föräldrarollen samt minskade deras oro. / Background: Of all telephone calls to the health care centres, half come from parents’ who receive self-care advice for their children, which can promote health and prevent illness in children. If the parents’ ability to self-care fails, the district nurse has an important role in supporting and teaching. Aim: To describe district nurses’ experiences to provide self-care advice to parents in telephone counselling in health care centrals.     Method: The study was implemented with a qualitative method with an inductive approach. The data collection consisted of 12 semi-structured interviews with district nurses at health care centres. The material was analysed with a qualitative content analysis that resulted in three categories and nine subcategories. Results: Three categories emerged in the result. Tools for the conversation with the subcategories communication, teaching, support and aids. The benefit of self-care advice with the subcategories strengthened parenting role, available as a conversational contact and fewer care visits. The challenge with self-care advice with the subcategories of the complexity of the telephone, parents are different and cultural differences and language difficulties. The district nurses experienced that the parents received support, advice and help with their concerns in the telephone conversations. There were difficulties in the phone call such as not being able to see the child and the stress when the call dragged on. Conclusion: District nurses worked person-centered and supported parents in self-care so they could work for good health and prevent illness in their children. Teaching in self-care advice strengthened the parental role and reduced their worries.

Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien har skett på Vårdcentralen Linden i Katrineholm, där patienter har svårt att hitta till rätt väntrum. Syftet med mitt examensarbete har varit att förtydliga orienterbarheten till väntrummen på vårdcentralen. Ett gestaltningsförslag ska skapas som ska underlätta för patienter att hitta till rättväntrum. I studien har metoder som rumsanalys, enkäter och kvalitativa intervjuer använts för att få en uppfattning om patienters upplevelser på vårdcentralen. Genom metoderna visade det sig att bl.a. många föredrog att få information omväntrum när man är på plats. Resultat från litteraturstudier och insamlad empirin har därefter lett till ett gestaltningsförslag som ska fungera som en röd tråd från incheckning till väntrummen. / This is a thesis in Information Design with a focus on Spatial Design. The study has been done in Vårdcentral Linden, a health centre in Katrineholm, where patients have been experiencing difficulty finding their way to the right waiting room. The purpose of this thesis has been to improve orientation to the waiting rooms in the health centre. A design proposal will be made to make it easier for patients to find the right waiting room. In this study, methods such as space analysis, surveys and interviews have been used to get an idea of the patient’s experiences at the health centre. The methods showed that, for instance, many people preferred to get information about waiting rooms while on the spot. Results from literature studies and analysis of collected data have subsequentlyled to a design proposal that will act as a “red thread” from the check-in area to the waiting rooms.

Bakgrund: Klåda nämns vanligen i samma andetag som hudbesvär och har sedan länge fått stå i skuggan av begreppet smärta. Betydande forskning rörande klådans bakomliggande fysiologi har dock givit detta ämne ett uppsving och även distingerat det från smärta. Klåda är mer än ett trivialt symptom i samband med hudsjukdom och kan även vara ett tidigt tecken på många allvarliga sjukdomar, däribland HIV och cancer. Således kan klåda vara en källa till stor ohälsa i samhället, då den leder till lidande och sänkt livskvalitet – något som ofta underskattas av vårdpersonal. Sjuksköterskans attityd rörande detta är dock till synes outforskat, varför denna studie ämnade att undersöka detta. Syfte: Denna studies syfte var att undersöka attityd och kunskap rörande begreppet klåda hos sjuksköterskor verksamma vid vårdcentraler. Metod: Empirisk tvärsnittsstudie med enkät som instrument och deskriptiv statistik som dataanalys. Urvalet bestod av 31 sjuksköterskor från fem offentliga vårdcentraler i södra delen av Region Skåne. Resultat: Enkäten visade att patienter med klåda tas på allvar och att 14/31 informanter mer än tre gånger/månad träffar på patienter som primärt söker vård för detta besvär. Kunskapen om ämnet är i högre utsträckning ett resultat av praktisk erfarenhet, än lärdom från sjuksköterskeutbildningen. På vårdcentralen diskuterades dock inte området i någon större utsträckning, men majoriteten menade ändå att klåda som omvårdnadsområde förtjänar mer uppmärksamhet. Konklusion: Resultatet av denna enkätstudie gav en inblick i sjuksköterskors attityder gentemot klåda, vilket till synes är ett nytt perspektiv. Dock kvarstår fortfarande många frågetecken och forskningsområdet behöver utvidgas med både kvalitativa och kvantitativa studier för att fullt kunna förstå klådans komplexitet. / Background: Itch is often mentioned in relation to skin disorders and throughout the years it has received less attention in comparison to pain. However, new and important research regarding physiological mechanisms behind itch has given the subject a renewed importance and has even distinguished it from pain. Itch is more than a trivial symptom related to skin diseases and may even be an early warning sign of many serious conditions, including HIV and cancer. Accordingly itch is a major health problem in the society, causing suffering and a reduced quality of life –which is often underestimated by healthcare staff. Nurses’ attitudes regarding the subject remain unexplored and was thus the intentions of this thesis. Aim: The aim of this study was to investigate the attitudes towards itch among nurses at healthcare centers. Methods: Empirical cross-sectional study with a questionnaire as a tool and descriptive statistics as the data analysis. The sample consisted of 31 nurses from five public healthcare centers in the southern part of Skåne, Sweden. Results: The questionnaire indicated that patients with itch are taken seriously and that 14/31 respondents encounter patients who primarily seek treatment for the symptom more than three times per month. The knowledge obtained in regards to itch was largely due to practical experience and not to nursing education. Itch was not frequently discussed at the healthcare center, but the majority still agreed that itch, in relation to the science of nursing care, deserves more attention. Conclusion: The results of this questionnaire study gave insight into the attitudes among nurses in regards to itch, which was found to be a new perspective. Nevertheless, many questions remain unanswered and the research needs to be enlarged with both qualitative and quantitative studies in order to fully understand the complexity of itch.

Vården ska ges på den nivå som bäst är anpassad efter patientens individuella tillstånd. Patient väljer ibland att vända sig till akutsjukvården då vårdbehovet egentligen inte är akut utan bättre kan behandlas inom primärvården. Tidigare forskning påvisar att patienter föredrar att söka sig till akutsjukvården framför primärvården då den är mer lättillgänglig samt att den uppfattas som bättre. Att det är flera personer som är inblandade i beslutet att kontakta larmcentralen samt att det är ett svårt beslut framkommer också i tidigare studier. Syftet med föreliggande studie är att beskriva patientens beslut att ringa larmcentral i stället för att ta kontakt med primärvården. Deltagarna i studien hade alla tackat ja och var inkluderade i projektet Vård på Rätt Vårdnivå och vi kom på så sätt i kontakt med dem. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie och är baserad på åtta informanter. Resultatet påvisar att beslutet att ringa larmcentralen i stället för att kontakta primärvårdens vårdcentral kan förstås som att 112 samtalet ersätter vårdcentralen som har begränsningar eller saknar akutmottagningens resurser. Att ringa larmcentralen kan också vara ett uttryck för ohälsa eller att ha förlorat kontrollen. Ofta är det någon annan än patienten som tar beslutet att ringa 112. Vårdcentralen väljs bort bland annat på grund av sämre tillgänglighet och begränsat vårdutbud i förhållande till akutmottagningen. Flera jourmottagningar i primärvårdens regi, ett ökat samarbete mellan akutsjukvården och primärvården samt regelbundna hälsokontroller som skall ges tätare med stigande ålder är förslag till kliniska implikationer. [Summary in English:] Care should be given at the best level suitable to the individual patient condition. Sometimes the patients choose to contact Emergency care when the actual need is not that urgent and can be better treated within the Primary care. Earlier research shows that patients prefer to get in contact to Emergency care prior to Primary care as it is easier to access and that it is perceived as a better option. Earlier studies also show that it’s difficult decision and more persons are often involved to decide to contact Emergency care. The purpose of this study is to describe the patient's decision to call the Emergency care instead of the Primary care. Persons participating in the study have all accepted and were already included in the project "care at the right level", and that was how we got in touch with them. The study was performed as a qualitative interview and based on eight informants. The result shows that the decision to call the Emergency care instead of the Primary care can be recognized as the 112 call replace Primary Care that is limited or do not the same resources as Emergency care. To call the Emergency care can also be an expression of suffering or that the patient lost control. Often it is someone else than the patient who makes the decision to call 112. The Primary care that is chosen away means limited availability and limited care in relation to Emergency care. More emergency receptions handled by the Primary care, greater corporation between emergency care and primary care and regular health checks more frequent as age increase is some proposals to clinical implications. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

I bakgrunden presenteras sjuksköterskans och distriktssköterskans ansvarsområde, att arbetet ska utgå från ett etiskt och holistiskt förhållningssätt och främja hälsa genom exempelvis rådgivning. Forskning beskrev att arbetet med telefonrådgivning upplevdes stimulerande samtidigt som det var svårt att vara både grindvakt och vårdare. Som en hjälp i det arbetet kunde beslutsstöd användas, det sågs som ett skyddsnät som kompletterade sjuksköterskans erfarenheter. Det sågs även som ett kvalitétshöjande instrument samt att rädslan för att ta fel beslut och anmälas minskade. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning utifrån det webbaserade rådgivningsstödet på vårdcentral. För att få fram beskrivningarna användes halvstrukturerade intervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. I resultatet beskrevs det att stödet skapade trygghet då det var en källa till kunskap, ett stöd vid behov, ett bra hjälpmedel och gav bekräftelse. Stödet sågs som otillräckligt och svårarbetat då det var svårnavigerat, tidskrävande, språket satte gränser, det kunde inte ersätta den kliniska blicken och stämde inte med verkligheten. Slutligen beskrevs det att den egna erfarenheten styr hur stödet används. Erfarenheterna var övervägande positiva, men omvårdnadsfokus minskade då dyrbar tid användes till att hantera rådgivningsstödet. / In the background we present the responsibilities of nurses and district nurses, namely that the duties will begin with an ethical and holistic point of view, and to promote health through for example giving advice. Research described that working with telephone counselling was perceived as stimulating, though hard being both a gatekeeper and a caretaker. One kind of help in that task could be decision support, it was seen as a safety net and a complement to the experience of the nurse. It was also seen as an instrument to improve quality, as well as reducing the fear of making the wrong decisions and being reported. The purpose of the study was to describe the experience of nurses and district nurses to work with telephone counselling using the web-based counselling support in health centres. To get the descriptions half structured interviews were used, which were analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach. It was described in the result that the support created a sense of assurance, because it was a source of knowledge, a support when needed, a good aid, and gave confirmation. The support was also seen as insufficient and not user-friendly, since it was hard to navigate, time consuming, had a language barrier, it could not replace the clinical “eye”, and did not correspond with reality. Lastly it was said that the experience of each individual was a key in how the support was used. Most had positive experiences, but focus from taking care of patients was lost due to valuable time being used for handling the counselling support.