The maternal mortality ratio (MMR) and neonatal mortality rate (NMR) have been persistently high in South Africa, with black, poor, rural women and neonates mostly affected. The MMR and the NMR are indicative of the health of the population and reflect deeper issues such as inequitable distribution of the country’s resources, social exclusion, deprivation, and lack of access to quality public services. The purpose of the study was to develop a model to meet the overall health needs of the socially excluded, the deprived and the vulnerable women by listing those factors that influence maternal and child health outcomes. From the point of view that individual reproduction and health decision-making takes place in a milieu comprising multiple socio-economic and cultural factors, this study attempts to add to the body of knowledge on maternal and child health in order to influence policies and interventions. Data was collected through a multi-staged, qualitative research design. The results show how structural factors result in high risk for poor maternal and child health outcomes, suggesting that the high rates of poor health outcomes are evidence of deprivation of women’s needs due to poverty leading to an inability to cope with pregnancy and childbirth. The results are used to develop a model that proposes pathways for policy action to confront both the structural and intermediary determinants of maternal and child ill health and mortality. These pathways operate through integrative and inter-sectorial mechanisms intended at empowering women and enhancing female reproductive health care activities. / Sociology / D.Litt. et Phil. (Sociology)

The aims of intrapartal care are a healthy mother and child and a positive birth experience for the woman. The aims should be achieved using the least possible number of interventions that is compatible with safety. The overall aim of this thesis was to develop an instrument based on the WHO’s recommendations for care in normal birth, to describe documented intrapartal care in a pre- and post-test following a quality improvement program and to elucidate women’s perceptions of received intrapartal care. The Delphi method was used to develop the instrument. Birth records were scrutinized in the pre-test (n=212) as well in the post-test (n=240). Women’s (n=138) perceptions were collected with a questionnaire. An instrument with 69 questions and 24 follow-up questions was developed. The results from the pre-test showed that WHO’s recommendations were only partly followed. Intrapartal care for women at low-risk was similar to care for women at high-risk. Areas for improvement were identified and a quality improvement program was carried out during a two-year period. The post-test showed that the intrapartal care changed towards more adherence to WHO’s recommendations, especially for areas where guidelines were written and for women at low-risk. No statistically significant differences were found for the number of spontaneous vaginal deliveries, mother and child at low-risk after birth, active labour longer than 12 hours or second stage longer than one hour. The result from the women’s questionnaire showed that they to a great extent received care which encompassed practices that are demonstrably useful and should be encouraged. The women’s perceptions were that all received care was of great subjective importance. The instrument developed from WHO’s recommendations can be used to examine intrapartal care. Midwives should carry out a risk assessment on the woman’s arrival at the maternity unit and plan the care together with the woman and significant others. Midwives’ documentation needs to change to incorporate interpersonal aspects. Women’s faith in intrapartal care shows the importance of continuous education for midwives in evidence-based care for normal birth. National evidence-based guidelines for intrapartal care need to be developed. / Målet med förlossningsvården är en frisk mor och ett friskt barn samt en för kvinnan positiv upplevelse av förlossningen. Dessa mål skall eftersträvas med minsta möjliga ingrepp i förlossningens förlopp men med bibehållen säkerhet för mor och barn. Det övergripande syftet med denna avhandling var att, utifrån WHO:s rekommendationer avseende vård vid normal förlossning, utveckla ett instrument för att kartlägga barnmorskors dokumenterade förlossningsvård före och efter ett kvalitetsutvecklingsprogram samt belysa kvinnors uppfattningar av förlossningsvård. Instrumentutvecklingen genomfördes med Delfimetoden. Förlossningsjournaler granskades vid såväl föremätning (n= 212) som eftermätning (n=240). Kvinnors (n=138) uppfattningar insamlades med en enkät. Ett instrument omfattande 69 frågor och 24 uppföljningsfrågor utvecklades. Resultatet av föremätningen visar att WHO:s rekommendationer bara delvis följdes. Vården skilde sig i liten utsträckning för kvinnor med låg- respektive högrisk. Förbättringsområden identifierades och ett kvalitetsutvecklingsprogram genomfördes under en tvåårsperiod. Eftermätningen visar att vården förändrades i riktning mot WHO:s rekommendationer, särskilt för de områden där riktlinjer utvecklats samt för kvinnor i lågriskgruppen. Inga statistiskt signifikanta skillnader noterades beträffande antalet spontana förlossningar, antalet mödrar och barn som var lågrisk efter förlossningen, antalet aktiva förlossningar över 12 timmar och antalet förlossningar med utdrivningsskede över 1 timma. Enkätstudien till kvinnorna visar att de i stor utsträckning erhöll vård enligt den praxis som är bra och bör uppmuntras. Kvinnorna uppfattade genomgående att erhållen vård var av stor subjektiv betydelse. Instrumentet med utgångspunkt från WHO:s rekommendationer kan användas vid kartläggning av förlossningsvård. Barnmorskor bör göra en riskbedömning vid kvinnans ankomst till förlossningen och planera vården tillsammans med kvinnan och anhöriga utifrån denna. Barnmorskors dokumentation behöver förändras för att såväl omfatta medicinsk-tekniska som mellanmänskliga aspekter. Kvinnors tillit till förlossningsvården visar på vikten av att barnmorskor erhåller kontinuerlig fortbildning i evidensbaserad vård avseende normal förlossning. Evidensbaserade nationella riktlinjer för vård vid förlossning behöver utvecklas.

Comprehensive sex education is a determinant of sexual health outcomes and healthy sexual/reproductive behaviors. The need for engaging, accessible, inclusive sex education conducted by community health workers is necessary to combat larger national issues such as the rising rates of sexually transmitted infections. After conducting summer research where I interviewed health educators about what makes health education programs successful, I planned, implemented, and created a sex education program at Scripps College. The event covered the topics of female anatomy, sexually transmitted infections, safer sex/barrier methods, and consent/communication in sexual relationships. The presentation mainly consisted of a PowerPoint that was supplemented with an interactive activity, a raffle and giveaway items, demonstrations of various barrier methods, and a question-and-answer session at the end. Through an evaluative survey, I received an overwhelming amount of positive feedback that indicated that many students learned new information and were likely to make concrete changes to their sexual/reproductive choices because of the program. The most common critical feedback requested that this program be repeated in more depth and cover additional topics such as conception and female orgasm.

This research is based upon fieldwork carried out in 2005 and 2006 among Truku people, a Taiwanese indigenous group living in eastern Taiwan. It examines the transformation of the relationship between women and land, and explores meanings related to women’s ownership of land since the government introduced the privatisation of land ownership and cash cropping into Truku society in the 1960s. However, the imposition of these programmes of land reform and capitalisation has generated various types of conflict over land in Truku society. Since the 1960s, Truku people have suffered from loss of lands, arising from various governmental policies on economic development. Hence, many land reclamation movements have arisen, organised by Truku people in order to reclaim their land rights. Furthermore, the transformation of property relations has generated many conflicts over land and inheritance between different households and has created tensions between women and men in terms of land ownership in contemporary society. Most importantly, I reflect on the prevalent idea that women’s right to own land is not sanctioned by ‘traditional’ Truku culture, an argument which, I argue, is problematic, because the idea does not (neatly) fit into actual Truku practices of property transaction. Truku people strategically make use of this narrative of ‘tradition’ in order to strengthen their own tactical position in land disputes which arise between different households. Furthermore, I am critical of the emphasis placed on masculine or male Truku culture in this narrative, which is constructed by Truku activists in land reclamation movements in contemporary Truku society. Through investigation of the processes by which women obtain land in Truku society, I argue that women’s ownership of land cannot simply be regarded as a consequence of the implications of privatisation, but is also a result of kinship practices and their work in cultivating land and maintaining the economic well-being of the household in contemporary society. This research attempts to contribute to anthropological perspectives on property relations, economic anthropology, gender studies, kinship studies and studies of indigenous movements in Taiwan.

Depuis la Révolution française où émerge le féminisme moderne, plus de deux siècles se sont écoulés, et la condition féminine a profondément changé à l’échelle mondiale. On distingue trois générations de femmes : universaliste, différentialiste et postmoderniste, qui se superposent. Le présent travail vise à étudier les deux premières générations de femmes en France et en Chine dans la période contemporaine, ainsi que les représentations littéraires du féminisme dans les deux cultures. Cette thèse est à la fois une étude des parallèles littéraires et une étude des influences. En confrontant les littératures et les théories féministes françaises et chinoises, nous tenterons d’examiner si elles soulèvent les mêmes questions, quels sont les apports de chaque génération, ainsi que les difficultés qu’elles ont rencontrées, et quels sont les invariants de chacune des deux générations féminines qui ont œuvré quasiment dans un même temps, mais dans deux espaces différents, voire séparés. De surcroît, une étude des influences permet de prendre la mesure de la réception des littératures et des théories féministes françaises en Chine. / Since the French Revolution, which foreshadows modern feminism, more than two centuries have passed, women’s status has changed profoundly on a world scale. We distinguish three generations of women: universalist, differentialist and postmodernist. The present work aims to study the first two generations of women in France and China in contemporary times, as well as the literary representations of feminism in both cultures. This thesis studies the literary parallels and the influences. By confronting French and Chinese feminist literatures and theories, we will try to examine if they raise the same questions: what are the contributions and the difficulties of each generation, and what are the invariants of each of the two female generations which took place almost at the same time, but in two different spaces. In addition, a study of influences reveals the reception of French feminist literatures and theories in China.

In the 1780s the medieval weapon of war; the English longbow, enjoyed a renaissance, as historical archery became a fashionable recreation among the English aristocracy. Later, during 1819-1845, longbow archery developed into a mass movement, as it spread downwards in the English class system, into the bourgeoning middle class. During the entire time period of 1780-1845, the “English warbow” was instrumental in producing a specific English (i.e. not British) nationalistic memory culture regarding the medievalmilitary triumphs of the “English bowmen” in battles of old, against French and Scottish forces, as well as reproducing a nationalistic narrative surrounding the English national hero and master-archer Robin Hood. The English longbow, as an object, became a mani- festation of English nationalism. An important fact was that both men and women were included as archers, despite the masculine context of the memory culture surroundingmilitary archery, the celebration of medieval English battlefield victories and the man- liness of the English “bowmen”. How did England come to view the female archer as an ideal for English women, while at the same time publicly upholding a patriarchal doctrine of a feminine “private sphere” womanhood, whereby women should be constrained to the domestic space as housewives, mothers and daughters? How was the English inclusion of females in the nationalistic public sphere of longbow archery made possible, communica- ted and reproduced? In summary, this study is about how longbow archery was manife- sted in the context of the rise of English modern nationalism and how women were inclu- ded – or rather included themselves – as English longbow archers. As the study shows, the answers exists in an inter-relating web of English memory culture regarding warfare and historical archery; gender constructions and female agency; constructions of English national identity and English nationalism within a British context; and class developments in English society. This accounts for how the Amazon Archers of England came to exist from 1780-1845. / På 1780-talet fick det engelska medeltida krigsvapnet; den engelska långbågen, en ovän- tad och plötslig renässans i England, när historiskt bågskytte blev en hobby på modet inom den engelska aristokratin. Efter Napoleonkrigens slut 1815 utvecklades skyttet till enfolklig massrörelse, inom den växande och allt mer inflytelserika engelska medelklassen. Under tidsperioden 1780-1845 blev den engelska långbågen (The English longbow ellerThe English warbow) instrumentell i produktionen av en specifikt engelsk – det vill sägainte brittisk – nationalistisk minneskultur, utifrån de medeltida engelska bågskyttarnassegrar på slagfälten, i krig mot franska och skotska arméer. Parallellt förstärktes de natio- nalistiska narrativen kring den engelske nationalhjälten och långbågeskytten Robin Hood. Den engelska långbågen, som objekt, blev en manifestation av engelsk nationalism. En viktig del av den engelska långbågskytterörelsen var inkluderingen av både kvinnor och män, trots skyttets karaktär av maskulin krigiskhet och militärhistoria, angående medel- tida krigståg, där ”the English bowman” hade triumferat. Faktum är att den kvinnliga bågskytten hyllades som ett ideal för engelska kvinnor, samtidigt som patriarkal brittisk doktrin dikterade att kvinnor borde hålla sig innanför hemmets väggar, i den privata sfä-ren, medan den offentliga sfären (yrkeskarriär, politik, idrott, etc.) borde vara ett exklusivtmanligt utrymme. Kvinnor skulle vara fruar, mödrar eller döttrar – inte krigare. Hur vardessa bägge kvinnoideal möjliga att förena? I denna fråga återfinns denna studies kärna. Hur konstruerades engelsk krigshistorisk nationalism 1780-1845 kring den engelska långbågen? Hur inkluderades kvinnor i denna maskulina nationalism? Hur producerades, kommunicerades och reproducerades kvinnlig agens i en militärhistorisk nationalistiskdiskurs, som i andra europeiska länder (exempelvis Sverige) ansågs självklart exklusivtmanlig? Sammanfattningsvis visar denna studie hur den engelska långbågen blev central för den gryende engelska moderna nationalismen 1780-1845, och hur kvinnor inkluderades – eller snarare inkluderade sig själva – i denna nationalism, som långbågeskyttar. Studien visar att svaren på forskningsfrågorna återfinns i en sammanflätad väv av engelskminneskultur, angående historiska krig och bågskytte; genuskonstruktioner och kvinnlig agens; konstruktioner av engelsk nationell identitet och engelsk nationalism; samt engel- ska samhällsutvecklingar under introduktionen av modernitet och industrialism. Allt detta berättar historien om hur de engelska bågskytte-amazonerna–The Amazon Archers of England–blev en realitet 1780-1845.

BACKGROUND: Among childbirth injuries the most common described symptoms are urine and faecal incontinence, pain during intercourse and perineal pain after rupture and suture. For those women who seek care for lasting nuisance are the routines for follow-up, diagnoses and treatment of childbirth injuries experience insufficient. AIM: The aim of this study was to illuminate women’s experience after of a childbirth injury and encounter the healthcare.  METHOD: A litterateur review based on six articles with qualitative data.  RESULT: Two categories with five subcategories are presented; To live with a childbirth injury- physical and emotional limitations of everyday life, normalization of injuries after childbirth and Encounter the healthcare- insufficient information and follow-up, encounter from the healthcare.  CONCLUSIONS: Women normalize their difficulties today after childbirth causing them not to seek help. The stigma surrounding the nuisance is also a contributing factor for women to contact the health care. Furthermore they experience to get dismissed by the healthcare professionals and not been taken seriously. Caregivers should inform the women about the concerning nuisance that can occur and give information where to seek help. / BAKGRUND: Bland förlossningsskador är de vanligaste beskrivna symtomen urin- och fekalinkontinens, smärta under samlag och mellangårdssmärta efter bristningar och suturer. För dom kvinnor som söker vård för långvariga besvär är rutinerna  för uppföljning, utredning och behandling av förlossningsskador bristfällig. SYFTE: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av en förlossningsskada och mötet med vården.  METOD: En allmän litteraturöversikt baserat på sex artiklar med kvalitativa data.  RESULTAT: Två kategorier och fem underkategorier presenteras; Att leva med förlossningsskador- fysiska och emotionella begränsningar i vardagen, normalisering av förlossningsskador och Möte med vården- bristande information och uppföljning, bemötandet från vården.  SLUTSATSER: Kvinnor normaliserar idag sina besvär efter en förlossning vilket medför att de inte söker hjälp. Stigmat kring besvären är också en bidragande faktor till att kvinnor undviker att kontakta vården. De upplever också sig som avfärdade av vårdpersonal och en känsla om att inte bli tagna på allvar. Vårdpersonal bör informera kvinnorna om de berörda besvären som kan uppkomma och ge information var de kan söka hjälp.

Inom revisionsbranschen är det få kvinnor på de högre positionerna och speciellt på positionen delägare. Även tidigare forskning har visat att det råder stora skillnader i könsfördelningen på de högre positionerna i revisionsbyrån. Trots att könsfördelningen har på senare åren blivit jämnare på de lägre positionerna och mellanpositionerna i revisionsbranschen är det fortfarande väldigt små förändringar på delägarpositionen. Syftet med studien är att förstå och försöka få en mer ingående och mångfacetterad bild av hur karriärvalen för auktoriserade kvinnliga revisorer kan se ut.För att besvara studiens frågeställning har studien genomförts med en kvalitativ metod och med semistrukturerade intervjuer. Studien utgår ifrån teorier och tidigare forskning inom området för kvinnliga revisorers karriär inom revisionsbranschen. Empirin har insamlats med hjälp av semistrukturerade intervjuer med kvinnliga auktoriserade revisorer från olika revisionsbyråer. Vidare har analysen belyst olika teorier och faktorer som var relevanta för komma fram till resultat och slutsatser.Studiens slutsats blev att de kvinnliga revisorernas karriär påverkas av ett antal faktorer som är viktiga och avgörande för karriärutveckling och avancemang. Vidare när det gäller att få kvinnor innehar delägarpositionen kan det förhållandevis förklaras genom att vikten ligger hos själva kvinnliga auktoriserade revisorer. Eftersom de själva som individer tar olika beslut och val vilka påverkar och formar kvinnors karriär inom revisionsbranschen. Dessa beslut och val är kopplade till andra prioriteringar och intressen kopplade till privatlivet till exempel familjen och moderskap. / In the auditing industry, few women appear in higher positions and especially in the position of co-owner. Previous research has also shown differences in the equality at the higher positions in the audit firms. Even though it has become more equal in the lower and middle positions in the auditing industry in recent years, there are still very small changes in the co-owner position. The purpose of this study is to understand and try to get a more detailed and multifaceted picture of how the career choices for authorized female auditors can look.In order to answer the study's question, the study was conducted with a qualitative method and with semi-structured interviews. The study is based on theories and previous research in the field of female auditors' careers in the auditing industry. The empirical material has been collected using semi-structured interviews with female authorized auditors from different auditing firms. Furthermore, the analysis has illustrated various theories and factors that were relevant for the results and conclusions.The conclusion of the study is that female auditors' career is influenced by several factors that are important and crucial for career development and advancement. Furthermore, to understand why few women have a co-ownership position, it can be explained by the fact that it depends on female authorized auditors themselves. Because they as individuals take different decisions and choices that affect and shape women's careers in the auditing industry. These decisions and choices are linked to other priorities and interests for example such as the family and motherhood.

Bakgrund: Förlossningsrädsla kan vara påfrestande för kvinnor, förekommer i varierande allvarlighetsgrad och kan leda till negativ förlossningsupplevelse. Förekomsten av förlossningsrädsla varierar mellan olika länder vilket till viss del kan förklaras av olika mätmetoder. Barnmorskan är en betydelsefull person för kvinnor med förlossningsrädsla. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelser och erfarenheter av barnmorskans stöd vid förlossningsrädsla. Metod: Kvalitativ metasyntes med meta-etnografisk analysmetod, där artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL, Google Scholar, Scopus, Web of Science och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning kom 15 artiklar att analyseras. Resultat: Tre kategorier med tillhörande mönster identifierades; En närvarande barnmorska och En kompetent barnmorska där kvinnornas upplevelser av barnmorskans stöd bidrog till att minska förlossningsrädslan. Kategorin En distanserad barnmorska med tillhörande mönster visar upplevelser som istället ökade förlossningsrädslan. Slutsats: Resultatet påvisar betydelsen av att kvinnor upplever att barnmorskan är närvarande och kompetent för att kvinnan ska känna sig trygg och våga lita på att hon kan föda. Kontinuerligt stöd vid förlossning och fortbildning till personalen som möter förlossningsrädda kvinnor behövs. Caseload kan vara en modell som ytterligare behöver implementeras i barnmorskans arbete. / Background: Fear of childbirth can be stressful for women, occurs in varying degrees of severity and can lead to negative birth experience. The incidence of fear of childbirth varies between different countries, which to some extent can be explained by different measurement methods. The midwife is a person of significance for women with fear of childbirth. Objective: The purpose of this study was to investigate women's experiences of a midwife's support during fear of childbirth. Method: Qualitative meta synthesis using meta-ethnographic analysis method, where articles were searched in the databases PubMed, CINAHL, Google Scholar, Scopus, Web of Science and PsycINFO. After a quality review, 15 articles were analyzed. Result: Three categories with correlating patterns were identified; A present midwife and a competent midwife where the women's experience of the midwives support contributed to alleviate childbirth fear; Category a distant midwife with correlating patterns displays experiences that tended to increase childbirth fear. Conclusion: The results display the importance of the women's experience of a present and competent midwife for the women to feel safe and dare trust that she can give birth. A continuous support at childbirth and education for the staff that encounters women with fear of childbirth is needed. Caseload could be one model that needs to be implemented in the midwives work.

Made available in DSpace on 2015-03-05T18:11:56Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 3 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / A concepção de identidade pós-estruturalista, não mais entendida como estática, pré-discursiva e natural, e não mais centrada nos argumentos do déficit, dominância e diferença, postula que existem inúmeras possibilidades identitárias que emergem em contextos socioculturais situados e de forma negociada (BUCHOLTZ e HALL, 2005; WENGER, 1998; ECKERT e McCONNELL-GINET, 1992; OSTERMANN, 2003, 2006; BUTLER, 1999, 2003; SPEER, 2005). As pessoas aprendem a fazer parte de um grupo social dentro das comunidades de prática (WENGER, 1998; LAVE e WENGER, 1991), através das práticas compartilhadas e negociadas, principalmente na fala-em-interação, aprendendo, portanto, a ser homem e mulher, o que é um processo contínuo e por toda a vida. Trancar a pessoa em categorias fixas e binárias acaba por retirar-lhe a agentividade no mundo (BUTLER, 1990 e 1993), limitando-a às determinações biológicas e culturais. A grande narrativa (CAMERON, 2005) que posiciona homens e mulheres como categorias universais, sofre, na perspectiva pós / The poststructuralist conception of identity, no longer seen as static, pre-discursive and natural, nor centered in the arguments of deficit, dominance and difference, proposes that there are several identities negotiated in situated sociocultural contexts (BUCHOLTZ and HALL, 2005; WENGER, 1998; ECKERT and McCONNELL-GINET, 1992; OSTERMANN, 2003, 2006; BUTLER, 1999, 2003; SPEER, 2005). People learn to be part of a social group within communities of practices (WENGER, 1998; LAVE and WENGER, 1991), through shared and negotiated practices, mainly in interaction, thus learning to be females and males within a continuous and life-long process. Locking up a person in fixed and binary categories ends up removing their agency in the world (BUTLER, 1990, 1993), restricting them to biological and cultural determinations. The big narrative (CAMERON, 2005) that positions men and women as universal categories suffers a shift within the poststructuralist perspective, since there is no ontological essence in gender identitie