Under det senaste årtiondet har sociala medier använts av mode-influencers till att sprida sina budskap om personlig stil. Med de senaste årens klimatintresse har början till ett skifte skett från att uppmuntra till konsumtion till att i stället skapa medvetenhet om textilindustrins negativa påverkan på miljön. Syftet med denna masteruppsats är att göra en visuell kulturstudie av tre av dessa influencers argumentation genom de filmer de publicerar på Youtube. Den undersöker hur de använder visuell retorik i filmerna för att göra ett trovärdigt intryck och på så vis locka till sig en allt större följarskara och få betalda samarbeten, utan att uppmuntra till onödig konsumtion. I studien ingår sammanlagt nio filmer som publicerades under 2019 och 2020. Filmerna analyseras med hjälp av visuell retorik som kvalitativ metod och tolkas med visuell retorik och produktion av social och kulturell identitet som teoretiska utgångspunkter. En analys av tittarnas kommentarer på filmerna används för att validera resultatet av tolkningen. De tre studerade Youtube-kanalerna ökade sitt antal prenumeranter med i genomsnitt 64 % under den tid som studien pågick och alla tre influencers får betalda samarbeten som de helt eller delvis kan försörja sig på. De undersöker noga de företag de inleder samarbete med och undviker varumärken som inte är accepterade av deras tittare som etiska och miljömässigt hållbara. Alla de tre influencers som ingår i studien använder samma typ av visuell huvudargumentation för att övertyga sina tittare om vikten av en hållbar garderob. De visar exempel på hur de själva kombinerar sina egna kläder på nya sätt för att skapa en personlig stil utan att behöva köpa nytt. Studien visar dock att filmernas innehåll är mindre viktigt än hur trovärdig influencern uppfattas av sina tittare. En tolkning av tittarnas kommentarer ger att de i första hand är intresserade av hur influencern producerar sin identitet med hjälp av kläder och utseende, för att själva inspireras till att hitta sin personliga stil. Genom att efterlikna deras stil kommunicerar de grupptillhörighet med den influencer de följer och får på så sätt del av samma sociala status. / During the last decade, fashion influencers have used social media channels to spread the word about personal style. Due to the global focus on the climate change the content has begun to shift from a consumption culture to creating awareness about the negative influence of the textile industry on the environment. The purpose of this study is to examine three of these influencers’ argumentation in the videos they publish on YouTube. It investigates how the influencers use visual rhetoric to make a trustworthy impression to increase the number of followers and get paid sponsorships, without supporting unnecessary consumption. The study investigates a total of nine videos published on YouTube during 2019 and 2020. The visual content is processed using a qualitative method and analysed with a focus on the theoretical perspectives of visual rhetoric and production of social identity. The written follower comments, of the videos, are used to validate the result of the analysis. The three YouTube channels increased the number of followers with an average of 64 % during the study and the influencers are all in paid collaborations that represent all, or a part of, their total income. They thoroughly research the company before adding a new sponsorship and avoid brands that are not accepted by their followers to be ethical and sustainable. All the three influencers participating in the study use the same principal visual rhetoric arguments to convince the followers of the advantage of a sustainable style. They show a vast variety of outfit combinations using the limited amount of clothes in their wardrobes to create a personal style without the need of adding new clothes. The result of the study indicates, however, that the content of the videos is of less importance than how trustworthy the influencer is perceived by the followers. An analysis of the viewer comments suggest that their primary interest is to get inspiration from how the influencer produces identity through dress and appearance. By emulating their personal style, the followers hope to gain membership of the influencer’s community and achieve similar social status.

Denna undersökning syftar till att hitta utvecklingsmetoder för hur jag som bildlärare i skakunna undervisa om graffiti och gatukonst, som en del av kontexten samtidskonst ur ettteoretiskt och estetiskt perspektiv på lärande. Jag valde att fördjupa mig i graffiti som visuellkultur och genom ett konstnärligt undersökande utveckla min egen praktik och estetiskakunnande utifrån tekniska metoder och material. Dessa hämtade från kreativa praktiker inomtraditionell graffiti för att utveckla min kunskap genom kroppslig upplevelse.Undersökningens frågeställning är: På vilka sätt kan graffiti som praktik förstås genom ettkonstnärligt praktiskt undersökande, i ett utvecklingsdidaktiskt syfte?Genom A/R/Tography som metodologiskt förhållningssätt har jag under studien agerat somkonstnären, forskaren och läraren (Artist - Researcher - Teacher) och undersökt graffiti somvisuell kultur . Under den gestaltande redovisningen och examensutställningen, menar jag attförsöka återskapa platsen för min studie, och synliggöra de förutsättningar som styrt minkreativa praktik och individuella lärprocess . Syftet med den slutgiltliga gestaltningen är attbjuda in till en interaktiv installation med en öppen vägg i ständig förändring. Här jag vill gebesökare möjlighet att få ny kunskap och själva få uppleva en graffiti inspirerad kreativprocess.

<p>Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den religiösa filmens påverkan på människans, och då främst ungdomars, uppfattning av religion. Studien har inriktat sig främst på två prominenta religiösa filmer, The Passion of the Christ och Kristi Sista Frestelse, men många andra religiösa filmer har tagits med i diskussionen för att göra en mer heltäckande bild möjlig. Mer specifikt har syftet varit att undersöka vilka budskap dessa två ovan nämnda religiösa filmer har och vill förmedla, vilka metoder som man använder för att göra detta och till sista huruvida ungdomarna i den empiriska undersökningen verkligen upplever att filmerna påverkat dem i någon utsträckning eller inte. Denna fråga har besvarats genom såväl undersökning av tidigare forskning, en litteraturstudie, men även genom en särskild empirisk undersökning i form av en kvalitativ enkätundersökning baserad på en visning av filmen The Passion of the Christ för undersökningsgruppen. Slutledningen som baserats på ovan nämnda tillvägagångssätt har blivit att de två filmerna jag valt att analysera båda har tydliga budskap som de vill förmedla till tittaren, dock är dessa huvudsakliga budskap hos filmerna sinsemellan djupt olika. The Passion of the Christ som är en film vars mest framträdande budskap är att man bör inse Jesus lidande och vända sig till den kristna tron, fungerar konsoliderande för de redan kristna, de som redan har det religiösa språket färdigt för sig. Däremot misslyckas filmen med sina missionerande intentioner så till den grad att ungdomar utan ett färdigt religiöst språk inte förefaller tolka in Kristi lidande i en frälsningshistorisk aspekt utan helt sonika reagerar på det fysiska våldet utan att dra längre paralleller på samma sätt som ungdomar med en kristen tolkningsgrund.</p>

Syfte med den här avhandlingen är att empiriskt kartlägga framväxten och utvecklingen av varietéunderhållningen i Stockholm 1870-1920, för att kunna förstå både förhållandet till dess transnationella förebilder, ekonomiska dynamik, kulturella dragningskraft, samt förklara hur genren kom att uppfattas i den offentliga debatten. Med teorier hämtade från Antonio Gramsci och Pierre Bourdieu diskuteras varietéerna som ett uttryck för det sena 1800-talets samhällsförändringar och marknadskapitalistiska dynamik, som bl.a. synliggjordes i nya urbana livsstilar och mönster. Resultatet av dessa undersökningar visar hur den tyska, brittiska, amerikanska och franska varietéunderhållningen influerade den svenska motsvarigheten. Samtidigt var faktorer som de nationella och lokala ekonomiska, politiska och sociala förhållandena avgörande i skapandet av de specifika uttrycksformer varietéunderhållning fick i Stockholm. Avhandlingen visar också hur varietésalongernas sociala praktiker, genom en medveten disciplineringssträvan från såväl entreprenörer som politiker, kom att genomgå en förändringsprocess där den sociala samvaron minskade till förmån för en allt starkare fokus på föreställningarnas innehåll. Genom sina samhällsutmanande drag kom varietéunderhållningen även att fungera som plattform varifrån viktiga värden och normer förhandlades och medierades. Detta bidrog till att underhållningsformen blev en måltavla för sedlighets- och nykterhetsrörelsen. Moulin Rouge på svenska är, genom att sätta fokus på hur entreprenörer, artister, skribenter, musikkompositörer och kritiker tänkte och agerade i den framväxande offentliga urbaniteten, ett viktigt bidrag i förståelsen av hur den tidiga svenska massproducerade populärkulturen tog form i slutet av 1800-talet. / The purpose of this dissertation is to chart and analyze the growth and development of variety entertainment in Stockholm 1870-1920 in order to reach an understanding of its transnational models, economic dynamics, and cultural attraction, as well as to explain how this genre was understood in the public debate. With the help of theories derived from Antonio Gramsci and Pierre Bourdieu variety entertainment is discussed as an expression of the social changes and the dynamics of market capitalism that became visible in new urban life styles and patterns at the end of the 19th century. The results of this investigation show how German, British, American and French variety entertainment influenced their Swedish counterparts. At the same time factors such as national and local economics and existing political and social conditions were determinants in the creation of the specific forms of expression that variety entertainment assumed in Stockholm. The dissertation also shows how social practice in the variety halls went through a process of change due to a conscious attempt on the part of both the entrepreneurs and politicians to discipline behaviour. In this process social interaction declined and a sharper focus came to be placed on the content of the performances. Because many of its characteristics challenged social values, variety entertainment came to function as a platform for the mediation of important norms and values. This was a contributing factor in making this form of entertainment a target for the temperance and morality movements. By focussing on how the entrepreneurs, actors, writers, composers and critics thought and acted in the growing public urbanity, Moulin Rouge in Swedish makes an important contribution to understanding how early mass produced Swedish culture took shape in the end of the 19th century.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den religiösa filmens påverkan på människans, och då främst ungdomars, uppfattning av religion. Studien har inriktat sig främst på två prominenta religiösa filmer, The Passion of the Christ och Kristi Sista Frestelse, men många andra religiösa filmer har tagits med i diskussionen för att göra en mer heltäckande bild möjlig. Mer specifikt har syftet varit att undersöka vilka budskap dessa två ovan nämnda religiösa filmer har och vill förmedla, vilka metoder som man använder för att göra detta och till sista huruvida ungdomarna i den empiriska undersökningen verkligen upplever att filmerna påverkat dem i någon utsträckning eller inte. Denna fråga har besvarats genom såväl undersökning av tidigare forskning, en litteraturstudie, men även genom en särskild empirisk undersökning i form av en kvalitativ enkätundersökning baserad på en visning av filmen The Passion of the Christ för undersökningsgruppen. Slutledningen som baserats på ovan nämnda tillvägagångssätt har blivit att de två filmerna jag valt att analysera båda har tydliga budskap som de vill förmedla till tittaren, dock är dessa huvudsakliga budskap hos filmerna sinsemellan djupt olika. The Passion of the Christ som är en film vars mest framträdande budskap är att man bör inse Jesus lidande och vända sig till den kristna tron, fungerar konsoliderande för de redan kristna, de som redan har det religiösa språket färdigt för sig. Däremot misslyckas filmen med sina missionerande intentioner så till den grad att ungdomar utan ett färdigt religiöst språk inte förefaller tolka in Kristi lidande i en frälsningshistorisk aspekt utan helt sonika reagerar på det fysiska våldet utan att dra längre paralleller på samma sätt som ungdomar med en kristen tolkningsgrund.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt Jesus beskrivs på film. Mer specifikt är syftet att beskriva hur Jesus gudomliga och mänskliga egenskaper gestaltas i fyra olika filmer. Film är ett växande medium och det är också ett medium för att behandla livsåskådning, både explicit och implicit. Det kristologiska grundproblemet kring Jesus natur aktualiseras på film ibland utifrån en teologisk medvetenhet, men ibland också omedvetet. Syftet med denna studie är alltså att undersöka hur Jesus gudomliga och mänskliga natur gestaltas på film. Genom att gestaltas på film, beskrivs och betonas alltid vissa egenskaper hos Jesus. Ibland framstår Jesus som nästan helt en människa och ibland som en helt gudomlig gestalt. Det förekommer ofta gestaltningar när Jesus är både mänsklig och gudomlig. Det är just detta som denna studie tar upp, hur Jesus gestaltas i de filmer som valts ut. Filmerna har valts utifrån kriterierna att filmen skall handla om Jesus explicit. Ett annat kriterium har varit att filmerna skall vara spridda i tid och genrer. Utifrån dessa kriterier har följande filmer valts ut: Matteusevangeliet (1964), Monty Pythons Life of Brian (1979), Kristi sista frestelse (1988) och The Passion of the Christ (2004). Med en hermeneutisk tolkningsansats och filmvetenskapliga teorier har filmerna analyserats utifrån frågeställningen kring hur Jesus mänskliga och gudomliga egenskaper gestaltats. I analyserna har främst David Bordwell och Tomas Axelsons filmvetenskapliga utgångspunkter använts.

Barn är konsumenter, får reklam riktad till sig och syns i reklam. Men om det är rätt och på vilka sätt det bör ske ger upphov till diskussion, såväl i som utanför akademin. Den här studien granskar hur barn görs till en del av konsumtionssamhället genom det lag- och regelverk som omgärdar barn, konsumtion och reklam samt i tre typer av vardagsreklam där barn på olika sätt synliggörs; adresserad direktreklam som skickas hem till tre nyblivna föräldrar under barnets första år, reklam i ett års utgivning av 12 tidningar för barn samt annonser med bilder av barn publicerade i ett års utgivning av fyra tidningar med en vuxen målgrupp. I studien undersöks hur barn framställs och görs som social kategori och som konsumenter i materialen och vad det säger om barns roll och plats i konsumtionssamhället. Med hjälp av kritisk visuell diskursanalys och begreppet barnighet visar analysen med vilken komplexitet och ambivalens barn uppfattas, framställs och bemöts. Lag- och regelverket är komplicerat och ger en dubbeltydig bild av barns rätt till skydd respektive rätt till deltagande. Vardagsreklamens bilder av barn gör dem till objekt att konsumera visuellt samtidigt som normer om den ideala barndomen och den goda betraktaren produceras och reproduceras. Till nyblivna föräldrar framställs diskurser av barn som konsumtionsbehövande på sätt som osynliggör reklamens övertalande budskap. Reklam som riktas till barn själva utgörs av hybridformer där annonser bara är en del, vilket innebär att det som är reglerat som reklam inte är detsamma som det som gör reklam till barn. Utsatthet och skydd, kompetens och rättigheter samt lärande och ålder är tematiker som på olika sätt aktualiseras i samtliga empiriska material. Studien bidrar med förståelse och problematisering av vad barn är och tillåts vara i dagens visuella konsumtionskultur. / Children are consumers and they are marketed to and visible in advertising. But how children, consumption and advertising should be combined cause debate, both in the public sphere and in academia. The dissertation investigates how children are visualized and made as a social category and as consumers in the consumer society by studying the legal framework regarding children, consumption and advertising as well as three types of advertising that people encounter in their everyday lives; advertisements showing children published during one year in four magazines with an adult target group; and addressed direct marketing that was sent to three first-time parents; advertisements in one year's publication of 12 magazines for children. Using critical visual discourse analysis and the concept of childity, the analysis shows the complexity and the ambivalence that characterizes the ways in which children are seen, represented and addressed. The legal framework is complicated and is ambiguous regarding children's right to protection vis-à-vis their right to participate. Advertisements that visualize children produce and reproduce norms concerning the ideal childhood. In order to get parents to consume on behalf of their children, neutral and factual discourses about children's character and needs are articulated. Advertising that is aimed at children consists of hybrids between adverts and editorial material, indicating that it is not only marketing that is regulated by the legal framework that actually markets to children. Vulnerability and protection, competence and rights as well as learning and age are themes that are actualized in different ways in all of the empirical material. The study contributes a new understanding and problematization of what children are, and are allowed to be, in our contemporary visual consumption culture.

Syftet med den här avhandlingen är att studera de roller bilder har i skapandet av dominerande föreställningar om en plats. Exemplen är hämtade från Visby, en stad med välkända medeltida lämningar på ön Gotland i Östersjön. Teoretiska verktyg kommer från kulturarvspolitik, som belyser kulturarv som konstruktioner med objekt värdeladdade av specifika aktörer i särskilda syften och från visuella kulturstudier som fokuserar hur vi betraktar vår omvärld. Bilder och berättelser skapar socialt konstruerade seenden och bortseenden. Dessa seenden, skapar i sin tur mindscapes tillsammans med upplevelser, drömmar, minnen, medierade budskap och ”före-bilder”. Det är Visbys mindscapes som fokuseras här. Med utgångspunkt i Visbys tio-i-topp-motiv diskuteras bilder hämtade från tre grupper av aktörer, kulturarvsbilder, konstbilder och turismbilder. Begrepp som autenticitet, tilltal och modus är viktiga i förståelsen av hur Visbys ikoner tillkommer bland annat genom upprepning av ett litet antal bildmotiv. Då medeltida lämningar och Visbys guldålder som Hansestad ofta ingår i människors mindscapes döljs och överskuggas andra tidsperioder, sociala kontexter och miljöer i Visby. Fotografier, målningar, teckningar, tryck och souvenirer är kraftfulla redskap i den processen. Detta resulterar i att 9/10 av Visby hamnar i skymundan genom stadens status som en medeltida ikon. Den historiska innerstaden har också fått anpassa sig efter föreställningarna om densamma. / This thesis deals with the roles pictures play when collective imaginations of a city are constructed. The examples comes from Visby, a city with famous medieval remains, on the island Gotland in the Baltic. Cultural heritage politics points out heritage as a mode of cultural production. Heritage is constructed when values are added to specific objects by specific actors for specific purposes. Visual cultural studies underline the practices of looking. We are always looking from specific positions. Images and narratives create socially constructed gazes. Gazes together with experiences, dreams, memories, mediated messages and “fore-sights” creates mindscapes. The urban mindscapes of Visby are at focus here. Starting in a Visby top-ten-image-list, images produced and frequently used within the three domains; heritage and tourist industries and the art world are discussed. The images characteristic marks are defined and discussed in terms of authenticity, emotive modes and ways of address. This study also deals with four socially emergent Visby icons and the consequences of the mono-thematic in Visby. When the medieval remains and Hanseatic traders are dominating people’s mindscapes, other periods, social contexts and Visby settings are hidden or overshadowed. The agency of display, a few repeated views in all sorts of media, produces gazes, ways of seeing and unseeing. Photographs, paintings, drawings, prints and souvenirs with Visby motifs are powerful tools in this process. The result is hierarchical orders hard to change. It has not only had the effect that 9/10 of the contemporary city of Visby is being shaded by its status as a medieval icon. The historical centre has also been adjusted in order to fit with the conceptions of the place.

For many centuries, humans have used portraits as a tool to understand our surroundings, a way to anchor what has happened. The portrait acts as a mirror of the changes in society, and the message of the portrait changes according to the conditions of society. But the basic purpose of the portrait remains the same, to tell something about the person portrayed and a way of documenting it for posterity. The purpose of this study is to examine of the symbolic use in four Swedish queen portraits between 1654 and 2020. It examines how Queen Hedvig Eleonora, Queen Lovisa Ulrika, Queen Victoria and Queen Silvia are represented in official portraits to enhance their credibility by using visual symbols in relation to their roles as Swedish queens. Through biographical research and semiotic image analysis, the four portraits of the study are examined in relation to their society. The material is then studied with the support of a theoretical perspective focusing on the social context and visual culture. The study shows that a certain symbolism is timeless, the symbolism that is based on human genetic understandings of social relations. Other symbolism, however, is more time-specific, that which is based on contemporary cultural norms. However, it is not possible to see any real progress in the function of the four portraits. They can rather be seen as snapshots representing the time of their production. What has changed, however, is the medium and semiotics. The way the portraits are produced according to the chosen audience and which visual symbols are used for which message. However, this is not a linear development either, but a constant process of change that today is going faster and faster thanks to today’s society. The study also shows that the selected four portraits reflect their own society and have adapted to their respective target audience, as the portrait loses its point if the viewer does not understand the message. It does not matter how much the queens try to influence their surroundings with their portraits if the viewer does not understand the intention. A portrait does not live its own life, but lives thanks to the viewer.

In the early 19th century the civilian market for maps expanded in Sweden. During previous centuries geographical maps had been confidential, accessible only to those in government office. Circulation of geographical knowledge among civilians was transmitted mainly through written parish descriptions. From 1797, when the first royal privilege for the production of maps was issued, the secrecy laws relaxed: private actors could now publish maps for civilian use. In order for the potential that the producers saw in the civilian map market to be realised, consumers had to want cartographic depictions of geographical information. The demand is evident through the expansion of the civilian market. However, the development raises questions of how and why cartographical depictions of information became prominent.  Through theories of circulation of knowledge, visual culture and consumer practices, this thesis shows in what ways the civilian map market was an arena for the circulation of knowledge. The market was supported by institutions subscribing to different ideals of how knowledge was transmitted, sought to further them by supporting the market. Trust for maps as a medium was built upon claims regarding the scientific methods used in their production, and producers sought to make maps understandable to consumers by adjusting the way cartographic information was presented, based on who the intended users were. Increasingly producers also adjusted to consumer demands, and took over the effort of making practical adjustments to the maps for use, of the kind that consumers previously had done themselves.