Bakgrund: I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Att drabbas av bröstcancer medför ofta stora psykiska och fysiska påfrestningar och besvären kvarstår i många fall efter avslutad behandling. I dagsläget finns det endast begränsade rehabiliteringsalternativ för de som drabbats. Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet ger positiva effekter hos personer som drabbats av bröstcancer. Yoga är en träningsform som kombinerar fysisk aktivitet med meditativa tekniker och kan anpassas till deltagarens förutsättningar oavsett hälsotillstånd.  En ökad kunskap om yogans effekter kan ge sjuksköterskor en förståelse för hur yoga kan användas inom rehabilitering för att hjälpa den som drabbats av bröstcancer under återhämtningsprocessen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av yoga vid bröstcancer, där den metodologiska aspekten belyser vilka fysiska och psykiska effekter yoga har på personer som drabbats av bröstcancer. Metod: En beskrivande litteraturstudie där tolv randomiserade kontrollerade studier granskats och sammanställts för att svara på syftet.   Huvudresultat: Resultatet visade på fler förbättringar inom psykiska symtom än vid fysiska symtom. I resultatet framkom att yoga har en direkt effekt på fatigue och livskvalitet med en kvarstående effekt efter avslutad behandling jämfört med kontrollgrupper. Även resultatet för menopausala symtom visade på en tydlig minskning efter yogainterventionen. Däremot visade resultatet för sömnkvalitet endast på förbättringar om yoga utövades minst två gånger i veckan. Slutsats: Även om utfallet av litteraturstudien gav ett blandat resultat speglar huvudresultatet yogans positiva effekter på psykiska symtom hos personer som drabbats av bröstcancer. En ökad kunskap om yogans effekter kan ge sjuksköterskor en bättre förståelse för hur yoga kan användas inom rehabilitering med syfte att ge en förbättrad livskvalitet för den specifika patientgruppen. / Background: In Sweden, breast cancer is the most common form of cancer in women. Being affected by breast cancer often causes great mental and physical stress and the problems persist in many cases after treatment is completed. Currently, there are only limited rehabilitation options for those affected. Previous research has shown that physical activity produces positive effects in people suffering from breast cancer. Yoga is a form of exercise that combines physical activity with meditative techniques and can be adapted to the conditions of the participant regardless of state of health. An increased knowledge of the effects of yoga can give nurses an understanding of how yoga can be used in rehabilitation to help those affected by breast cancer during the recovery process.   Aim: The aim of this literary review was to describe the effects of yoga in breast cancer, where the methodological aspect highlights the physical and psychological effects yoga has on people affected by breast cancer. Method: A descriptive literary review where twelve randomised controlled studies have been reviewed and complied to answer the purpose. Main result: The results showed more improvements in psychological symptoms than in physical symptoms. The result showed that yoga has a direct effect on fatigue and quality of life with a lasting effect after completion of treatment compared to control groups. The results for menopausal symptoms also showed a clear decrease after the yoga intervention. In contrast, sleep quality results showed improvement only if yoga was practiced at least twice a week. Conclusion: Although the outcome of the literature study produced a mixed result, the main result reflects the yoga's positive effects on the mental symptoms of people suffering from breast cancer. Increased knowledge of the effects of yoga can give nurses a better understanding of how yoga can be used in rehabilitation with the aim of providing an improved quality of life for the specific patient group.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka hur yogautövare, motionsutövare och kombinationsutövare skiljer sig åt i psykologiskt välbefinnande, stress, somatiska symtom och emotionsreglering. Vidare undersökte studien antal yoga tillfällen i veckan och dess samspel till de fyra variablerna (psykologiskt välbefinnande, stress, somatiska symtom och emotionsreglering). En kvantitativ design användes för att studera syftet och datainsamlingen genomfördes via webbenkät. Webbenkäten innehöll fyra olika frågeformulär: PSS-14, DERS, RPWB och SCL-90. Studien rekryterade totalt 152 deltagare, varav 98 kvinnor och 54 män. Av dem 152 deltagarna var 45 yogautövare, 56 motionsutövare och 51 kombinationsutövare. Studiens resultat visar att deltagare som utövar yoga tenderar att skatta sig lägre i upplevd stress, svårigheter av emotionsreglering och somatiska symtom samt högre i psykologiskt välbefinnande, i jämförelse med deltagare som endast utövar motion. Antal yoga tillfällen i veckan indikerade enbart ha ett positiv samband till psykologiskt välbefinnande, inget signifikant samband visades till resterande variabler stress, emotionsreglering och somatiska symtom. / The purpose of the present study was to investigate how yoga practitioners, exercisers andcombination practitioners differ in psychological well-being, stress, somatic symptoms andemotions regulation. Furthermore, the study examined the number of yoga sessions per weekand its interaction with the four variables (psychological well-being, stress, somaticsymptoms and emotions regulation). A quantitative design was used to study the purpose andthe data collection was carried out via a web survey. The web survey contained four differentquestionnaires: PSS-14, DERS, RPWB and SCL-90. The study recruited a total of 152participants, of which 98 were women and 54 men. Of these, 152 participants were 45 yogapractitioners, 56 exercisers and 51 combination practitioners. The results of the study showthat participants who practice yoga tend to rate themselves lower in perceived stress,difficulties of emotions regulation and somatic symptoms and higher in psychological wellbeing, in comparison with participants who only practice exercise. The number of yogasessions per week indicated only a positive association with psychological well-being, nosignificant association was shown with the remaining variables stress, emotions regulationand somatic symptoms.

abstract: My Critical Yoga Studies investigation maps from the early 20th century to present day how yoga has become white through U.S. law and cultural productions, and has enhanced white privilege at the expense of Indian and people of color bodies. I position Critical Yoga Studies at the intersection of Yoga Studies, Critical Race Theory, Indigenous Studies, Mobilities Studies, and transnational American Studies. Scholars have linked uneven development and racial displacement (Soja, 1989; Harvey, 2006; Gilmore, 2007). How does racist displacement appear in historic and current contexts of development in yoga? In my dissertation, I use yoga mobilities to explain ongoing movements of Indigenous knowledge and wealth from former colonies, and contemporary “Indian” bodies, into the white, U.S. settler nation-state, economy, culture, and body. The mobilities trope provides rich conceptual ground for yoga study, because commodified yoga anchors in corporal movement, sets billions of dollars of global wealth in motion, shapes culture, and fuels complex legal and nation building maneuvers by the U.S. settler state and post-colonial India. Emerging discussions of commodified yoga typically do not consider race and colonialism. I fill these gaps with critical race and Indigenous Studies investigations of yoga mobilities in contested territories, triangulating data through three research sites: (1) U.S. Copyright law (1937-2015): I chart a 14,000% rise in U.S. yoga copyrights over a century of white hoarding through archival study in Copyright Public Records Reading Room, Library of Congress; (2) U.S. popular culture/music (1941-1967): I analyze twentieth-century popular song to illustrate how racist tropes of the Indian yogi joined yoga’s entry into U.S. popular culture, with material consequences; (3) Kerala, India, branded as India’s wellness tourism destination (2018): I engage participant-observation and interviews with workers in yoga tourism hubs to document patterns of racialized, uneven access to yoga. I find legal regimes facilitate extraction and displacement; cultural productions materially segregate and exclude; and yoga tourism is a node of racist capitalism that privileges white, settler mobility at the expense of Indian people, land, culture. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Justice Studies 2019

Bakgrund Utmattningssyndrom kan uppkomma när obalans uppstår mellan en persons stress och personens förmåga att hantera stress. Utmattningssyndrom utgör en stor del av de psykiska diagnoserna som ställs på både män och kvinnor. Konsekvensen av utmattningssyndrom är ofta långa sjukskrivningar vilket påverkar både samhället och personen negativt. Egenvård är åtgärder som främjar hälsan som en person utför på egen hand eller med hjälp av närstående. Syfte Syftet var att beskriva egenvårdsåtgärder för återhämtning vid utmattningssyndrom. Metod Metoden som användes för detta arbete var en icke-systematisk litteraturöversikt. Denna litteraturöversikt är baserad på 16 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Databaserna som användes var PubMed och Cinahl. Inkluderade artiklar var avgränsade till peer-reviewed samt att de inte var publicerade för mer än tio år sedan. De vetenskapliga artiklarna som låg till grund för denna litteraturöversikt kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsinstrument och analyserades med hjälp av en integrerad analys. Resultatartiklarna sorterades i två huvudkategorier och sex subkategorier. Resultat Resultatet i litteraturöversikten är skriven utifrån två huvudkategorier och sex subkategorier som beskriver egenvårdsåtgärder för återhämtning vid utmattningssyndrom. Huvudkategorierna är rörelse och avslappning och subkategorierna består av yoga, aerobträning och styrketräning, naturbaserad rehabilitering, meditation, mindfulness och avslappningsövningar. Slutsats Slutsatsen var att egenvårdsåtgärder som yoga, aerob träning, styrketräning, naturbaseradrehabilitering, meditation, mindfulness, och muskelavslappnande övningar kan bidra till återhämtning vid utmattningssyndrom. Dessa interventioner skulle därmed kunna rekommenderas som egenvårdsåtgärder för personer med utmattningssyndrom. / Background  Burnout can occur when there is an imbalance in perceived stress and the person's ability to handle stress. Burnout makes up a large part of the mental illness diagnoses for both men and women. The consequence of burnout is often long-term sick leave, which negatively affects both the individual and society. Self care is described as measures that promote a person’s health that he or she performs on their own or with the help of their relatives.  Aim  The purpose of this study was to describe self-care measures for recovery from burnout. Method  The method used for this study was a non-systematic literature review. This literature  review is based on 16 articles with quantitative design. The databases used were PubMed and CINAHL. The delimitations of this literature review were that the articles included were peer-reviewed and not older than ten years. The quality of the scientific articles included in the result were assessed according to Sophiahemmet University's quality assessment instrument and they were analyzed with the help of an integrated analysis. The result articles are sorted into two main categories and six subcategories.  Results  The results in this literature review were based on two main categories and six  subcategories that describe self-care measures for recovery of burnout. The main  categories are movement and relaxation and the subcategories consist of yoga, aerobic  exercise and strength training, nature-based rehabilitation, meditation, mindfulness and relaxation exercises.  Conclusions  The conclusion was that self-care measures such as yoga, aerobic exercise and strength  training, nature-based rehabilitation, meditation, mindfulness, and muscle relaxation  exercises have positive effects on recovery from burnout. These interventions could thus be recommended as self-care measures for people suffering from burnout.

Unknown to most Western psychologists, ancient Indian scriptures contain very rich, empirically derived psychological theories that are, however, intertwined with religious and philosophical content. This article represents our attempt to extract the psychological theory of cognition and consciousness from a prominent ancient Indian thought system: Samkhya-Yoga. We derive rather broad hypotheses from this approach that may complement and extend Western mainstream theorizing. These hypotheses address an ancient personality theory, the effects of practicing the applied part of Samkhya-Yoga on normal and extraordinary cognition, as well as different ways of perceiving reality. We summarize empirical evidence collected (mostly without reference to the Indian thought system) in diverse fields of research that allows for making judgments about the hypotheses, and suggest more specific hypotheses to be examined in future research. We conclude that the existing evidence for the (broad) hypotheses is substantial but that there are still considerable gaps in theory and research to be filled. Theories of cognition contained in the ancient Indian systems have the potential to modify and complement existing Western mainstream accounts of cognition. In particular, they might serve as a basis for arriving at more comprehensive theories for several research areas that, so far, lack strong theoretical grounding, such as meditation research or research on aspects of consciousness.

<p>Meditation, med ett ursprung från yoga, har blivit allt vanligare i friskvården mot fysiska stressymptom exempelvis för att minska muskelspänningar men även som ett verktyg för den egna personliga utvecklingen. Samtidigt som forskningsresultat visar på meditationens betydelse för fysisk kropp och det mentala finns rapporter från forskare som varnar för överdriven tilltro till undersökningar som inte verifierats eller varit undermåliga. Uppsatsens syfte har varit att studera meditation utifrån jungianskt och klassisk yogafilosofiskt perspektiv. Med detta som bakgrund har en intervjuundersökning gjorts för att få meditationsutövares svar på frågor om varför de börjat meditera, vilken effekt på den fysiska och mentala kroppen man upplever i samband med meditation och hur man vill beskriva meditationens betydelse för sin personliga utveckling. Metoden som använts är inspirerad av fenomenografi. Resultaten tyder på att de intervjuade från början fokuserat på meditationens betydelse för att minska stress, spänningar med mera, men efterhand även blivit intresserade av meditation för sin personliga utveckling. De intervjuade beskriver meditationen som ett led i att lära sig förstå dynamiken mellan det medvetna och det omedvetna och få förståelse för sin egen utveckling. Studien visar på betydelsen av god kvalitet på forskningen för att kunna påvisa effekten av meditation och dess möjligheter.</p>

Meditation, med ett ursprung från yoga, har blivit allt vanligare i friskvården mot fysiska stressymptom exempelvis för att minska muskelspänningar men även som ett verktyg för den egna personliga utvecklingen. Samtidigt som forskningsresultat visar på meditationens betydelse för fysisk kropp och det mentala finns rapporter från forskare som varnar för överdriven tilltro till undersökningar som inte verifierats eller varit undermåliga. Uppsatsens syfte har varit att studera meditation utifrån jungianskt och klassisk yogafilosofiskt perspektiv. Med detta som bakgrund har en intervjuundersökning gjorts för att få meditationsutövares svar på frågor om varför de börjat meditera, vilken effekt på den fysiska och mentala kroppen man upplever i samband med meditation och hur man vill beskriva meditationens betydelse för sin personliga utveckling. Metoden som använts är inspirerad av fenomenografi. Resultaten tyder på att de intervjuade från början fokuserat på meditationens betydelse för att minska stress, spänningar med mera, men efterhand även blivit intresserade av meditation för sin personliga utveckling. De intervjuade beskriver meditationen som ett led i att lära sig förstå dynamiken mellan det medvetna och det omedvetna och få förståelse för sin egen utveckling. Studien visar på betydelsen av god kvalitet på forskningen för att kunna påvisa effekten av meditation och dess möjligheter.

Bakgrund: Yoga under graviditet har blivit allt mer populärt i Sverige och västvärlden på senare tid. Tidigare studier föreslår att yoga för gravida kan ge ökat välmående under graviditet, minska förlossningsrädsla och öka prenatal anknytning. Idag finns yoga för gravida att tillgå på privata yoga- och träningscenter, samt på vissa mödravårdscentraler. Det verkar dock finnas en kunskapslucka i forskningen angående barnmorskors upplevelse av att arbeta med yoga för gravida. Syfte: Beskriva barnmorskors upplevelse av att arbeta med yoga för gravida. Metod: Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med barnmorskor som har erfarenhet av att leda klasser i yoga för gravida. Kvalitativ innehållsanalys användes för analys av materialet. Resultat: Fyra kategorier identifierades. Kategorierna var Förlossningsförberedelse, Välmående under graviditet, Prenatal anknytning samt Avrådan eller Anpassning. Vidare framträdde 11 underkategorier och ett övergripande tema: Trygghet och Tillit. Slutsats: Barnmorskorna upplever att yoga under graviditet kan bidra till ökat välmående både psykiskt och fysiskt, skapar möjlighet till prenatal anknytning samt förbereder de gravida inför förlossningen. Barnmorskorna betonar att deras erfarenheter från barnmorskeprofessionen ger en djupare dimension i yogaklasserna och gör att de kan leda yoga för gravida på ett säkert sätt. Klinisk tillämpbarhet: Studien kan inspirera barnmorskor till att arbeta med, eller rekommendera yoga för gravida samt inspirera till vidare studier. / Background: Yoga during pregnancy has become increasingly popular in Sweden and the western world in recent years. Earlier studies suggest that yoga for pregnant women may increase well-being during pregnancy, reduce fear for giving birth and increase prenatal attachment. Today, yoga for pregnant women is available at private yoga and fitness centres and at certain maternity clinics. However, there seems to be a gap of knowledge about midwifes experiences of working with yoga for pregnant women. Aim: Describe midwives experiences of working with prenatal yoga. Method: Eight semistructured interviews were conducted with midwives who have experience instructing yoga classes during pregnancy. Qualitative content analysis was used for analysis of the material. Result: Four main categories were identified. The categories were Birth Preparation, Well-being during Pregnancy, Prenatal attachment, and Contraindication or Adjustment. Furthermore, there were 11 subcategories and an overall theme: Sense of security and Trust. Conclusion: The midwives experience that yoga during pregnancy can contribute to increased well-being, both mentally and physically, establish prenatal attachment and prepare the pregnant women for childbirth. The midwives emphasize that their professional experiences in midwifery contributes to a deeper dimension in the yoga classes, enabling a safe practise during pregnancy. Clinical application: The study can inspire midwives to work with, or recommend prenatal yoga and inspire to further studies.

No description available.

Unknown to most Western psychologists, ancient Indian scriptures contain very rich, empirically derived psychological theories that are, however, intertwined with religious and philosophical content. This article represents our attempt to extract the psychological theory of cognition and consciousness from a prominent ancient Indian thought system: Samkhya-Yoga. We derive rather broad hypotheses from this approach that may complement and extend Western mainstream theorizing. These hypotheses address an ancient personality theory, the effects of practicing the applied part of Samkhya-Yoga on normal and extraordinary cognition, as well as different ways of perceiving reality. We summarize empirical evidence collected (mostly without reference to the Indian thought system) in diverse fields of research that allows for making judgments about the hypotheses, and suggest more specific hypotheses to be examined in future research. We conclude that the existing evidence for the (broad) hypotheses is substantial but that there are still considerable gaps in theory and research to be filled. Theories of cognition contained in the ancient Indian systems have the potential to modify and complement existing Western mainstream accounts of cognition. In particular, they might serve as a basis for arriving at more comprehensive theories for several research areas that, so far, lack strong theoretical grounding, such as meditation research or research on aspects of consciousness.