Få institutioner är i lika hög grad som skolan föremål för forskning och åsikter. Alla har rätt att säga sitt när det gäller skola och utbildning, vilket medför att forskning emellanåt anammas utan vare sig reflektion eller vidare granskning. Nytt för skolan för tillfället är ett vidgat textbegreppstänkande. Nytt är också att individuella utvecklingsplaner ska upprättas för varje elev. ’Individualitet’ är ett begrepp som bland annat den amerikanske pedagogen John Dewey (1859-1952) hade teorier om. Hans pedagogik fick fäste i den svenska skolan redan tidigt på 1900-talet. Men vad innebär begreppen ’text’ och ’individualitet’ hur behandlas de i praktiken? Min uppsats belyser hur individuellt ett vidgat textbegrepp kan se ut vid personliga kunskapsredovisningar och hur individuellt elever reflekterar över hur de visar sin kunskap. I min första uppsats på C-nivå (Andersson 2007) inom universitetsämnet Svenska med didaktisk inriktning genomförde jag studier på sex elevers kunskapsredovisningar. Jag tydliggjorde hur dessa sex elever i årskurs sju använde text och bild när de visade sin kunskap i ett prov. I denna uppsats på D-nivå inom samma ämne, Svenska med didaktisk inriktning, behandlar jag ämnet med en fenomenografisk ansats genom att då undersöka samma sex elevers egna reflektioner kring hur de använde text och bild, d.v.s. ett vidgat textbegrepp när de visade sin kunskap. I min tidigare undersökning (Andersson 2007) gjorde jag alltså undersökningar på sex elevers provsvar där jag via text- och bildanalyser av elevernas prov granskade deras reaktioner på en lärares instruktioner och intentioner med ett prov. I denna uppsats på D-nivå undersöker jag således elevernas reflektioner över sin användning av text och bild i det prov de besvarade drygt tre månader tidigare. Mina studier visar stor individualitet både i kunskapsredovisningar och i reflektioner. Eleverna visade alla sin kunskap på olika sätt i ord och i bilder när de fick möjlighet att använda ett vidgat textbegrepp. Reflektionerna kring användningen av text och bild varierade också mellan eleverna. Genom att använda en fenomenografisk ansats belyser och karaktäriserar jag elevernas uppfattningar av fenomenet text – bild. Dessa beskrivna uppfattningar kan anses uppfylla ett fackdidaktiskt syfte och fungera som utgångspunkter i diskussioner för att förstå hur olika elever kan uppfatta fenomenet text –bild. Larsson (1986) beskriver i boken Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi fördelarna med en fenomenografisk ansats på följande sätt: ”Med kunskap om elevernas sätt att uppfatta något kan man upprätta en kontakt – läraren kan begripa eleven” (Larsson 1986:14). Studien visar sålunda hur ett vidgat textbegrepp och individualitet tar sig uttryck i verkligheten för sex elever i årskurs sju.

The purpose of this thesis is examining teachers’ view of working with aesthetic expressions in their teaching of the Swedish subject in first grade. The study examines the possibility to distinguish whether teachers’ aesthetic subject competence affects their choices of didactics in their Swedish subject teaching. Another important question in the study is how teachers believe that aesthetic expressions and methods can support the learners’ linguistic development. Carried out as a qualitative interview, the study asked four working class teachers questions primarily regarding their view of aesthetics and its relation to the Swedish subject. This thesis also includes questions related to the methods the teachers use in their daily work with the Swedish subject.  For the purpose of problematizing the status of aesthetics, assessment and organizational aspects also form a basis for the thesis. The outcome of the study indicates that all teachers interviewed recognize a connection between aesthetic expressions and children’s linguistic development. Yet, in the interviews, patterns appear that imply that only qualified music and art teachers are able to relate and account for how the aesthetic expressions can support the learners’ linguistic knowledge in the Swedish subject. Means for developing the learners’ verbal and oral ability mentioned here include singing and rhythms. A cautious conclusion from this would be that first grade class teachers consider aesthetics as important in relation to the Swedish subject, but their methods vary by their individual subject matter competence. The aesthetic methods are highly valued by all informants, however, only used as a supporting means for first grade learners’ linguistic development by teachers with aesthetic subject competence. Considering the education of the new future so called “f-3” teachers comprise no subject knowledge of art, music and other aesthetic subjects, the outcome of this study is particularly important for the Swedish Ministry of Training and Science. / Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares syn på sitt arbete med estetiska uttrycksformer i sin svenskundervisning i årskurs ett. I undersökningen studeras om det går att urskilja om lärares ämnesbehörighet inom de estetiska ämnena påverkar deras motiveringar till sina ämnesdidaktiska val i svenskundervisningen. En viktig fråga i undersökningen är också hur lärare anser att estetiska uttrycksformer och arbetssätt kan gynna elevernas språkutveckling. Undersökningens tillvägagångssätt är därför en kvalitativ intervju där fokus ligger på fyra verksamma klasslärare och där intervjufrågorna behandlar företrädesvis deras syn på estetiken och dess relation till svenskämnet. Även frågor som berör lärarnas arbetssätt i vardagen i svenskämnet redovisas i uppsatsen.  Bedömningsrelaterade och organisatoriska aspekter utgör också en grund av problematiserandet av estetikens status i detta examensarbete. Resultatet av undersökningen visar på att alla av de intervjuade lärarna ser en koppling mellan de estetiska uttrycksformerna och barnets språkutveckling. Dock framkommer det mönster i intervjuerna att enbart de lärare med ämnesbehörighet inom musik- och bildämnet kan berätta och förklara hur de estetiska uttrycksformerna kan stödja elevernas språkliga kunskaper i svenskämnet. Exempelvis nämns sång och rytm som hjälpmedel för att utveckla elevens verbala och muntliga förmåga. En försiktig slutsats av studien blir därför att klasslärare i årskurs ett uppfattar estetiken som viktigt i relation till svenskämnet, men att deras arbetssätt varierar beroende på lärarens ämnesbehörighet. Det estetiska arbetssättet värderas av alla informanter stort, men används enbart av de lärare med estetisk behörighet som ett stödjande hjälpmedel för elevens språkutveckling i årskurs ett. För utbildningsdepartementet är resultatet av denna uppsats viktigt då lärarutbildningen av framtidens nya f-3 lärare helt och hållet saknar ämneskunskaper för bild, musik och andra estetiska ämnen.

No description available.

I skolans läseböcker används ofta bilder som stöd för läsningen. Men om bilder kräver att läsaren förstår bildkaraktärers sinnestillstånd riskerar de att hindra läsförståelsen hos elever med outvecklad mentaliseringsförmåga, vilka kan finnas bland exempelvis barn med autismspektrumtillstånd. Syftet med studien är att undersöka hur mentaliseringskrävande bilder och relationen mellan ord och bild i läseböckerna Den magiska kulan 1A och Den magiska kulan 1C för årskurs 1 påverkar möjligheten till läsförståelse för elever med outvecklad mentaliseringsförmåga. Som utgångspunkt ligger intermediala studier och Langers teori om läsning som ett byggande av föreställningsvärldar. Läsebokens bild och skrivna text utgör likvärdigt meningsbärande textmodaliteter som tolkas i läsarens möte med texten. Genom kvalitativ innehållsanalys undersöks bilders mentaliseringskrav, samt omfattning och form av läsförståelsestöd som ges genom den skrivna texten. Resultatet visar att stora delar av materialet kräver mentaliseringsförmåga för läsförståelse. Den skrivna textens explicita uttryck av mentaliseringskrävande bildelement gör merparten av läseböckernas innehåll tillgängligt. Samtidigt utgör en betydande andel av bilderna hinder för läsförståelse genom implicit eller utebliven stöttning i den skrivna texten, främst i texter med kompletterande berättelseform.

COMMON ENDS OR COMMON MEANS? The Cold War is over and Sweden and Finland are starting to deal with the new security enviroment that has emerged. Grand Strategy in both countries is changing to meet the new Europe and surroundings. Both Sweden and Finland consider the risk of a direct attack in the near future to be highly unlikely and this has effects on the respective countries grand strategy. A broadened approach to security is applied and the military instrument is no longer the primary concern in the strategy. Both Sweden and Finland become members of the European Union in 1995 but neither is a member of NATO, the countries both consider themselves as military non-aligned, the only two countries with a coastline to the Baltic Sea with that stance. This makes for a logic choice to cooperate for the common security and a cooperation is formed to cover security policies to be relevant in peace, crisis and war. Even though the countries are existing in and interpret the new security enviroment in similar ways they approach the challanges in differing ways. This creates the differences that we identify and describe in this thesis. The purpose of this thesis is to identify and describe the differences between Sweden's and Finland's grand strategy, how this difference has changed from 1996 to 2018 and if these differences can have consequences for the cooperation between the two countries, mainly military and at the highest strategic level. The thesis is focused on the elements of the grand strategy that involves the armed forces of the respective countries. This comparative text analysis compares political policy documents within the grand strategy field from both Sweden and Finland. We will compare the period from 1996-2018. The comparison will be made by examining three occasions in the period, year 1996, Year 2004 and year 2018. The documents used have relevance against these years and are analyzed by applying Jacob Westberg's model; ends, means, ways and environment. The differences and the consequences that are the conclusions of this thesis are that cooperation are not always formed because it is the best possible option but sometimest the only possible options. Sweden and Finland's history differ in some parts and this has affected the respective country's security strategies. Finland has a history of coping for itself and has thus a national focus with focus on a stable national defense while Sweden has a history without war in modern times and a constant glance at military international engagement and the political benefits that can be achieved on the international scene.

Syftet med studien är att undersöka hur estetiska lärprocesser kan bidra till en inkluderande undervisning i elevers utvecklande av literacy. Frågeställningarna berör begreppet estetiska lärprocesser, hur lärare beskriver att estetiska arbetsformer integreras med literacyhändelser och vilka möjligheter lärare ser i sådan undervisning ur ett inkluderande perspektiv. Studiens teoretiska ram utgörs av New Studies Literacy och empirin analyseras utifrån The four Literacy Model, resursmodellen (Freebody & Luuk, 1990). Studien är baserad på intervjuer med semistrukturerade forskningsfrågor. Fem lärare, med olika erfarenhet av estetiska lärprocesser som berättade fritt utifrån frågorna, intervjuades. Det huvudsakliga resultatet av studien synliggör hur elever, i literacyhändelser med estetiska arbetsformer, kan erbjudas praktiker som stödjer de fyra delarna i att utveckla literacy samt de möjligheter lärare ser i undervisning med estetiska lärprocesser, ur ett inkluderande perspektiv. / The purpose of the study is to investigate how aesthetic learning processes can contribute to an inclusive teaching in students' development of literacy. The questions concern the concept of aesthetic learning processes, how teachers describe that aesthetic forms of work are integrated with literacy events and what opportunities teachers see in such teaching from an inclusive perspective. The theoretical framework of the study consists of New Studies Literacy and the empirics are analyzed on the basis of The four Literacy Model (Freebody & Luuk, 1990). Five teachers were interviewed. The main result of the study shows how students, in literacy events with aesthetic forms of work, can be offered practice that support the four parts of developing literacy and the opportunities teachers see from an inclusive perspective.

Nature as a record  The aim of this study is to investigate how places in nature can fit into the description of a record and how nature itself can be seen as an archive. Many people have close relationships to places in nature and it's clear that immaterial cultural heritage is embedded in nature all around us.  In this essay we look at small examples like a tree or a stone with a special relationship to a person but also at nature as a whole. We ask the questions: can nature be seen as an archive? How can a widened archival concept include places in nature? And can this benefit a larger representation in the archives? We investigate how nature can be a subject as opposed to an object that cannot be taken out of its original environment. Therefore a tree or a stone should be archived in the context where it originated.  In previous research of living archives, researchers focus on how the archive can see to the needs of indigenous people around the world, as they investigate how cultural heritage embedded in the landscape can be preserved in archival terms. For this study we have done interviews with five people within the Sami indigenous community in Sweden, asking them about their personal relationship to a place in the natural environment and how this connection is related to personal and cultural history and heritage. The result of these interviews have been used to analyse how a place in nature can fit into an archival concept and how personal relationships to nature touches on values like identity, language, knowledge trading, cultural heritage places and history. The questions are raised through the lens of archival theory and phenomenology, as how archives can be seen as in constant change. The questions touches on many aspects in both archival science, cultural heritage, indigenous representation, climate changes and the colonial heritage of the archives.