In this thesis I have chosen to study the use of crowdsourcing in Swedish archival institutions as well as the influence this methodic platform has on the work of modern archivists. This also raises the question whether the nature of the platform is in any way influenced by the attitude working professionals might have towards crowdsourcing as a legitimed working method. This investigation is based on case studies and interviews with archivists from select Swedish institutions and also the methodology of two now ongoing crowdsourcing projects. The theoretical framework on which this composition is based comes from the work of Gregory Asmolov and his work on crowdsourcing platforms and their functionality as tools of governing. Cultural-Historical Activity Theory (CHAT) is applied to analyze how the method of crowdsourcing is utilised by archival institutions and influenced by their daily routine in conjunction with Governmentality as the chosen way of studying how these platforms might control their users. From the results of the performed case studies, two discourses emerged based on the view on quality concerning gathered information amongst the involved subjects. The first of these discourses places it´s trust and faith in users themselves where validity is of a lesser concern than the actual availability of information through the concept of ”wisdom of the crowds”. Discourse number two represents an alternate perspective where quality of information is of the outmost importance and requires the supervision of professionals upon the work of common users. Through the course of this study I have come to find that the use of crowdsourcing in Swedish archival institutions is mainly controlled by the archivist in charge´s attitude towards this specific working method and in a larger context also formed by the basic archival discourse, legal questions and financial matters of the last century. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

Volontärer är ett förekommande fenomen i aktiviteter och en tillgång för många organisationer. Denna empiriska, kvalitativa studie har baserats på fokusgrupper där respondenterna varit utvalda inom två olika områden där volontärer förekommer. Detta för att kunna studera eventuella kopplingar mellan de två olika typer av volontärer, och hur motivationen kan tänkas skildras på grund av val av uppdrag. I denna studie används begreppen evenemangsvolontärer och volontärturister. Studien tar reda på vad som motiverar ideell arbetskraft att vilja prestera och hur olika faktorer kring motivation kan skilja sig beroende på uppdrag. Det finns mycket ny forskning kring ämnet motivation, det tyder på att ämnet är komplext och relevant att fortsätta studera. Då tidigare studier mestadels utgjorts i grund av kvantitativ data, är denna studie utformad från en kvalitativ grund, för att bidra till forskning inom ämnet med ett mer nyanserat perspektiv. Studien resulterar sedan i hur evenemangsorganisationer kan ta lärdom av volontärturister när det gäller motivation. Resultatet har identifierat två dominerande motivationsfaktorer som är gemensamma för båda grupperna av volontärer; gemenskap och personlig utveckling. Resultatet visar på att beroende på arbetsuppgift är det viktigt att motivera med rätt medel. / Volunteers are a prevalent phenomenon in activities and an asset for many organizations. This empirical, qualitative study has been based on focus groups where respondents have been selected from two different areas of volunteers. This is to be able to study possible links between the two different types of volunteers, and how motivation may be described due to the choice of assignments. Terms that are used in this study are event volunteers and volunteer tourists. The study learns about what motivates ideal labor to want to perform and how different factors around motivation can differ depending on assignments. The study finds out what motivates ideal labor to want to perform. There is a lot of new research on the subject motivation, which indicates that the subject is complex and relevant to continue studying. Since previous studies were mostly based on quantitative data, this study is designed on a qualitative basis, to contribute to research on the topic with a more nuanced perspective. The study has resulted in how event organizations can learn from volunteer tourists in terms of motivation. The result has identified two dominant motivational factors common to both groups of volunteers; community and personal development. The result shows that depending on what task the volunteer has, the organisation needs to provide the right incentives.

Denna magisteruppsats kretsar kring två föreningsdrivna ideella bibliotek i Dalarna. Syftet är dels att undersöka bibliotekens villkor, dels vilken funktion de har för användare och lokalsamhälle. För att uppnå detta används Marianne Andersson och Dorte Skot-Hansens modell för folkbibliotekets funktioner för lokalsamhället som teoretiskt ramverk. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer med volontärer och användare på biblioteken. Studien visar att de ideella biblioteken fyller en del av den lucka som uppstått efter att folkbiblioteksfilialerna på orterna lagts ner: i form av kulturcentrum, socialt centrum, kunskapscentrum och informationscentrum. Hur väl och vilka av dessa funktioner som uppfylls varierar de ideella biblioteken emellan. Aktiviteter och service som erbjuds på de ideella biblioteken är bland annat uppdaterade bokbestånd, sagostunder, utställningar och lokalinformation. Utmaningar som identifieras med driftsformen är bland annat en ekonomisk osäkerhet, en homogen volontärgrupp och en svårighet att nå ut till särskilda målgrupper. Möjligheter inkluderar en nära kontakt med användare och lokalsamhälle och en frihet i organisationsformen. Resultatet visar att invånare på orterna tycker att de ideella biblioteken fyller en viktig samhällsfunktion även om de inte själva besöker dem. För användare som av olika anledningar inte kan ta sig till närmaste folkbibliotek eller bokbuss blir de ideella biblioteken den enda tillgången till biblioteksverksamhet.

The aim of this thesis is to study the expressions of Swedish Library managers about the use of volunteers in public libraries: 1, their views on advantages and disadvantages with volunteers, 2, what tasks they think can be placed on volunteers. 3, how the volunteers work is organized, 4, how library operations are affected by the use of volunteers. The purpose is to understand the impact volunteers has on public libraries and through Michnik´s modification of Coblentz’ tree aspects of sustainable organizations discuss how this can affect the public library as an organization. Semi-structured interviews were conducted with three Library Managers and recorded in Zoom. The data were analyzed with qualitative data analysis and then discussed based on the concept of sustainable organization. The study shows that the Library Managers have both positive and negative attitudes towards volunteers. According to the Library Managers volunteers can both strengthen the relationship between the public library and the local community and the citizens' engagement in their library. The Library Managers finds that volunteers contribute with competence and new perspectives to the public library. But according to the Library Managers the public and some politicians have a very shallow understanding of what the public library is and what librarians do. This makes the Library Managers fear that librarians in the future might be replaced by volunteers to cut costs. The thesis shows that volunteers can contribute to – but also undermine – the sustainability of the public library as an organization.

De senaste åren har Sverige och resten av världen fått hantera svåra kriser och katastrofer, alltifrån nuvarande läget med Coronapandemin till bränder, översvämningar och stormar som pekar på ett resultat av klimatkrisen. I och med det ökade antalet kriser, ökar även antalet frivilliga som vill hjälpa till vid kriser. Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) har visat stor framgång och potential vid volontärt krisarbete, men befinner sig fortfarande i ett tidigt stadie och mer studier måste göras inom området. Studiens syfte är att undersöka vilka behov som finns av, och vilka krav som ställs på mobilapplikationer för hantering av civila frivilliga insatser vid kriser. En sammanfattning och precisering av undersökningsfrågor som behöver besvaras djupare har skapats utifrån tidigare studier och befintlig litteratur.  Studien är av typen kvalitativ studie där empirin kommer från semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog sex deltagare i studien varav tre deltagare har koppling till kommunal räddningstjänst i Värmland och resterande deltagare kommer från FRG (Frivilliga resursgruppen) tillhörande distrikt Östra Värmland. De slutsatser som dragits av studien är att det kan finnas ett behov av en mobilapplikation som används för att koordinera frivilliga insatser vid kriser. Dock bör den möjligen riktas i första hand mot organiserade frivilliga eftersom det krävs mer forskning för att involvera så kallade spontanvolontärer. Ett antal viktiga funktioner för mobilapplikationen har identifierats. Gällande frågan huruvida en mobilapplikation är bäst lämpad för kriser med kort eller lång ledtid så är inte svaren samstämmiga bland respondenterna och därmed kunde ingen tydlig slutsats dras. En mobilapplikation för att koordinera frivilliga resurser ses som mest lämplig i beredskapsfasen, utryckningsfasen samt återhämtningfasen eftersom det då är mest personer och fysiska arbeten igång. Vidare kvarstår frågan vem som bör förvalta systemet bakom applikationen.

In this case study, we investigate knowledge sharing between virtual volunteers, i.e. volunteers who work remotely by telephone or chat, in a specific non-profit organisation running a helpline. Previous research suggests that knowledge sharing may increase efficiency and continuity in organisations. This can be a challenge for organisations with limited fundings. Also, knowledge sharing between virtual volunteers is an understudied topic. We therefore strive to fill this knowledge gap by exploring how knowledge is shared between virtual volunteers in the selected organisation, and which factors are of importance for knowledge sharing between the volunteers.  We conducted qualitative semi structured interviews to collect empirical data, which was analysed through thematic analysis and the knowledge theories SECI model and the Concept Ba. From the thematic analysis six themes have emerged: organisational structure, commitment, information and communication technology, education, experience and relationships. These themes are the most important factors influencing knowledge sharing in the investigated organisation. Our results show that virtual volunteers share knowledge both physically and virtually. However, technical and organisational difficulties such as outdated documents and the volunteers' different possibilities to share knowledge with each other, were identified as challenges. We believe challenges with knowledge sharing in the organisation can be addressed by a Knowledge Management initiative adapted to the organisation including technical solutions facilitating flexible meetings, document management and a contact list of all volunteers and their role in the organisation. We suggest that implementation of a mentorship program would be beneficial for the organisation when new volunteers are introduced.

This study explores the resource mobilization of Ukrainian volunteer battalions during the 2014-2015 conflict, analysing how these non-state military actors strategically adapted without formal military infrastructure or state support to mobilize and maintain operational efficiency. The study highlights their innovative organizational tactics and resource utilization, emphasizing their ability to adapt and maintain combat effectiveness in challenging conditions. Utilizing the Resource Mobilization Theory (RMT), the research investigates the strategies these volunteer-battalions employed to mobilize resources, offering new insights into the role of non-state actors in modern warfare. This analysis addresses a gap in previous research which often uses narrow theoretical perspectives and consequently view these battalions as static rather than dynamic entities. The findings reveal that the effectiveness of the Ukrainian volunteer battalions was critically dependent on their ability to rapidly mobilize a wide array of resources. This was significantly enhanced by local and international networks, which facilitated resource acquisition and strategic operational planning. These networks also played a crucial role in legitimizing the battalions' activities and garnering broader societal support. Overall, this study contributes to the existing research by highlighting the pivotal role of resource mobilization in the establishing and maintaining of non-state military actors. It underscores the need for further research into the integration of social movement theories with military strategy to fully grasp the evolving nature of modern conflicts.

Syftet med studien var att undersöka volontärers erfarenheter av att arbeta på självmordslinjen. För att göra detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med volontärerna på Självmordslinjen i Umeå. Sex volontärer i åldrarna 30 – 71 intervjuades, hälften män och hälften kvinnor. Intervjuerna spelades in, transkriberades, och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Huvudtemat som identifierades var “Samhörighet och meningsfullhet i ett svårt men hanterbart volontärsarbete”. Även fem underteman identifierades; “Man hanterar det akuta på väldigt olika sätt”, “Egna erfarenheter och utbildning är viktigt för arbetet”, “Telefon och chatt är så olika format”, “Ibland är det väldigt jobbigt, men det blir bättre med tiden” och “Det viktigaste är meningsfullheten och samarbetet”. Resultatet pekar på att samarbetet med volontärskollegorna är avgörande för trivseln i uppdraget. Det framkommer även att man hanterar situationer och samtal olika beroende på vad man har för tidigare erfarenheter och utbildning av att arbeta med personer som befinner sig i kris. Förslag på hur dessa resultat kan implementeras i praktiken diskuteras, samt förslag till vidare forskning inom området. / The purpose of this study was to examine the experiences of working as a volunteer at a suicide hotline in Sweden. This was done by conducting semi-structured interviews with the volunteers at Självmordslinjen in Umeå. Six volunteers ranging in age from 30to 71 years were interviewed, half of them men and the other half women. The interviews were recorded and then transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The main theme identified was “Solidarity and meaningfulness in a hard but manageable volunteer work”. Five sub-themes were also identified; “The acute situations are managed in very different ways”, “Experiences and education is important when working here”, “The telephone and the chat are two very different formats”, “Sometimes it’s very hard, but it gets better over time”, and “The most important aspects are the meaningfulness and the cooperation”. The results of the study show that the cooperation between volunteers are crucial for the well-being of volunteers. It was also apparent that situations and conversations are handled differently, depending on earlier experiences and education of working with people in a situation of crisis. Suggestions on how to apply these findings in practice are discussed, as well as suggestions on furtherresearch in this field.

Följande C-uppsats inom företagsekonomi behandlar ämnet ledarskap med inriktningen ledarskap inom volontärorganisationer. Studien är kvalitativ och är baserad på teorier och praktiska exempel. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en ledare inom en volontärorganisation bör tillämpa sitt ledarskap jämfört med en ledare över betald arbetskraft.Inledningsvis presenteras synpunkter och teorier kring ledarskap i allmänhet. Sedan följer en djupare inriktning kring ledarskap inom volontärorganisationer samt motivation. Dessa teorier är av stor vikt för analysen och resultatet i uppsatsen. Utifrån teorierna har en mall för intervjuer samt enkäter utformats, vilket datainsamlingen skett genom. Totalt genomfördes sju intervjuer där respondenterna var eventstudenter med erfarenhet inom volontäryrken. Enkäterna skickades ut till respondenter som tidigare arbetat som volontärer varav vi erhöll 50 svar. Intervjuerna samt enkäterna transkriberades och tolkades och i uppsatsen undersöks likheter och olikheter då vi drar kopplingar till teoriavsnittet. I den sammanfattande diskussionen av analys och resultat diskuteras olika ståndpunkter och samband. Uppsatsens slutsats är att de mest eftersökta egenskaperna hos en ledare är att kunna delegera, leda och kommunicera. Den mest markanta skillnaden mellan att leda frivillig och betald arbetskraft är att ledaren måste skapa en större förståelse för volontärerna och dess bakomliggande motiv till arbete, eftersom det resulterar i de rätta motivationspreferenserna. Det går även att fastställa att belöningar är ett bra medel för att motivera volontärer. Trots att motivationsfaktorerna skiljer sig åt från person till person kan vi konstatera att den viktigaste motivationsfaktorn till att arbeta som volontär är meriter. Under arbetets gång är det uppskattning och ett bra arbetsklimat som motiverar och de belöningar som kan rekommenderas är positiv respons då det skapar en bra arbetsmiljö.

Studiens huvudfokus är volontärer till evenemangsorganisationer kopplat till organisationskultur med inriktning på artefakter. Den ingående problemdiskussionen visar på mycket forskning inom organisationskultur men inte lika stort omfång om just artefakter och dess påverkan på upplevelsen för evenemangsvolontärer. Syftet med studien var att förstå hur evenemangsorganisationer med hjälp av artefakter kan påverka upplevelsen för deras volontärer. Syftet är även att bidra till det kunskapsgap som finns kring artefakters påverkan på volontärer. Genom tre fokusgrupper med totalt 15 informanter har empiri samlats in angående artefakterna kläder, arbetsuppgifter, kommunikation, fysisk miljö och ritualer/ceremonier, som sedan diskuterats och analyserats med hjälp av tidigare forskning och teorier. De tre nivåerna av artefakter; funktionalitet, estetik och symbolik står till grund för diskussionen. Resultatet av studien visar på att artefakter har en stor betydelse på volontärers upplevelse. Funktionaliteten av den fysiska miljön kring volontärerna, tydlig kommunikation och kläderna är det som påverkar volontärernas prestation mest. Den estetiska nivån av artefakter framkallar främst känslor som att vara meningsfull och känna samhörighet. Dessa kan komma från uppskattning från handledare och att känna sig som en grupp på grund av kläderna. Symbolisk betydelse av artefakter visas mest i hur kläderna skapade en känsla av identitetsbyggande, hur olika arbetsuppgifter skapade status och helheten av evenemanget. De mest framträdande faktorerna som artefakterna bidrog till var involvering och samhörighet, engagemang, tydlighet samt uppskattning. Dessa fyra delar uppstod eller saknades beroende på hur väl evenemangsorganisationen använde sig av artefakterna eller inte. Vi har konstaterat att volontärer är en otroligt viktig faktor för evenemangsorganisationer och därför bör de förstå vikten av att erbjuda artefakter på ett sätt som leder till belåtenhet för sina volontärer. / This paper is written in Swedish with main focus on volunteers within event organizations and their connection to organizational culture with orientation on artifacts. A review of the literature in this topic shows mostly studies concerning organizational culture, but the range of studies on artifacts and their effects on event volunteers specifically, does not show as much coverage. The purpose of this study was to understand how event organizations with the help of artifacts can affect the experience of their volunteers. The purpose is also to contribute to the knowledge concerning artifacts effect on volunteers. Data was collected through three focus group interviews with a total of 15 informants concerning the artifacts clothes, duties, communication, physical environment and rituals/ceremonies. The material has then been discussed and analyzed with connection to the literature review and theories. Three levels of artifacts; instrumentality, aesthetics and symbolism are the focus points for discussion. Findings show that artifacts have a great significance on the experience for event volunteers. Where the instrumentality of foremost the physical environment around the volunteers, clear communication and the clothes affect their performance mostly. Feelings evolving from the aesthetic level of artifacts mostly come from appreciation from the supervisors and how good and connected they felt because of the clothes. Symbolically importance of artifacts where mostly shown by the feeling that clothes build group identity, status from different working tasks and the meaning of the event as a total. The most outstanding factors the artifacts contributed to was involvement and fellowship, engagement, clarity and appreciation. These four parts either arose or felt missing depending on how well the event organization used the artifacts or not. We have shown the important part of having volunteers for event organizations and that is why an understanding of how the offering of artifacts can contribute to satisfaction for their volunteers is crucial.