Tidsbegränsade anställningar har ökat i Sverige sedan 90-talet och fortsätter ännu att öka. Dessa anställningar diskuteras flitigt i media och den negativa påverkan på de anställda är mest framträdande. De som i högst utsträckning är tidsbegränsat anställda är unga personer i åldrarna 16–24 år, där hälften har den typen av anställning. Pajala är en kommun i Norrbotten som varit väldigt aktuell i media i och med gruvan som startade och sen kort därefter gick i konkurs. Enligt statistik från SCB har Pajala en markant högre ungdomsarbetslöshet än i riket och länet med 15 procent mot rikets 8 procent. Föreliggande studie har utförts i Pajala kommun med syftet att undersöka vad unga Pajalabor har för upplevelser av otrygga anställningar och vilka strategier som används för att hantera situationen. Samt hur detta påverkas av den varierande tillgången på arbete som kommunen erfarit. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med kvinnor i åldrarna 20–31 år. I analysen av materialet har Standings teori om prekariatet och Jahodas deprivationsteori används. Resultatet av studien visar att otrygghet och oro är centralt i respondenternas upplevelser framförallt oro för sin ekonomi. Även stress över att alltid behöva vara tillgänglig och hur anställningen gör det svårt att planera återkommer. Respondenterna har även upplevt bristande arbetsmiljö, kompetensutveckling och möjligheter att utvecklas i arbetet. De strategier som främst används för att hantera situationen är att anpassa sin livsstil efter den varierande inkomsten samt att planera för hur de ska hantera en eventuell uppsägning. Samtliga respondenter har påverkats på ett eller annat sätt av arbetsmarknaden i kommunen och turerna med gruvan. Resultatet visar även på ett upplevt tvång att studera för att komma ur de otrygga anställningarna, annars får man nöja sig med det man får eller flytta. / Precarious employment has increased in Sweden since the 90's and continues to increase. These jobs are widely discussed in the media and the negative impact on employees is most prominent. Those who to a large extent are temporary employees are young people aged 16-24, where half have this type of employment. Pajala is a municipality in the north of Sweden that has been very relevant in the media, with the mine that started and soon became bankrupt. According to statistics from SCB, Pajala has a significantly higher youth unemployment than in the country and the county with 15 percent against the country's 8 percent. This study has been conducted in Pajala municipality with the purpose of investigating how young residents in Pajala has experienced insecure employment and what strategies are used to handle the situation. And how this is affected by the varied supply of work that the municipality has experienced. Seven semi- structured interviews have been conducted with women between the ages of 20 and 31 years. In the analysis of the material, Standing's theory of precariat and Jahoda's deprivation theory has been used. The result of the study shows that insecurity and concern are central to the respondents' experiences, especially concern for their finances. Also stress about always having to be available and how the job makes it difficult to plan returns. The respondents have also experienced insufficient work environment, skills development and opportunities to develop at work. The strategies used primarily to deal with the situation are to adjust their lifestyles according to the varying income and to plan how to deal with a possible termination. All respondents have been affected in one way or another by the labor market in the municipality and the bankruptcy of the mine. The result also shows an experienced compulsion to study to get out of the precarious jobs, otherwise you will have to settle for what you get or move.

Studiens syfte var att undersöka vad det är som gör att anställda på Försvarsmakten väljer att behålla eller byta ut myndigheten som arbetsgivare och vidare studera hur deras anställningsmöjligheter sett ut på den civila arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är således: vilka incitament är det som driver medarbetare inom Försvarsmakten att stanna kvar eller lämna myndigheten? Hur upplever de sina arbetslivsmöjligheter på den civila arbetsmarknaden? För att genomföra studien utfördes åtta intervjuer varav fyra på anställda på Försvarsmaktens Högkvarter och fyra på uppdragstagare från Hemvärnet. Då värnplikten nyligen återinförts innebär det en förändring för både samhället och individerna i det. Det väcker därav frågan hur den här förändringen påverkar myndigheten genom individens inställning till arbetsplatsen och arbetsuppgiften vilket inspirerade till den här studien. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig därför i Anthony Giddens teorier kring motiv och handlande samt resurser och begräsningar. Datainsamlingen formades i resultat och analys till sex olika teman: väg in i Försvarsmakten, motiv och handlande för myndigheten och samhället, motiv och handlande för individen, arbetstagarens upplevda kompetenser, övergången till det civila och att vara civil arbetstagare.   Studien visar på fem betydande incitament som gör att individen väljer att stanna kvar; arbetsuppgifterna, utvecklingsmöjligheterna, gemenskapen, friheten och värdet av arbetet. Den visar också att anledningen till att lämna myndigheten grundar sig i dels en vilja att göra karriär och dels en nyfikenhet att få prova på en annan arbetsgivare. Väl ute på arbetsmarknaden ligger det största ansvaret på individen själv att skapa sig en förståelse för sina egna kunskaper och erfarenheter för att vidare kunna göra sig själv anställningsbar.

Det är allmänt känt att olika typer av tidsbegränsade anställningar är otrygga som anställningsform och genererar prekariatets representanter. Inom Kriminalvården finns det en problematik med hög personalomsättning där de löst detta genom att använda sig av personal med en tidsbegränsad anställning. Syftet med denna studie är att undersöka hur människor med en tidsbegränsad anställning inom Kriminalvården upplever sin anställningsform och om de upplever sig ha friheten att styra sin arbetssituation. Det är en kvalitativ studie där tonvikten ligger på att undersöka intervjupersonernas upplevelse av möjlighet till självstyrning och friheten att disponera sin egen tid. Den teori som används i studien utgår från Standings begrepp prekariatet. I studien har sex personer med en tidsbegränsad anställning deltagit och resultatet i undersökningen visar på att anställningsformen upplevs otrygg men är frivillig och ger intervjupersoner möjlighet att styra sin tid på egna villkor. Slutsatsen är att de med en tidsbegränsad anställning tillhör prekariatet genom sina otrygga anställningar men då de värderar högre möjligheten att kunna styra sin arbetssituation väljer de medvetet att fortsätta vara kvar i den anställningsformen.

Syftet med studien är undersöka hur visstidsanställda inom bemanningsbranschen upplever sin anställningsform, samt hur de upplever att anställningsformen påverkar deras psykosociala mående. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta informanter. Empirin analyserades utifrån en abduktiv ansats och teorier om anställningsotrygghet, identitet och stress har använts för att tolka och analysera resultatet. Resultatet visar att bemanningsanställda upplever att de befinner sig i osäkra anställningar och oftast vill bli övertagna av kundföretaget för att få en tillsvidareanställning, och därmed en trygghet. Det som också framkommer är att samtliga informanter upplever att de har en bra lön, men att den ekonomiska situationen blir ett stressmoment eftersom individerna inte vet hur länge anställningen fortlöper och därför inte vet om de kommer ha en fortsatt lön eller inte. Resultatet visar på att visstidsanställda inom bemanningsbranschen uppleveren anställningsotrygghet som tar sig uttryck i stress och osäkerhet, till följd av sin anställningsform. / The purpose of this study was to study how temporary employees in the gigindustry experience their form of employment, as well as how they feel that the form of employment affects their psychosocial well-being. The study was conducted using a qualitative method where semi-structured interviews were carried out with eight informants. The empirical evidence was then analyzed based on an abductive approach and theories of job insecurity, identity and stress have been used to interpret and analyze the results. The results draw attention to the fact that temporary agency workers feel that they are in an insecure employment situation, and usually want to be taken over by the client company in order to get permanent employment and security. What also emerges is that the informants feel that they have a good salary, but that the financial situation becomes stressful because the individuals don’t know how long the employment will continue, and therefore do not know whether they will have a continued salary or not. Thus, the results show that fixed-term employees in the staffing industry experience Job Insecurity Theory, which is expressed in feelings of stress and uncertainty, as a result of their form of employment.

Det har skett stora förändringar på arbetsmarknaden, där visstidsanställning/ behovsanställning blivit alltmer vanligare anställningsformen i Sverige. Individer som inte har fast anställning har även sämre psykosociala arbetsförhållanden och upplever större stress på arbetsplatsen, vilket i sin tur kan leda till mental ohälsa. Även kvinnor upplever sig ha sämre psykosociala arbetsförhållanden jämfört med män. I denna studie undersöks sambandet mellan psykosociala arbetsförhållanden, arbetsbelastning, anställningsform samt kön och mental ohälsa. De psykosociala förhållanden mäts genom den så kallade krav- och kontrollmodell som omfattar vilken typ av arbete individen utför. Resultatet uppvisade positiva samband mellan både psyksociala arbetsförhållanden, alltför många arbetsuppgifter, visstidsanställning, kvinna och mental ohälsa då mental ohälsa var större hos de individer som upplever sig ha höga krav och låg kontroll i arbetet (spänt arbete) än hos individer med låga krav och hög kontroll på arbetsplatsen. Även alldeles för stor arbetsbelastning hade en stor betydelse när det gäller mental ohälsa. Detta gäller även anställningsform då resultatet visade att visstidsanställda var i högre utsträckning utsatta av mental ohälsa än de som har fast anställning. Emellertid vad gäller kön så resultatet uppvisade att kvinnor drabbas i högre utsträckning av mental ohälsa jämfört med män däremot kan detta inte kopplas till krav och kontroll på arbetsplatsen. Studien avslutas med diskussion kring de resultat som har erhållits från regressioner. / There have been major changes in labor markets, where temporary employments have become increasingly more common form of employment in Sweden. Individuals who do not have a permanent job have also worse psychosocial working conditions and experience greater stress in the workplace, which in turn can lead to mental ill health. Although women perceive themselves as having poorer psychosocial working conditions compared to males. The present study examines the relationship between psychosocial working conditions, workload, employment status, sex and mental ill health. The psychosocial working condition measured by the so called demands and latitudes model that includes the type of working the individual performs. The result showed a positive correlation between psychosocial working conditions, too many tasks, temporary employment, women and mental ill health where mental ill health was grater in those individuals who have high demands and low control at work than those with low demands and high control in the workplace. Also heavy workload had a major role in the mental ill health. This also applies to employment status when the results showed that temporary workers were more often affected of mental ill health than those with permanent employment. However, in terms of gender, the results showed that women are affected more often of mental ill health compared to men; however, this cannot be linked to demand and control in the workplace. The study concludes with discussion of the results obtained from the regressions.

I dagens samhälle finns det ett antal arbetstagare som har anställning på begränsad tid. Denna uppsats utreder regleringarna kring visstidsanställningar samt vilket förhållande som finns mellan visstidsanställningar och samhället. Fokus i detta arbete är att undersöka hur visstidsanställningar regleras och hur dessa inverkar på individer i Sverige. För att få full förståelse behandlar uppsatsen vidare EU:s syn på Sveriges reglering av visstidsanställda. Samhällets utveckling behandlas kort för att nå en djupare kännedom om behovet av visstidsanställningar i Sverige. I anslutning till samhällsutvecklingen undersöks konsekvenser för arbetstagare och arbetsgivare vid tillämpning av visstidsanställningar. Slutligen kartläggs fördelningen av visstidsanställningar bland grupper av individer i samhället. Underlaget för denna uppsats baseras främst på berörda lagrum, förarbeten, rättsfall och doktrin. Materialet kompletteras med statistik på antalet visstidsanställningar i samhället samt fördelning av visstidsanställningar i samhället.I uppsatsen har det framkommit att det är enkelt för arbetsgivare att anställa en arbetstagare på begränsad tid. Uppsatsen belyser att det finns två typer av visstidsanställningar där den ena är mer fördelaktig än den andra för anställda. Av uppsatsen framgår det att främst kvinnor har den mindre fördelaktiga visstidsanställningen, som inte är frivilligt vald. Män är något överrepresenterade vad gäller den mer fördelaktiga visstidsanställningen, som är frivilligt vald och har positiv inverkan på löneutvecklingen. En slutsats från detta resonemang är att många visstidsanställda kvinnor missgynnas. För att uppnå jämställdhet på den svenska arbetsmarknaden borde kvinnor och män vara lika representerade även i de mindre fördelaktiga visstidsanställningarna. / In today’s society there are a number of employees who are hired for a limited time. This paper investigates the regulations regarding fixed-term employment and the relationship between this type of employments and the society. To focus on this work regulation regarding fixed-term employments must be investigated and also how these affect the individuals in Sweden. To gain a full understanding the paper also deals with how other countries within EU relate to how Sweden handles the regulation of the fixed-term employments. The development of the society is shortly treated to reach a deeper understanding about the needs of temporary employments in Sweden. In connection with the development of the society, the consequences are investigated how the application of fixed-term employments will affect the employees and the employers. Finally, the distributions of temporary employments among groups of individuals in the society are mapped. The foundation of this paper is mainly based on the relevant section of law, preparation work, legal cases and doctrines. The material will be completed with statistics on the number of fixed-term employments and the distribution of these in the society.The paper shows that it is easy for employers to hire an employee for a limited time. The paper also shows that there are two types of fixed-term employments for employees, where one is more favorable than the other. It is mostly women who have less favorable fixed-term employments, and most of these jobs are not freely chosen. Men are slightly over-represented in terms of more favorable fixed-term employments which are often freely chosen and have a positive impact on the wages. The conclusion of this reasoning is that many temporary employed women are mistreated. In order to achieve equality on the Swedish labor market, both women and men should be equally represented even in the less favorable fixed-term employments.

Denna studie undersöker hur individer påverkas av att arbeta under osäkra anställningsförhållanden. Genom att genomföra sju kvalitativa intervjuer med personer anställda på olika osäkra eller tidsbegränsade anställningar, samt med en tillsvidareanställd och en chef på ett företag med visstidsanställda, syftar studien till att skapa en djupare förståelse för hur osäkra arbetsförhållanden påverkar människors välbefinnande och vardag. Resultaten visar att respondenterna upplevde både positiva och negativa effekter av de osäkra anställningsformerna. Å ena sidan uttrycker många hur de känner en oro för sin arbetssituation, men upplever samtidigt en viss trygghet på respektive arbetsplats. Dock är drömmen om en fast anställning gemensam för alla respondenter. Osäkerheten och oron bidrar bland annat till stress, ekonomisk otrygghet och svårigheter att upprätthålla en balans mellan arbete och fritid för respondenterna. Å andra sidan uppskattar vissa av respondenterna flexibiliteten, trivs med sina kollegor och den gemenskap som finns på arbetsplatsen. Sammanfattningsvis visar studien att osäkra anställningsförhållanden påverkar individen på olika sätt, både positivt och negativt, vilket skapar en djupare förståelse för konsekvenserna av dessa arbetsförhållanden. / This study examines how individuals are affected by working under precarious employment conditions. By conducting seven qualitative interviews with individuals employed in various insecure or temporary positions, as well as with a permanent employee and a manager at a company employing fixed-term workers, the study aims to gain a deeper understanding of how insecure working conditions impact people's well-being and everyday lives. The results reveal that respondents experienced both positive and negative effects of insecure employment arrangements. On one hand, many express concerns about their work situation but also find a certain sense of security within their respective workplaces. However, the desire for permanent employment is a common thread among all respondents. The uncertainty and anxiety contribute to stress, financial insecurity, and difficulties in maintaining a work-life balance for the participants. On the other hand, some respondents appreciate the flexibility, enjoy their colleagues' company, and value the sense of community in their workplace. In summary, the study demonstrates that insecure employment conditions affect individuals in different ways, both positively and negatively, providing a deeper understanding of the consequences of such employment arrangements.