Förmågan att behålla den äldre arbetskraften är idag en central fråga på såvälorganisation- som samhällsnivå. Syftet med studien var att undersöka vad som motiveraräldre arbetstagare på tillverkningsföretag till fortsatt arbete i stället för pension. En kvantitativstudie genomfördes med en enkätundersökning där 66 respondenter deltog. Data analyseradesmed en hierarkisk multipel regressionsanalys som undersökte hur kön, inre motivation,integrerad motivation och yttre motivation predicerade attityd till pensionering.Motivationstyperna mättes genom tre delskalor i Work Extrinsic and Intrinsic MotivationScale (WEIMS) och attityd till pensionering genom ett separat mätinstrument. Resultatetvisade att inre motivation och integrerad motivation var signifikant positivt korrelerade medattityd till pensionering medan yttre motivation visade på en signifikant negativ korrelation.Integrerad samt yttre motivation predicerade en signifikant del av variansen i attityd tillpensionering. / The ability to retain the older workforce is today a central issue for both organizationsand the society. The aim of the study was to examine what motivates older workers inmanufacturing companies to continue working instead of retiring. A quantitative study wasimplemented with a survey in which 66 respondents participated. Data were analyzed using ahierarchical multiple regression analysis which examined how gender, intrinsic motivation,integrated motivation and external motivation predicted attitude to retirement. Types ofmotivation were measured through three subscales in the Work Extrinsic and IntrinsicMotivation Scale (WEIMS) and the attitude to retirement through a separable measuringinstrument. The results showed that intrinsic motivation and integrated motivation weresignificantly positively correlated with attitude to retirement while external motivationindicated a significant negative correlation. Integrated and external motivation predicted asignificant part of the variance in attitude to retirement.

Under de senaste åren har antalet företagare ökat i Sverige och på dagens arbetsmarknad befinner sig just nu fyra generationer. I denna studie fokuserar vi på de tre generationer som utgör den största delen av arbetsmarknaden; Millennials, Generation X och Baby Boomers. Dessa generationer skiljer sig åt beroende på olika faktorer som påverkat dem genom livet. Millennials är uppväxta i en tid där sociala medier har spelat en stor roll, Generation X växte upp med teknikens utveckling och Baby Boomers växte upp under ekonomisk tillväxt. I denna kvalitativa forskningsansats undersöks hur olika generationer motiveras av olika faktorer. Syftet med studien är att bidra med ny kunskap till tidigare forskning om vad som motiverar individer i olika generationer till att äga företag. Detta gör vi genom att besvara problemformuleringen “Hur skiljer sig motivatorerna åt mellan Millennials, Generation X och Baby Boomers vid valet att äga företag?” Insamlad teori redovisar relevant fakta om motivationsteori, inre och yttre motivation, push- och pull-perspektivet samt generationsskillnader. Arbetets teoretiska referensram är insamlad från vetenskapliga artiklar, hemsidor och litteratur. Vidare består arbetet av insamlat empiriskt material där mixed methods har använts i form av 49 enkäter samt sex semistrukturerade intervjuer, där respondenterna uppfyllt ett antal kriterier för att få medverka.  Studiens slutsats visar att Millennials och Generation X båda drivs av inre motivation, exempelvis passion, vara sin egen chef, flexibilitet och att utvecklas. Baby Boomers drivs av yttre motivation, exempelvis ekonomisk vinning och familjeföretag. / In recent years, the number of entrepreneurs has increased in Sweden and there are currently four generations in today's labor market. In this study we focus on the three generations that make up the largest part of the labor market; Millennials, Generation X and Baby Boomers. These generations differ depending on various factors that have influenced them throughout life. Millennials grew up in an era where social media has played a big role, Generation X grew up with the advancement of technology and Baby Boomers grew up during economic growth.   In this qualitative research approach we investigate how different generations are motivated by different factors. The purpose of the study is to contribute with new knowledge to previous research on what motivates individuals in different generations to own businesses. We do this by answering the research question "How do the motivators differ between Millennials, Generation X and Baby Boomers when choosing to own a business?"   Collected theory presents relevant facts about motivation theory, intrinsic and extrinsic motivation, the push- and pull-perspective and generational differences. The work's theoretical frame of reference is collected from scientific articles, websites and literature. Furthermore, the work consists of collected empirical material where mixed methods have been used through 49 questionnaires and six semi-structured interviews, where the respondents met a number of criteria to participate.   The study's conclusion shows that Millennials and Generation X are both driven by intrinsic motivation, such as passion, being their own boss, flexibility and developing. Baby Boomers are driven by extrinsic motivation, such as financial gain and family businesses.

Hälsan kan främjas av fysisk aktivitet men trots detta är unga vuxna alltmer inaktiva idag. Motivation är en bakomliggande faktor som påverkar en individs fysiska aktivitetsbeteende. Motivation kan delas upp i inre och yttre faktorer.  Syftet är att utforska vilka faktorer som påverkar samt identifiera vilka faktorer som främjar unga vuxna 18-29 års motivation till fysisk aktivitet. Metoden var en systematisk litteraturstudie om befintlig forskning inom ämnet.  Resultatet visar att det är flera faktorer som påverkar motivationen, det som påverkar fysisk aktivitet positivt är inre motivation, socialt stöd och feedback. En yttre faktor som främjar fysisk aktivitet på kort sikt är belöningar.

Studiens syfte var att undersöka om tillfredsställelse med skiftarbete kunde predicera inre motivation och yttre motivation inom sektorerna vård och industri. En enkät delades på sociala medier (Facebook och LinkedIn) samt skickades ut till vårdenhetschefer och HR. Kriteriet för att delta var att deltagarna behövde arbeta skift i någon form. Enkäten innehöll tre påståenden om inre motivation samt sex påståenden om yttre motivation som baserades på Multidimensional Work Motivation Scale (MWMS). För att mäta tillfredsställelse med att arbeta skiftarbete ställdes frågan ”hur nöjd är du med att arbeta skift?”. Enkäten genererade 79 deltagare. 4 regressionsanalyser visade inga samband mellan tillfredsställelse med att arbeta skift och yttre/inre motivation inom vare sig vård eller industri. Däremot fanns skillnader i typ av motivation, där den inre motivationen var signifikant högre inom vården än inom industrin. Inga skillnader i tillfredsställelse eller yttre motivation mellan sektorerna kunde ses. / The purpose of the study was to investigate whether satisfaction with shift work could predict internal motivation and external motivation in the care and industry sectors. A survey was shared on social media (Facebook and LinkedIn) and sent out to care unit managers and HR. The criterion for participation was that the participants needed to work shifts in some form. The questionnaire contained three statements about internal motivation and six statements about external motivation based on the Multidimensional Work Motivation Scale (MWMS). To measure satisfaction with working shifts, the question was asked "how satisfied are you with working shifts?". The survey generated 79 participants. 4 regression analyzes showed no relationship between satisfaction with working shifts and external / internal motivation in either healthcare or industry. On the other hand, there were differences in the type of motivation, where the internal motivation was significantly higher in healthcare than in industry. No differences in satisfaction or external motivation between the sectors could be seen.

No description available.

Den här studien fokuserar i första hand på att skapa förståelse kring hur musiklärare på gymnasiet upplever sina elevers övningsmotivation i individuella instrument- och sånglektioner. I andra hand riktar den in sig på att lyfta fram vilka motivationsverktyg musiklärare använder sig utav för att främja övning mellan individuella instrument- och sånglektioner. Studien uppkom genom att en problematik synliggjordes under den verksamhetsförlagda utbildningen, nämligen att elever tenderade att inte öva mellan sina lektioner. Hermeneutik valdes som teoretiskt ramverk eftersom studien fokuserade på lärares förståelse, uppfattningar och upplevelser av sina elevers motivation. Genomförandet gjordes genom fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med musiklärare som samtliga hade olika huvudinstrument. I analysprocessen kunde musiklärarnas uppfattningar synliggöras och tolkas gentemot tidigare forskning. Musiklärarna upplevde att övningsmotivationen har sjunkit under de senaste tio till femton åren och att deras nuvarande elever övar mindre än vad deras tidigare elever gjorde. Informanterna kopplade den negativa trenden till olika aspekter så som sociala medier och hur dessa digitala verktyg kan påverka elevers kortsiktiga tänkande negativt. Utifrån studiens fynd skapades en modell i form av en motivationspyramid. I denna pyramid sattes motivationsskapande värdeord in som valdes utifrån informanternas motivationsstrategier. Modellen kan användas av pedagoger för att skapa en mer inkluderad och motiverad undervisningsmiljö för sina elever. I diskussionsdelen av studien diskuteras musiklärares roll för elevernas motivation, vilka didaktiska implikationer studien kan ha och förslag till vidare forskning. / This study focuses primarily on gaining an understanding of how secondary school music teachers experience their students' motivation to practice in individual instrument and vocal lessons. Secondly, it focuses on highlighting the motivational tools music teachers use to promote practice between individual instrument and vocal lessons. The study was prompted by a problem identified during the pre-service training, namely that students tended not to practice between their lessons. Hermeneutics was chosen as the theoretical framework because the study focused on teachers' understandings, perceptions and experiences of their students' motivation. It was conducted through five semi-structured qualitative interviews with music teachers, all of whom played different main instruments. The analysis process allowed the perceptions of the music teachers to be made visible and interpreted against previous research. The music teachers felt that motivation to practice has declined over the past ten to fifteen years and that their current students practice less than their previous students did. The informants linked the negative trend to various aspects such as social media and how these digital tools can negatively affect students' short-term thinking. Based on the findings of the study, a model in the form of a motivation pyramid was created. In this pyramid, motivational value words were inserted that were chosen based on the informants' motivational strategies. The model can be used by educators to create a more inclusive and motivated learning environment for their students. The discussion section of the study discusses the role of music teachers in student motivation, the didactic implications of the study, and suggestions for further research.

Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur några lärare verksamma i årskurs F-3 resonerar om olika läsmetoder vid den inledande läsutvecklingen. Mer specifikt undersöks hur några lärare beskriver att de arbetar med läsmetoder, vilka beslut som ligger till grund för val av läsmetod samt hur väl deras beskrivning av sin kunskapssyn överensstämmer med val av läsmetod. En kvalitativ studie genomförs och data samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I studien deltar sex verksamma lågstadielärare från Skåne och Gotland. Data tolkas utifrån en tematisk analys med hjälp av de teoretiska perspektiven: Behaviorismen, Kognitivismen, Syntetisk metod, Analytisk metod samt Yttre och Inre motivation. Internationell och nationell forskning om läsundervisning, läsmetoders effektivitet och lärares uppfattningar om sin läsundervisning bearbetas samt redovisas och ställs i relation till resultatet i vår studie. Resultatet visar att fem av de totalt sex lärarna använder sig av en syntetisk läsmetod i den inledande läsutvecklingen. Vidare framkommer det att majoriteten av lärarna grundar sitt val av läsmetod på yttre motivation, i form av vad ledning eller specialpedagoger förespråkar. Slutligen framgår det att lärarnas kunskapssyn enbart till viss del går att härleda till vald läsmetod.

Syfte och frågeställning  Syftet med studien var att undersöka vilken typ av motivation, utifrån självbestämmandeteorin, som människor drivs av gällande träning på gym, och hur detta förhåller sig beroende på träningserfarenhet, kön och ålder. Tre frågeställningar har undersökts, vilka motivationstyper skattas högst hos gymtränande vuxna och föreligger skillnader mellan kön och ålder? Förekommer samband mellan träningserfarenhet och olika motivationstyper? Skiljer sig dessa samband beroende på kön och ålder?  Metod  Studien utgick från en kvantitativ tvärsnittsdesign med en enkätundersökning. Enkäten var indelad i två delar där den första delen bestod av bakgrundsfrågor som inkluderade bland annat frågor om ålder, kön samt fysisk aktivitetsnivå och antal år på gym. I den andra delen används enkäten “The Behavioural Regulation In Exercise Questionnaire" (BREQ-3). Data sammanställdes och analyserades i statistikprogrammet Jamovi.  Resultat  N=389 deltog i studien. Resultaten visade att identifierad- och inre reglering var främst förekommande. Inre reglering var starkast sammankopplat med träningserfarenhet. Kvinnor skattade identifierad reglering högre än män och yngre skattade introjicerad reglering högre medan äldre skattade identifierad reglering högre. Utöver det verkade kön och ålder ha en mindre betydande roll för hur sambanden mellan träningserfarenhet och motivationstyp såg ut.  Slutsats  Den självbestämmande moitvationen ökar med träningsvana. Kön och ålder hade mindre inverkan. Identifierad reglering var den enda motivationstypen som visar samband mellan ålderskillnader och träningserfarenhet. Gymtränade vuxna skattade identiferad reglering och inre reglering högst. Kvinnors morivation styrdes mer av identifierad reglering än män. Hos de yngre skattades introjicerad reglering och intergrerad reglering högre än hos de äldre, som styrs i större utstäckning av identifierad reglering. / Aim:  The aim of the study was to investigate what types of motivation, based on self-determination theory, drive people to exercise at the gym, and how this relates to training experience, gender, and age. Three research questions were investigated, which motivation types are most highly rated by gym-going adults, and are there any differences between genders and ages? Are there any correlations between training experience and different types of motivation? Do these correlations differ depending on gender and age?  Method:  The study used a quantitative cross-sectional design with a survey. The survey was divided into two parts. The first part consisted of background questions, including age, gender, physical activity level, and number of years at the gym. The second part used the "Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire" (BREQ-3). Data was collected and analyzed using the Jamovi statistical program.  Results:  N=389 participants took part in the study. The results showed that identified and internal regulation were the most prevalent. Internal regulation was most strongly associated with training experience. Women rated identified regulation higher than men and younger participants rated introjected regulation higher while older participants rated identified regulation higher. In addition, gender and age seemed to have a less significant role in how the relationships between training experience and motivation type looked like.  Conclusion:  Self-determined motivation increases with training experience. Gender and age had a smaller impact. Identified regulation was the only type of motivation that showed a correlation between age differences and training experience. Gym-going adults rated identified regulation and internal regulation the highest. Women's motivation was more driven by identified regulation than men's. Among younger people, introjected regulation and integrated regulation were rated higher than among older people, who were more driven by identified regulation.

The purpose of this study was to investigate project managers´ perceptions of the importance of motivation within real estate projects. The study also aimed to examine how project managers promote and maintain motivation amongst project members. Real estate projects referred to projects for renovation, conversion, or new construction of properties. A qualitative research method was employed for data collection through semi-structured interviews. Nine project managers working in the Swedish real estate industry were interviewed. Subsequently, a thematic analysis of the collected data was conducted. The thematic analysis resulted in three themes formulated as Success factor versus Upward Push, The art of motivating and Motivation per circumstance. The results indicate that project managers perceive motivation as a positive driving force in real estate projects. It is considered important for both project managers and project members to be motivated. Furthermore, the results show that the perception of the significance of motivation within real estate projects is divided. Some project managers perceive motivation as critical for the success of a project, while others believe that real estate projects are often influenced by external circumstances that are more decisive for the outcome of the project. Motivation is therefore considered in those cases rather to add an extra edge to the projects. To promote and maintain motivation amongst project members, project managers believe it is important to build personal relationships, work with feedback and encourage the expression of opinions.

Denna studie analyserar sambanden mellan transformativ ledarskapsstil, arbetsmiljö och studenters motivation samt dess relation till organisatorisk commitment, med fokus på studenter med en anställning. Studien undersöker även bakgrundsvariablerna program, ålder, kön och tid på arbetsplatsen och dess betydelse för organisatorisk commitment och motivation. Data samlades in via en enkät som distribuerades via e-post till Mittuniversitetets ekonom- och civilekonomstudenter i Sundsvall och Östersund. Efter att en påminnelse skickats ut erhölls totalt 102 svar. Därefter utfördes multivariata regressionsanalyser i datorprogrammet SPSS, samt för en utförligare analys av studiens analysmodell tillämpades SmartPLS. Denna data möjliggjorde därefter bekräftandet eller förkastandet av studiens fyra hypoteser. Den första hypotesen analyserar sambandet mellan inre motivation och organisatorisk commitment, vilket denna studie bekräftar och överensstämmer med tidigare forskning. Vidare analyseras sambandet mellan yttre motivation och organisatorisk commitment, där hypotesen förkastas, i linje med tidigare forskning som visar på en svag relation. Studien analyserar även sambandet mellan transformativ ledarskapsstil och organisatorisk commitment genom inre motivation, vilket också bekräftas och överensstämmer med tidigare forskning. Slutligen analyserar studien sambandet mellan arbetsmiljö och organisatorisk commitment genom yttre motivation, vilket utgör den fjärde hypotesen och även den bekräftas, i linje med tidigare forskning. / This study analyzes the relationships between transformational leadership style, work environment, and students´ motivation, and their relation to organizational commitment, with a focus on employed students. The study also examines background variables such as program, age, gender, and time at workplace and their significance for organizational commitment and motivation. Data was collected through a survey distributed via e-mail to business- and business economics students at Mid Sweden University in Sundsvall and Östersund. Following a reminder, a total of 102 responses were received. Multivariate regression analyses were then conducted using SPSS software, and SmartPLS was used for a more detailed analysis of the study’s analysis model. This data enabled the confirmation or rejection of the study’s four hypotheses. The first hypothesis examines the relationship between intrinsic motivation and organizational commitment, which this study confirms, aligning with previous research. Furthermore, the study also examines the relationship between extrinsic motivation and organizational commitment, where the hypothesis is rejected, in line with previous research of a weak connection. Additionally, the study examines the relationship between transformational leadership style and organizational commitment through intrinsic motivation, which is likewise confirmed, aligning with previous research. Finally, the study analyzes the relationship between work environment and organizational commitment through extrinsic motivation. This fourth hypothesis is also confirmed, in line with previous research.