The goal of this study is to compare the differences between Virtual Reality with a head mounted display and traditional, 2-dimensional monitors when used in simulation and testing. By conducting this comparison, the aim was to find out whether a visualization method that uses 3-dimensions as opposed to a method which only uses 2-dimensions, provides a better solution for viewing 3-dimensional data gathered from actual vehicles in real-world tests.  The approach to investigate this is by developing a tool that can visualize data from a dataset in both 2 and 3-dimensions. The tool was then evaluated by allowing a group of participants, whose work is related to testing within the automotive industry, perform tasks using the tool and timing the results. In addition to the timed results, the participants were also asked to answer a questionnaire with the aim of providing a more detailed look into how they experienced the two methods of visualisation.  Overall, the impression of using VR as a method of visualization was by all participants positive and it was concluded that the participants performed marginally better with VR but at the cost of slight discomfort and some fatigue. However, the results could be accurately improved as the precision of the gathered data was found limited by the method used to collect it in the experiment.

Den här undersökningen har tittat närmare på hur flödesfält och virtuella ledare interagerar med avsikten att se hur effektiva de är på att upprätta och hålla formationer. En applikation har skapats som testar de två systemen tillsammans i ett flertal olika scenarion för att se hur de beter sig i olika miljöer. Under testernas gång samlades data in om agenternas positioner, kollisioner och mer för att beskriva hur effektivt de behåller en formation. Virtuella ledare kunde upprätta formationer och minskade kollisioner mellan agenter om rotationen begränsades. Tekniken fungerade i stora utrymmen med avsaknad av hinder om den virtuella ledarens rotationshastighet begränsades men i en miljö med hinder hade agenterna en tendens att fastna bakomde nämnda hindrena. Artefakten visade på att systemet fungerade men har ett par nackdelar när det kommer till komplex terräng / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.  </p>

Ofta sker planeringsarbete i en tvådimensionell miljö, där man går miste om både djup och närvarokänsla. Därför är det intressant att undersöka ifall möjligheten att själv effektivt navigera sig runt i en tredimensionell miljö med hjälp av virtual reality-teknik har något värde för planeringsprocessen, där utställningsansvariga på museer är målgruppen. För att undersöka detta modellerades virtuella rum, skript skapades för utplacering, borttagning samt val av objekt. Dessa integrerades med en spelmotor och Oculus Rift, varpå användaren själv kan “kliva in i” en virtuell miljö presenterad tredimensionellt och som reagerar på huvudrörelser, tangentbord och mus. Enkäter för att bedöma närvaronivå i modellerna och testdeltagarens immersiva tendenser användes och semistrukturerade intervjuer genomfördes för att utvärdera vår modell. Resultaten visar att testdeltagarna är positivt inställda till att använda sig av konceptet i planeringsarbetet. Dock skulle hellre använda systemet för att navigera sig runt i en redan färdig miljö än att göra utplaceringen i realtid “inne i miljön”. Resultaten implicerar att virtual reality mycket väl skulle kunna implementeras i en arbetsprocess där planering är i centrum. Detta skulle kunna skapa en bättre dialog mellan de involverade i processen, speciellt då alla inblandade inte alltid har samma kunskaper och kan ha svårt att förklara sina visioner och önskan om ändringar. / Often the process of planning takes place in a two-dimensional environment, where you lose both depth and sense of presence. It is therefore interesting to investigate whether the ability to effectively navigate in a three-dimensional environment using virtual reality technology has a value to the planning process, where the curators at museums are the target audience. To examine this virtual rooms were modeled, scripts created for deployment, removal and selection of objects, which was integrated with a game engine and Oculus Rift, so that the user could "step into" a virtual environment presented in three dimensions that responds to head movements, keyboard and mouse. Questionnaires were used to estimate the level of presence in the models and the test subjects’ immersive tendencies. Semi-structured interviews were implemented to evaluate the model. The results show that the test participants are positive to the use of virtual reality in their process of planning, though generally they would rather use it to navigate around in an already finished environment than arranging objects in real time “from within the environment”. The results show that virtual reality could very well be implemented in a work process where planning is at the center. This could also create a better dialogue between the people involved in the process, especially since everyone involved does not always have the same skill set and may find it difficult to explain their visions or voice their desires for change.

The focus of this essay is to explore and investigate active teachers´ management of field studies in the subject of geography. The concept of field studies is wide, which is why all forms of outdoor education will be included. Field studies from inside the classroom, alongside tools such as computers, will also be part of the concept. The essay can be described as put in two different positions, how teachers work with physical field studies and how teachers work with virtual field studies. The purpose is also to find out the obstacles and opportunities that are experienced. The theory consists in how field studies contribute to an irreplaceable dimension of the subject. At the same time, it is a fact that many teachers do not implement it at all, some a bit, some more.    All the interviewed respondents are working on a high school. Half of them are women, half men and all of them are teaching in geography. The result depicts a positive attitude towards both physical and virtual field studies. The obstacles that occur in physical studies are for example time and resources, while in virtual studies, it seems that knowledge is more of a difficulty. The opportunities are many. Among other things, the close environment could be effective, but the obstacles appear to overcome the possibilities. Virtual field studies can fit as a suitable complement, but every interviewed teacher agreed that actively leaving the classroom never could be replaced by computers.

Title: Virtual work environment and its impact on employee motivation and performance. Keywords: virtual workplace, motivation, performance, covid-19 Research question: How is employees' motivation and performance affected in a virtual work environment? Purpose: The purpose of this study is to investigate how the individual's motivation and performance are affected by a virtual work environment during the current covid-19 pandemic from an employee perspective. Method: Case study methodology with semi-structured interviews with respondents from five different organizations and a systematic literature study (SLR). Conclusion: It is suggested that the virtual work environment entails an increased workload, which entails a negative impact on the employee’s motivation and performance. Furthermore, it is suggested that a combination of physical and virtual work environment is essential to achieve increased motivation and performance among the employees. Finally, it is suggested that a combination of both monetary and non-monetary rewards is considered essential to achieve increased motivation and performance among the employees. / Titel: Virtuell arbetsmiljö och dess påverkan på medarbetares motivation och prestation. Nyckelord: virtuell arbetsmiljö, motivation, prestation, covid-19 Frågeställning: Hur påverkas medarbetarnas motivation och prestation inom en virtuell arbetsmiljö? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur individens motivation och prestation påverkas av en virtuell arbetsmiljö under den rådande covid-19 pandemin utifrån ett medarbetarperspektiv.  Metod: Fallstudiemetodik med semi-strukturerade intervjuer med respondenter från fem olika organisationer samt en systematisk litteraturstudie (SLR).  Slutsats: Det antyds att den virtuella arbetsmiljön medför ökad arbetsbelastning vilket medför negativ påverkan på medarbetarens motivation och prestation. Vidare antyds det att en kombination mellan en fysisk och virtuell arbetsmiljö är väsentlig för att uppnå ökad motivation och prestation hos medarbetaren. Slutligen antyds att en kombination av dels monetära samt icke-monetära belöningar anses väsentliga för att uppnå ökad motivation och prestation hos medarbetaren.

Mitt arbete handlar om VR (virtuell verklighet) och vilka möjliga fördelar det bidrar till undervisningen i grundskolan. Jag har inriktat mig på att studera VR-teknikens effekter och syftet med denna undersökning har varit att få reda på huruvida lärande resultat och utbildningen kan förbättras med hjälp av VR samt vilka utvecklingsmöjligheter det finns för undervisningen. Frågeställningen lyder “Kan VR bidra till förbättrade elevresultat i undervisningen?”. För att undersöka frågeställningen har jag genomfört en vetenskaplig undersökning där jag sammanfattat 10 olika studier. Tidigare forskning har visat att VR har stor potential att förbättra undervisningen vilket leder till att resultaten ser en positiv syn på bidragandet av en kvalitativ undersökning. Men det är fortfarande en fråga som man ska vidare studera då det inte finns många studier för just mellanstadiet som var arbetets fokus.

Ökningen av antalet personer som arbetar på distans, som var markant under coronapandemin 2020, har lett till nya utmaningar för företag som vill erbjuda sina anställda möjligheten att arbeta hemifrån. Förändring av platser där medarbetare möts och interagerar kan även förändra hur kunskapsdelningen fungerar mellan de anställda, som är en viktig faktor för kompetensutvecklingen hos företag. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka platser för informell interaktion som finns vid distansarbete, samt hur kunskapsdelningen ser ut vid dessa. Fem intervjuer med personer vid fyra olika företag utfördes för att diskutera kunskapsdelning på respektive arbetsplats. Alla fem personer arbetade på ett kunskapsbaserat företag, med erfarenhet av minst sex månaders distansarbete. Fem nämnda platser bedömdes vara för informell interaktion; digital fika, spontant samtal för frågor, chattkonversation parallellt med möte, spontana sociala samtal och kommunikationskanaler såsom chatt. En av dessa, chattkonversation parallellt med möte, var inte möjlig vid fysiskt kontorsarbete. Två platser nämndes som saknade vid distansarbete; kaffeautomaten och korridoren. Tekniska hinder såsom fördröjningar i telefon- och videosamtal och begränsade verktyg för att rita för hand upplevdes som störande vid kunskapsdelning. Dock skapades också möjligheter till att enkelt spela in samtal med instruktioner och informationsdelning för att kunna upprepa vid ett senare tillfälle, samt upplevde en respondent det lättare att ta egna anteckningar vid möten och samtal. Indirekta barriärer såsom färre och sämre sociala interaktioner med kollegorna, har för flertalet intervjuobjekt upplevts negativt, både för välmåendet och motivationen. Hur mycket det påverkar kunskapsdelningen kan inte sägas. De två minst erfarna intervjuobjekten tycker det är en lägre barriär att fråga kollegor om hjälp via telefonsamtal än på ett kontor, men undersökningen visar inte ifall kunskapsdelningen gynnas av det.

This report includes a bachelor thesis project that has been carried out by Harald Johansson and Simon Wedegård, the project extended over the spring semester 2022 at Jönköping University. The work has been carried out for Cramer Tools and is also a final part of the authors’ education in Bachelor Science - Mechanical engineering with product development and design. Cramer Tools manufactures battery-powered products for landscaping for both professionals and amateurs. Cramer Tools handheld lawnmowers has three different ejections functions for treating the mowed grass, one of which is the side ejection that is located on the right side of the mower and is a function in need of developed. Therefore, Cramer Tools wishes to develop a new side ejection that fulfils the same function as the existing ejection but can be applied on the mower’s rear ejection that is usually used for the collection bag. By removing the side ejection, Cramer Tools can make a closed cover on its existing lawnmowers, which improves the grass flow and makes the mower being able to eject more grass. The goal of this project was to develop a working prototype with high functionality and an ease of use that can be introduced to Cramer Tools product range. The thesis has been carried out through an iterative product development process where the various theories and methods are described to explain the working method. What a final prototype should achieve to meet requirements and wishes is defined in the work that forms the basis for the result. To answer the thesis questions, the project work has used relevant theories for product development and applied methodology that is suitable for continuous testing and validation of development. The tests consisted of both virtual tests of the mower’s airflow generated during use and real tests that validated the developed prototypes. Since the work is carried out during the winter and spring season, grass was only available for the final testing and thus a secondary testing method was created during the project to be able to validate the development. The work results in a final prototype that Cramer Tools is very pleased with, both the performance of the grass ejection and the ease of use of the prototype with a reliable and easy-to-handle mount. Cramer Tools can further develop and take part of the work that will hopefully be useful and introduced in their product range.

Syftet med den här studien är att bidra till kunskap om elevers upplevelse av virtuellalaborationer i biologi. I denna studie betonas elevernas motivation. I inledningen beskrivs och förtydligas några begrepp. Vidare görs en jämförelse mellankonventionella laborationer och virtuella laborationer. Eftersom den här studien handlar omstudenters motivation i samband med virtuella laborationer görs dessutom en kort skriftligsammanställning av tidigare studier. Slutligen skildras betydelsen av virtuella laborationer förhögstadiets elever. Jag utgår ifrån Skinners teori om Operant betingning där virtuellalaborationer fungerar som stimuli och förstärker elevernas motivation. Datainsamlingsmetod för den här studien är både kvantitativ och kvalitativ. Resultatet visaratt eleverna känner till vikten av laborativt arbete för att utveckla sin inlärning och ärmotiverade. Resultatet visar att majoriteten av eleverna vill ha mer tydliga instruktioner underlaborationens genomförande och detta bekräftades av lärarna. Samtidigt visar resultaten atteleverna tycker att den virtuella laborationen bidrar till en bättre motivation och kunskapsutveckling i jämförelse med den traditionella laborationen. Många virtuella pre-lab-övningar innebär att eleverna lär sig hur de använder kemiska apparater i labbet. Med dessa resultat och begränsningar i åtanke visade studien att det inte fanns någon signifikant skillnadmellan de två labb-undervisningsmetoderna när det gällde pre- och posttest data som främstfokuserade på konceptuell förståelse.

Distansarbete är ett fenomen som till följd av covid-19-pandemin utvecklats från att vara en relativt sällsynt företeelse till att bli vardag för en stor del av Sveriges förvärvsarbetande befolkning. Distansarbete har på så sätt inneburit en markant förändring i hur människor bedriver sitt arbete likväl som hur de strukturerar sina vardagliga liv. Mot bakgrund av hur distansarbete påverkat människors liv under pandemin syftar denna kandidatuppsats till att undersöka hur distansarbete kan påverka förutsättningarna för regional arbetsmarknadsutveckling och regionförstoring, samt hur distansarbetet kan påverka förutsättningarna för kommunal och regional samhällsplanering. Utgångspunkten är här att distansarbete ökar graden av tillgänglighet till arbetsmarknader genom att utgöra ett virtuellt alternativ till fysisk arbetspendling. Problemområdet studeras genom kvalitativa metoder i form av dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer med tre offentliga tjänstepersoner på kommunal, regional och storregional planeringsnivå. Resultatet av studien visar att distansarbete kan förändra konceptualiseringen av regionförstoring genom att arbete på distans gör att samtliga variabler som regionförstoring traditionellt är beroende av ersätts av nya variabler. Traditionellt utgår förståelsen för regionförstoringsprocessen från fysisk mobilitet och tillgänglighet genom arbetspendling. När distansarbete integreras som perspektiv baseras förståelsen för regionförstoring istället på virtuell tillgänglighet och mobilitet genom användandet av elektroniska kommunikationsverktyg. Studien visar att distansarbete stimulerar regionförstoring genom att tillgängliggöra fler arbetstillfällen inom en större geografisk yta. Kopplat till regional arbetsmarknadsutveckling har studien även visat att distansarbete kan bidra till förbättrade konkurrensfördelar och effektiviserad kompetensförsörjning. Studien visar även att distansarbete kan påverka förutsättningarna för kommunal och regional samhällsplanering genom att skapa nya möjligheter likväl som utmaningar för framtida utveckling. Distansarbete kan ge upphov till befolkningstillväxt inom landsbygdsområden och mindre tätorter, och därigenom bidra till en mer geografiskt jämlik ekonomisk utveckling. Utmaningar som kan kopplas till detta är bibehållandet av sociala gemenskaper inom glesbebyggda geografier likväl som landsbygdsgentrifiering. Avslutningsvis har studien visat att distansarbete kan innebära att strategier för fysisk planering likväl som strategier för platsutveckling kan komma att behöva förändras och utvecklas. Exempelvis genom att på ett tydligare sätt integrera sociala hållbarhetsperspektiv och platsattraktivitetsaspekter, likväl som att integrera behovet av digital infrastruktur och alternativa arbetsplatser i form av kontorshubbar.