Bakgrund: Den 11:e mars 2020 deklarerade världshälsoorganisationen (WHO) att Covid-19 är en pandemi som medförde att alla som hade möjlighet skulle arbeta på distans. Detta ledde till att chefer behövde leda medarbetare på distans, men att medarbetarna utifrån sina arbetsuppgifter fick arbeta kvar på arbetsplatsen. Flera faktorer påverkar medarbetarnas arbetsmotivation och i föreliggande studie kommer fokus att ägnas åt hur motivationsfaktorer och yttre motivation påverkar medarbetare och hur chefer har arbetat med detta under distansledarskapet. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur medarbetarnas arbetsmotivation har påverkats av att chefen utövar distansledarskap under Covid-19 pandemin. Syftet är också att beskriva och analysera hur chefer motiverar medarbetarna när cheferna inte är fysiskt närvarande, med fokus på hur chefer arbetat med motivationsteorier och yttre motivationsfaktorer. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och baseras på nio semistrukturerade intervjuer med medarbetare och chefer i vård och omsorg tillhörande kommunal verksamhet. Resultat: Studien visar att det inte finns entydigt svar på hur medarbetarnas arbetsmotivation påverkats av chefens distansledarskap under Covid-19-pandemin. Det framkommer även att arbetsmotivationen hos vissa medarbetare har påverkats negativt av chefens fysiska frånvaro medan andra medarbetare uppgav en oförändrad påverkan på arbetsmotivationen, på grund av den upplevda graden av självständighet i deras arbete. Vidare visar studien att chefer har använt sig av motivationsverktyg såsom: beröm, pushning och feedback. Detta har påverkat medarbetarnas arbetsmotivation positivt. Studiens bidrag: Studien har bidragit till ökad förståelse för hur chefers distansarbete har påverkat medarbetare i verksamheten. Studien bidrar även till en ökad förståelse av hur omställningen från en chef som är fysiskt närvarande till ett oplanerat distansledarskap påverkar medarbetarnas arbetsmotivation. Distansarbetet är inte bara en negativ faktor för arbetsmotivationen utan om chefen bara är tillgänglig och närvarande, finns det möjlighet att motivera medarbetarna till utvecklingsarbete. Praktiska implikationer: Medarbetare inom kommunal verksamhet motiveras inte främst av yttre belöningar, utan feedback, pushning och beröm. Chefens förutsättningar och möjligheter till motiverade medarbetare är inte enbart ekonomiska, utan beröm och pushning från chefen påverkar arbetsmotivationen positivt. / Background: On March 11:th 2020 the World Health Organization (WHO) declared Covid-19 a pandemic which entailed that everyone that have the opportunity to work from home should try to do so. Due to the nature of their work the unit managers had to lead from home while the employees had to stay at the workplace. There are a lot of factors that affects employee workplace motivation, and the focus of this study will be how motivation factors and extrinsic motivation affects employees and how the managers have worked with these factors from home. Purpose: The purpose with this study is to describe and analyze how the employee workplace motivation have been affected by management working from home. This study will also try to describe and analyze how management, when they are not physically present, try to motivate the employees. The study focuses on how management have worked with motivationaltheories and extrinsic motivational factors. Method: This study uses a qualitative approach and is based on nine semi-structured interviews with employees and management in the care and nursing sector at the municipal level. Conclusion: The study shows that there is no conclusive answer to how the employee work motivation was affected by management working from home during the Covid-19 pandemic. Some employees admitted that their work motivation was affected negatively by the loss of physical presence from management. Others declared that the increased level of independence of the work tasks mitigated the negative effects. The study also shows that management have been using different methods to increase employee motivation at work. These methods include praise, pushing and feedback which have had a positive effect on workplacemotivation. Contribution: The study has contributed to an increased understanding of how managers' distance leadership has affected employees in the business. The study also contributes to an increased understanding of how the transition from a manager who is physically present to an unplanned distance leadership affects employee work motivation. Distance work is not only a negative factor for work motivation, but if the manager is only available and present, it is possible to motivate employees to work development. Practical implications: Present study shows that employees in municipal activities are not primarily motivated by extrinsic motivations but by feedback, pushing and praise. Management conditions and possibilities to motivate their employees is not limited toeconomical factors. This study shows that praise and pushing from management affects workplace motivation positively.

Gamification innefattar element från spelvärlden som används i en icke spelrelaterad kontext eller miljö. Studien handlar om gamification i Webhallens kundklubb. Syftet med studien är att ta reda på vilka spelifierade element i Webhallens kundklubb som användare interagerar med beroende på dennes individuella psykologiska behov och motivation, samt vilken roll spelifierade element har för kundengagemang och kundlojalitet. Den valda teorin är självbestämmandeteorin och metoden är intervjuer, som genomförts med 8 respondenter. Resultatet visar att respondenterna interagerar med spelifierade element på olika sätt utifrån individuella syften kopplat till respondenternas psykologiska behov eller motivation. Resultatet visar också att vissa spelifierade element har viktig roll för kundengagemang. För kundlojalitet har spelifierade element en mindre viktig roll, men andra faktorer utöver gamification, rörande köpupplevelse, har en viktig roll.

Syfte: Syftet med arbetet är att öka förståelsen förbåde chefer och medarbetarnas motivationinom Polismyndigheten. Genom att synliggöraoch tolka erfarenheter från nuvarandeorganisationsstruktur, strävar vi efter att belysaeventuella likheter och skillnader i upplevdmotivation. Metod: För uppsatsen har det använts en kvalitativmetod där huvudsakliga datainsamlingen hargenomförts via semistrukturerade intervjuer.Sammanlagt genomfördes tolv intervjuer inompolismyndigheten som ligger till grund för detempiriska materialet. Resultat: Studien visar att både medarbetare och cheferhar liknande åsikter kring motivationsfaktorersammankopplat till inre respektive yttremotivation. Resultatet förtydligar att det inteförekommer tydliga skillnader i upplevdmotivation, utifrån de olika roller ochbefattningar som återfinns i polisenshierarkiska organisationsstruktur. Examensarbetets bidrag: Uppsatsen ger en inblick i upplevelsen avpolisers motivation i deras dagliga arbete. Förslag till fortsatt forskning: Genomförande av liknande studie i andrageografiska områden i landet. Jämförelsermellan olika polisdistrikt i exempelvis urbanamiljöer kontra glesbygd.

Den värmländska spelmarknaden växer sig starkare, och har 25 spelutvecklarföretag i dagsläget. The Great Journey är en ideell organisation som agerar som stöd för att utveckla den värmländska spelmarknaden. Genom något som de kallar “Accelerator” erbjuder The Great Journey ett sätt där spelutvecklare kan inkubera och gå från idé till förverkligad produkt och fungerar därför som en stöttepelare för både nystartade spelutvecklarbolag och redan etablerade bolag.   Kandidatuppsatsens syfte har varit att identifiera och analysera hur spelutvecklarföretag i Värmland använder sig av element som har som syfte att motivera en spelare att återvända till spelet men även hur dessa element används för att motivera nya spelare att fortsätta spela. Genom att identifiera dessa element bidrar studien till att spelutvecklare får en större förståelse för hur vissa saker bidrar till att deras målgrupp av spelare fortsätter att spela deras spel.   Studien har genomförts i form av en kvalitativ studie där respondenter för studiens semistrukturerade intervjuer har tillsammans med The Great Journey valts för att få en bild av hur spelutvecklare i indieföretag tänker kring vilka element som bidrar till ökad motivation hos spelare. Fyra av respondenterna är spelutvecklare i olika indieföretag medan den femte respondenten är en anställd hos The Great Journey men med bakgrund inom spelutveckling.   Slutsatsen är att flerspelarläge är en stor bidragande faktor till att spelare känner av motivation och engagemang till spelet. Resultaten visar även att beroende på typen av spelare så behöver olika typer av motivationselement implementeras, då alla typer av motivationselement inte motiverar alla typer av spelare. Därför beskrivs olika roller som är vanliga inom spelindustrin som går att ta hänsyn till när spelutvecklarna definierar vilken spelarbas som spelet utvecklas till. Även motivtionselement som kan resultera i beroende diskuteras, men enligt både denna studies respondenter och tidigare studier är det svårt att identifiera och göra tydligt vad som bidrar till ett spelberoende.

Den här studien behandlar personliga tränares arbete med inre och yttre motivation. Syftet är att undersöka hur personliga tränare arbetar med dessa motivationsinriktningar samt hur motivation kan gestalta sig hos deras klienter - för att i slutändan kunna presentera den inriktningen som är mest gynnsam för klientens långsiktiga upprätthållning av ett beteende. för att undersöka frågeställningar användes semi-strukturerade intervjuer. Inre motivatorer som identifierades var vilja, ambition och intresse. Yttre motivatorer som identifierades var förväntningar och press från omgivningen, tränarpress och tidspress. Samtliga tränare hade en utbredd erfarenhet av båda inriktningarna. Inre motivation var dock den inriktning som helhetligt präglade samtligas arbete. Det var även den inriktning som visade sig vara mest gynnsam för klientens långsiktiga upprätthållning av ett beteende. / This study examines personal trainers work towards intrinsic and extrinsic motivation. The aim is to recognize personal trainers work towards these motivational characters aswell as recognizing these motivational characters ways of expressing themselves in their clients - so that in the extension the character who fits most appropriate to provide a long-term solution for the maintenance of a behavior can be recognized. To examine the issues semi-structured interviews was applied. Intrinsic motivation was identified as will, ambition and interest. Extrinsic motivation was identified as expectations and pressure from the environment, pressure from the trainer and deadline-pressure. All trainers showed an expansive experience from both motivational characters. Intrinsic motivation was however the character who generally characterized the work of all trainers. Intrinsic motivation was also the character of motivation deemed most appropriate for providing a long-term solution for the maintenence of a behaviour.

Att undersöka ledarens påverkan på privat och offentligt anställdas motivation är aktuellt med tanke på den pågående diskussionen inom svensk politik rörande privatiseringen av offentliga tjänster. Dessutom leder världens ökande globalisering, organisationers utveckling och individens förändrade arbetskultur till att uppfattningen om ledarskap och motivation är i ständig förändring. Tidigare forskning har präglats av ett stort fokus på själva ledaren, men har på senare år riktat större uppmärksamhet mot följderna av ledarskapet. Det är även utgångspunkten i denna studie, vars syfte är att förklara hur ekonomers motivation påverkas av ledarskapsstil och ledarens personlighet, modererat av sektor. Studien har ett deduktivt förhållningssätt och undersöker kvantitativt hypoteser kring ledarskapsstil, personlighet och motivation genom en enkätundersökning riktad till ekonomer. MätinstrumentenMultifactor Leadership Questionnaire, Ten-Item Personality Inventory och Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale användes för att utforma enkäten och mäta de tre huvudkomponenterna. Studien undersökte även faktorerna kön, ålder, arbetslivserfarenhet och sektortillhörighet. Resultaten av studien bekräftar tidigare forskning genom att påvisa ett starkt signifikant samband mellan såväl transformativ ledarskapsstil och inre motivation, som transaktionell ledarskapsstil och yttre motivation. Vidare fann studien ett signifikant positivt samband mellan egenskaperna Sympatiskhet, Öppenhet och Extraversion och inre motivation samt mellan egenskaperna Samvetsgrannhet och Neuroticism och yttre motivation. Studien kunde däremot inte bekräfta den effekt som sektortillhörighet väntades ha på sambanden mellan ledarskap och motivation, eftersom den modererande effekten antingen var obefintlig eller motsatt det förväntade. Det finns därmed ett behov av mer forskning på området ledarskap med fokus på sektorns effekt på den anställdas motivation. / Investigating leaders’ influence on private and public employee motivation is relevant given the ongoing discussion within Swedish politics regarding the privatization of public services. Furthermore, the world's increasing globalization, the development of organizations and the individual's changed work culture cause the perception of leadership and motivation being in constant change. Previous research has been characterized by focusing on leaders, but has in recent years focused more on the consequences of leadership. Consequently, the purpose of this study is to explain how leadership style and the leader’s personality affects economists' motivation, moderated by sector. The study has a deductive approach and quantitatively examines hypotheses about leadership style, personality and motivation through a questionnaire directed towards economists. The measuring instruments Multifactor Leadership Questionnaire, Ten-Item Personality Traits and Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale were used to design the survey and to measure the main components. The study also examined gender, age, work experience and sector affiliation. The results of the study confirm previous research by demonstrating a significant relationship between transformative leadership and internal motivation, and between transactional leadership and external motivation. Furthermore, the study found a positive correlation between the traits Openness, Agreeableness and Extraversion and internal motivation, and between the traits Conscientiousness and Neuroticism and external motivation. The study however, could not confirm the effect that sector affiliation was expected to have on the relationship between leadership and motivation, since the moderating effect was either non-existing or opposite the expected. There is therefore a need for more research in the area, with focus on the sector's effect on motivation.

Motivation är ett relevant ämne för att företag ska kunna motivera och styra anställda på ett optimalt sätt. Anställda som är motiverade är mer produktiva (Linder, 1998) och det leder till att organisation gynnas genom en ökad prestation (Sekhar, Patwardhan, & Singh, 2013). Det finns många faktorer att ta hänsyn till när människors motivation studeras, exempelvis kan typ av målgrupp påverka hur motivationen ser ut. Syftet med studien är att utforska vad professionella motiveras av och vidare undersöka om motivationen skiljer sig mellan olika karriärstadier, med hänsyn till både ålder och titel, och i så fall hur. Utefter det teoretiska ramverket som delat in motivation i inre och yttre motivation har sedan hypoteserna utvecklats. Hypoteserna har vidare testats med en validerad skala (Amabile, Hill, Hennessey, & Tighe, 1994). Uppsatsen baseras på en enkätundersökning med professionella akademiker inom företagsekonomi som målgrupp, vilket resulterade i 134 svarande. Datamaterialet har sedan genom en explorativ faktoranalys kunnat dela in motivation i fem faktorer; kontroll och förståelse, erkännande, motprestation, problemlösning samt belåtenhet. Utfallet av studien visar att det inte kan fastställas att det finns samband mellan karriärstadier och titel. Däremot kan det fastställas att professionella är mer inre motiverade individer utifrån målgruppen akademiker inom företagsekonomi. / What motivates professionals in various career stages? Motivation is a relevant subject for companies to motivate and direct employees in an optimal way. Employees that are motivated are also more productive (Linder, 1998), benefitting the organization with an overall increased performance (Sekhar, Patwardhan, & Singh, 2013). There are several factors to consider when studying the motivation of people, e.g. the type of target group can affect the motivation. The aim of this study is to investigate what professionals are motivated by and further study the difference in motivation between various career stages, regarding age and title, to study their effects. The hypotheses were put forth in accordance with the framework that divides motivation into intrinsic and extrinsic motivation. Furthermore, the hypotheses were tested with a validated scale (Amabile, Hill, Hennessey, & Tighe, 1994). The study is based on inquiries of professional academics within the business field of study, with 134 respondents. With an exploratory factor analysis, the motivation was divided into five factors; control and understanding, recognition, return, problem solving, and contentment. The results of the study show that the correlation between career stages and title are inconclusive. However, it was determined that professional academics, within the business field of study, are more intrinsically motivated individuals.

Denna kandidatuppsats genomförs på uppdrag av en arbetsgivare. Huvudfokus i denna kandidatuppsats är vad som genererar arbetstillfredsställelse och motivation hos medarbetarna på en kundsupportavdelning. Den specifika avdelningen har högre personalomsättning än resterande avdelningar inom organisationen. Teoretiska utgångspunkter är att medarbetare som känner arbetstillfredsställelse och är motiverade i sitt arbete är mer benägna att stanna i sina arbetsroller. Det påverkar även medarbetarnas välmående, prestationer, utveckling och således organisationens framgång. Motivation skapas utifrån yttre och/eller inre faktorer och baseras på i vilket syfte en individ väljer att handla för självförverkligande eller givet ett förväntat resultat och mål. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sjumedarbetare på avdelningen. I resultatet framgår det utifrån medarbetarnas upplevelser att de främsta faktorerna som bidrar till arbetstillfredsställelse är goda interpersonella relationer, stöd och möjlighet till utveckling. Vidare framgår det att medarbetarna främst motiveras av ansvar, bekräftelse, arbetsrelaterade mål och framförallt av att utvecklas. Medarbetarna beskriver en positiv bild av organisationen och avdelning i stort som uppfyller faktorer som är viktiga gällande arbetstillfredsställelse och motivation. Brister beskrivs vara begränsadvariation och utveckling i själva arbetsuppgifterna som stundtals upplevs vara omotiverade. För organisationen kan detta tänkas innebära en utmaning då kundsupport och dessarbetsuppgifter karaktäriseras av enformighet och stagnation som hämmar utveckling. I studien har det framgått att trots arbetsuppgifternas karaktär är arbetstillfredsställelsen högberoende på utmärkande faktorer som kan tänkas kompensera bristerna under en viss tid, dock inte som en långsiktig lösning. Arbetsrelaterade insatser kring utveckling är därför avgörandeför avdelningen för att medarbetarna ska se sin situation inom arbetsrollen/avdelningen som långsiktig.

Nyfikenhet är inneboende strävan mot inhämtande av ny information. Länge har det ansetts vedertaget att yttre motivation hämmar nyfikenhet, men på senare år har det framkommit forskning som indikerar ett delvis annorlunda förhållande. För att undersöka interaktionen mellan nyfikenhet och yttre motivation konstruerades ett bildbaserat inlärningsexperiment i vilket deltagarna belönades respektive bestraffades för att inhämta information som stillade deras nyfikenhet. I experimentets första del skattade deltagarna sin nyfikenhet på mosaikmaskerade bilder. I experimentets andra del presenterades de skattade mosaikbilderna med en konstant bild. De 24 deltagarnas uppgift var att välja en av de två bilderna i varje spelomgång. Bilden deltagarna valde demaskerades efter olika väntetider. Väntetiden var antingen dragen från en lång eller kort väntetidsfördelning och avhängig om bilden var ny eller återkommande. Huruvida det var den nya eller återkommande bilden som hade kort respektive lång medelväntetid varierade mellan de två inomgrupps-betingelserna. Deltagarna antogs vara yttre motiverade att minimera väntetiden genom att lära sig och sedan föredra den bildkategori med kortast genomsnittlig väntetid. Deltagarna antogs dessutom vara nyfikna att se bilder demaskerade. I ena betingelsen sammanföll deltagarnas yttre motivation och nyfikenhet, i andra betingelsen var deltagarnas yttre motivation och nyfikenhet i konflikt. I en tredje kontrollbetingelse var nyfikenhetsdimensionen eliminerad för att mäta inlärning av väntetid. Experimentet visade att det krävdes fler spelomgångar för att lära sig väntetiden i kontrollbetingelsen jämfört med betingelsen där nya bilder också hade kortare medelväntetid. Betingelsen där nya bilder var förknippade med längre medelväntetid delade deltagarna i två grupper. Deltagare i den ena gruppen valde sällan nya bilder (proportionsmått: 0.75 – 1.0) medan deltagare i den andra gruppen valde nya bilder i hög utsträckning (proportionsmått: 0.0077 – 0.069). Dessa grupper utmärks också på personlighetsdrag kopplade till nyfikenhet. Sammantaget ger studien stöd för att nyfikenhet och yttre motivation kan integreras och att personlighetsdrag är relaterade till värderingen av information. / Curiosity is an intrinsic aspiration to obtain new information. It has been considered that external motivation inhibits curiosity, but over the last years new research has indicated a partially different relationship. To investigate the interaction between curiosity and external motivation a picture-based learning experiment was constructed, in which the participants were rewarded, alternatively punished for obtaining new information which pleased their curiosity. In the first part of the experiment, the participants scored their curiosity of mosaic-covered pictures. In the second part of the of the experiment, the scored mosaic-covered pictures were consequently presented next to a constant picture. The task for the 24 participants was then to choose one of the pictures in each round. The chosen mosaic-covered picture would then show according to a certain waiting time - either short or long - depending on if it was new or recurring. Whether the new or recurring picture had a short or long average waiting time varied between the two in-group conditions. It was hypothesized that the participants would be externally motivated to minimize the waiting time by learning and favouring the category of pictures with the shortest waiting time. In addition, it was hypothesized that the participants would be curious of the mosaic-covered pictures. In one of the conditions, the participants external motivation coincided with their curiosity, in the other condition the external motivation was in conflict with their curiosity. In a third controlling condition, the dimension of curiosity was eliminated to measure the learning of the waiting time. The experiment showed that more rounds are needed to learn the waiting time in the controlling conditions compared to when the new pictures also had a shorter average waiting time. When new pictures were associated with a longer average waiting time, it divided the participants into two groups. In one group the participant rarely chose new pictures (proportion: 0.75 – 1.0) while the participants in the other group to a large extent chose new pictures (proportion: 0.0077 – 0.069). These differences were also shown in the participants personal traits connected to curiosity. All together, the study supports the idea that curiosity and external motivation can be integrated and that personal traits are related to the evaluation of information.

<p>Vi ställde oss till en början frågan om arbetsledare och anställda har liknande uppfattning gällande arbetsmotivation. Med hjälp av befintliga teorier som vi ansåg som lämpliga ville vi beskriva och utvärdera hur arbetsmotivationen förhåller sig i ett större tillverkande företag samt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan arbetsledarens uppfattning och den upplevda situationen hos de anställda.</p><p>För att ett företag som verkar på en konkurrerande marknad skall kunna överleva och bli framgångsrikt så är produktivitet och effektiv produktion en avgörande faktor. Man måste få de anställda att vilja prestera sitt bästa och motivera dem till att göra detta varje dag. Många företagare brukar ofta påstå att företagets största resurs är dess anställda. Det är svårt att hävda motsatsen då det är dessa människor som i grund och botten utför arbetet på många företag.</p><p>Vi har valt att undersöka arbetsmotivationen på det tillverkande företaget Atlas Copco i Örebro som nyligen flyttat hit tillverkningen av vissa delar av produktionen från olika delar av världen. Detta har inneburit nyanställningar och därmed ett större antal anställda. Atlas Copco i Örebro ansågs därför som ett lämpligt företag att exemplifiera denna problematik på.</p><p>Uppsatsens frågeställningar handlar om vad företagets arbetsledare har för insikt i arbetsmotivationen bland de anställda samt att påvisa likheter och skillnader mellan arbetsledarens uppfattning och de anställdas uppfattning.</p><p>För att samla in våra data valde vi att använda både en enkätundersökning och en djupintervju, således blev data insamlat av både det kvalitativa och det kvantitativa slaget. Totalt så delades 31 stycken svarsenkäter ut och lika många returnerades.</p><p>De delar som utgör den teoretiska referensramen i undersökningen är Expectancy Theory, Hertzbergs tvåfaktorsteori. Detta beskrivs i uppsatsen dels ur arbetsledarens perspektiv och dels ur de anställdas synvinkel.</p><p>Den empiriska delen av uppsatsen består av information från den intervjun som gjorts med arbetsledaren samt information hämtad från enkäter besvarade av de anställda och Atlas Copcos hemsida. De erfarenheter som inhämtats jämfördes sedan med teorin och skillnader och likheter sammanställdes i analysavsnittet.</p><p>Det vi kom fram till genom att göra denna undersökning var att arbetsledaren har bra insikt i de anställdas arbetsmotivation och likheterna i de motiverande faktorerna klart översteg skillnaderna. Vi kom dock fram till några få punkter vi anser vara bristfälliga vilket arbetsledningen bör tänka över. Dessa punkter var att de anställda inte känner att de får någon verklig belöning vid extra bra prestationer samt att förbättra feedbacken till de anställda både i positiv och negativ riktning.</p>