Global ETD Search

251	Ledarskap och motivation : En studie om chefers syn på sina anställda och deras tillvägagångssätt för att motivera arbetsgrupper Carlström, Ebba, Davidsson, Lovisa January 2024 (has links) In all workplaces there are some type of a leader, a leader who in some way must guide and drive the work-group towards success. Today, there is a lot of research into what drives the employee forward and creates motivation. Research that is harder to find on the other hand is how the actual managers work about creating motivation and what their own view is of their leadership. The purpose of this study is to fill that knowledge gap by finding out how managers view their own leadership, what view they have of their employees and how they feel they work with motivating their work group. In order to find out, a qualitative study of eight interviews with managers of different levels in the industrial sector was carried out, based on McGregor's theory X and Y, in Lewin's three leadership styles; authoritarian, democratic and let-go and in self-determination theory. In the study, the focus has been on the managers' perspective, which gives a subjective picture based on the respondents in the study's perspective. The results of the study showed that the managers view their employees based on Theory Y, which means that they see people as voluntary workers and that people have the ability to make their own decisions. How the leadership styles could be applied to the managers was not as clear as there were elements of both the authoritarian and the let-go leadership style, but it turned out that the democratic leadership style was dominant among the managers. Finally, it could be stated that managers use both internal and external motivational factors to motivate their work group. Based on their motivation exercise, however, the managers show that it is the inner motivational factors that the greatest focus is on in order to achieve a high level of motivation. / På alla arbetsplatser finns det någon typ av ledare, en ledare som på något sätt ska vägleda och driva arbetsgruppen mot framgång. Idag finns det en hel del forskning på vad som driver medarbetaren framåt och skapar motivation. Forskning som är svårare att hitta är däremot hur cheferna går till väga för att skapa motivation och vad deras egen syn är på sitt ledarskap. Denna studies syfte är att fylla den kunskapsluckan genom att ta reda på hur chefer ser på sitt eget ledarskap, vilket synsätt de har på sina anställda och hur de upplever att de går till väga för att motivera sin arbetsgrupp. För att kunna ta reda på detta genomfördes en kvalitativ studie på åtta intervjuer med chefer av olika nivåer inom industrisektorn. Detta med grund i McGregors teori X och Y, i Lewins tre ledarskapsstilar; auktoritär, demokratisk och låt-gå och i självbestämmandeteorin. I studien har fokus legat på chefernas perspektiv, vilket ger en subjektiv bild utifrån respondenterna i studiens perspektiv. Resultatet i studien visade att cheferna ser på sina anställda utifrån Teori Y, vilket innebär att de ser människan som frivilligt arbetande och att människan besitter förmågan att ta egna beslut. Hur ledarskapsstilarna kunde appliceras på cheferna var inte lika tydligt då det fanns inslag av både den auktoritära-och låt-gå-ledarskapsstilen, men det visade sig att den demokratiska ledarskapsstilen var dominerande hos cheferna. Slutligen kunde man konstatera att chefer använder sig både av inre och yttre motivationsfaktorer för att motivera sin arbetsgrupp. Utifrån deras motivationsutövande visar dock cheferna att det är de inre motivationsfaktorerna som störst fokus ligger på för att uppnå en hög motivationsnivå. Theory X Theory Y leadership styles authoritarian democratic laissez-faire self-determaniation theory intrinsic motivation extrinsic motivation Teori X Teori Y ledarskapsstilar auktoritär demokratisk låt-gå laissez-faire självbestämmandeteorin inre motivation yttre motivation Work Sciences Arbetslivsstudier
252	Varför individer väljer att påbörja studier på högre nivå : En kvantitativ studie av inre och yttre motivationsfaktorer Hammarlund, Therese January 2018 (has links) Motivation beskrivs som ett tillstånd som förklarar vilken benägenhet individen har att handla i en specifik situation. För att en individ ska ta ett beslut att studera på universitet eller högskola krävs det att denne är motiverad att göra detta. Motivation kan delas in i typerna, inre och yttre motivation. En ytterligare indelning kan göras i sex motivationsfaktorer; to know, toward accomplishment, to experience stimulation samt identified, introjected och external regulation. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar en individs val att studera på universitetet, och om motivationsfaktorerna i sin tur påverkar prestationen. Även eventuella skillnader mellan könen och mellan filosofisk och teknisk fakultet undersöktes. Data samlades in via en webbenkät, baserad på Academic Motivation Scale (Vallerand et al., 1992), där deltagarna fick skatta till vilken grad de ansåg sig ha motiverats av respektive påstående, i sitt val att studera. Resultatet visade att yttre motivationsfaktorer hade störst påverkan på valet att studera, där introjected regulation var den mest betydande motivationsfaktorn. För motivationsfaktorer och prestation noterades inget samband, förutom för faktorn to know. Ingen interaktion noterades mellan motivation och biologiskt kön eller fakultet. Kvinnor var dock mer motiverade än männen. / Motivation is described as a state that explains the propensity of the individual to act in a specific situation. In order for an individual to make a decision to study at university, he or she must be motivated to do so. Motivation can be divided into two types, internal and external motivation. An additional division can be made into six motivational factors; to know, towards achievement, to experience stimulation, identified, introjected and external regulation. The purpose of this study was to investigate wich motivational factors that influence an individual's choice to study at the university, and if this in turn affects performance. Possible differences between the sexes and between the Faculty of Philosophy and Engineering were also investigated. Data was collected via a web-based survey based on the Academic Motivation Scale (Vallerand et al.,1992), where the participants were asked to estimate to what extent they considered themselves motivated by each claim, in their choice to study. The result showed that external motivational factors had the greatest impact on the decision to study, where introjected regulation was the most significant motivational factor. For motivational factors and performance no relation was noted, except for the factor to know. No interaction was noted between motivation and biological gender or the faculties. However, women were more motivated than men. Internal motivation external motivation Self-determination Theory to know toward accomplishment to experience stimulation identified regulation introjected regulation external regulation Inre motivation yttre motivation Self-determination Theory to know toward accomplishment to experience stimulation identified regulation introjected regulation external regulation Social Sciences Samhällsvetenskap
253	Är fastighetsmäklarbranschen i farozonen för negativ arbetshälsa? : En kvantitativ studie om hur psykisk arbetshälsa påverkas av lön, belöning och motivation / Is the Real Estate Industry in Danger of Resulting in Negative Work Health? : A Quantitative Study of How Mental Health at Work is Affected by Salary, Reward and Motivation Asp, Linda, Jansson, Emelie January 2022 (has links) Fastighetsmäklarbranschen kantas av hög personalomsättning, vilket kan ses som en signal på en stressig arbetsmiljö. Dessutom har branschen ett utpräglat system där prestationsbaserad lön i form av provision förekommer i stor utsträckning. Enligt tidigare forskning är stress en indikator på en ohälsosam arbetshälsa, vilken i sin tur påverkar motivationen att prestera. Med denna utgångspunkt sågs behovet att utforska fastighetsmäklarnas arbetssituation vilket ledde till studiens syfte: att bidra med kunskap om hur fastighetsmäklare i Sverige upplever sin arbetshälsa utifrån lön, belöning och motivation, samt att undersöka vilken betydelse dessa faktorer har för prestationen. En kvantitativ metod med tvärsnittsdesign användes. Datainsamlingen genomfördes genom en webbenkät som utformats delvis med hjälp av Effort Reward Imbalance-modellen (ERI-modellen), samt beprövade mätinstrument för att mäta motivation. Den teoretiska utgångspunkten i studien var att olika typer av lön och belöning, samt inre och yttre motivation kan påverka medarbetares mående både positivt och negativt. ERI-modellen kan mäta stress i arbetssituationen genom att identifiera om det föreligger en obalans mellan en individs ansträngning och belöning, samt om överengagemang föreligger. Studiens resultatkapitel påvisar att fastighetsmäklare är en stressad yrkesgrupp. Genom att analysera den sammanställda datainsamlingen med hjälp av studiens teoretiska referensram landade diskussionen i ett antal slutsatser. En slutsats var att minoriteten av fastighetsmäklarna upplever en negativ obalans i kombination med högt överengagemang, samt att de löper stor risk för negativ arbetshälsa. Studiens resultat visade även att typ av löneform inte har påverkan på stressnivån. Vidare drogs slutsatsen att ickemonetär belöning har störst positiv betydelse för stressnivån bland de som har provisionslön. Ytterligare en slutsats var att mäklare generellt drivs mer av inre motivation än yttre motivation, vilket är positivt då inre motivation bidrar till bättre arbetshälsa. Slutligen konstaterades att mäklare är motiverade och kan prestera väl trots den stressiga arbetssituationen. / The real estate industry has a high level of staff turnover, which can be a sign of a stressful environment at work. In addition, the industry has a distinct system where performance based remuneration in the form of commission occurs to a large extent. According to previous research, stress is an indicator of poor work health, which in turn affects the motivation to perform. Considering this, the purpose of this study was to examine how real estate agents in Sweden experience their occupational health based on salary, reward and motivation, and to examine what significance these factors have for their performance. A quantitative method with cross-sectional design was used. The collection of data was carried out through a web survey which was partially designed by using the Effort Reward Imbalance model (ERI-model), as well as evidence-based tools for measuring motivation. The theoretical starting point of the study was that different types of salary and rewards, as well as intrinsic and extrinsic motivation can affect employees' well-being both positively and negatively. The ERI-model can measure stress in the work situation by identifying whether there is an imbalance between a person’s effort and reward, and whether overcommitment occurs. The results of the empirical data showed that real estate agents are a group that suffers from work-related stress. By analyzing the compiled data collection, using the theoretical framework of the study, the discussion resulted in several conclusions. One of the conclusions was that a minority of the real estate agents experience a negative imbalance in combination with a high level of overcommitment. Consequently, they run a high risk of negative work health. The results of the study also showed that the type of salary does not influence the stress level. Moreover, it was concluded that non-monetary rewards are the most important factor to reduce stress among those who have commission pay. Another conclusion was that real estate agents are generally more driven by intrinsic motivation than extrinsic motivation, which is positive because intrinsic motivation contributes to better work health. Finally, it was found that real estate agents are highly motivated and can perform well despite their stressful work environment Work health stress effort monetary reward non-monetary reward overcommitment salary intrinsic motivation extrinsic motivation performance real estate agent ERI-model Arbetshälsa stress ansträngning monetär belöning icke-monetär belöning överengagemang lön inre motivation yttre motivation prestation fastighetsmäklare ERI-modell Business Administration Företagsekonomi
254	En studie i elevmotivation genom självreglerande lärande som metod för inlärning i moderna språk / A study on Learner Motivation by means of Learner Autonomy as Studying Technique in Modern Language Learning Gehrke, Karina Wiebke January 2022 (has links) Onödiga språkvalsbyten i moderna språk kan anses vara resultat av motivationsbrist kopplat till intrycket att glädje i språkvalsstudier inte leder till gymnasiebehörighet. Denna studie ämnar undersöka och fördjupa kunskap om a) samband mellan självreglering och elevmotivation, samt b) samband mellan glädje och motivation. Hattie och Zierer (2019) konstaterar att mer självreglering leder till ökad elevmotivation. För att pröva om denna slutsats kan verifieras, genomfördes en empirisk studie med lärarintervjuer som besvarade följande fråga: Vad anser lärare är en bra återkoppling till eleverna? För att kunna nå en slutsats i frågan om samband mellan självreglering och elevmotivation etablerades först en definition av begreppet självreglering. I detta syfte användes en teori som står för uppsatsens analytiska ramverk. Ramverket baseras på författare som arbetar i linje med Richard M. Ryans och Edward L. Decis Self-Determination Theory (SDT). Då slutsatsen att mer självreglerande lärande leder till ökad elevmotivation inte kunde verifieras i min empiriska studie, genomfördes en noggrann litteraturstudie. Utifrån denna kunde jag sedan göra en analys av mina frågeställningar med anslutande diskussion. Resultatet antyder att lärare bör fokusera på elevmotivationens kvalitet, med den prototypiska intrinsiska motivationen som mål, för att kunna motverka motivationsbristen i skolan. I detta forskningsarbete kom jag dessutom fram till slutsatsen att en högre motivation i allra högsta grad kan leda till ett mer effektivt lärande i allmänhet. Nyckelord: effektivt lärande, elevmotivation, intrinsisk motivation, motivationsbrist, Self-Determination Theory, självreglering, återkoppling formative assessment learner autonomy Self-Determination Theory motivation language studies language learner autonomy SDT intrinsic motivation extrinsic motivation learning motivation self-regulation student motivation modern languages language learning formative feedback self-regulated learning effective learning task level process level self-regulation level feedback long-term goals learning goals high school eligibility curriculum primary school language choice multilingual society result-oriented curriculum learning system language skills curriculum in modern languages upper secondary school motivation difficulty motivation problem German lack of motivation planning phase implementation phase self-reflection phase metacognition metacognitive strategy metacognitive process thought process visible learning controlled learning autonomous self-regulation sense of autonomy social values personal values self-regulation style identified regulation integrated regulation SDT work method self-reflection goal setting learning activity formative Motivation im Unterricht Lernermotivation Autonomie Fremdsprachenunterricht Formative Diagnostik Lernerautonomie Lernmotivation Selbstregulation Autonomie Schülermotivation moderne Sprachen Sprachenlernen formative Beurteilung formatives Feedback selbstgesteuertes Lernen effektives Lernen Freude am Lernen Aufgabenebene Prozessebene Selbstregulationsebene Feedback Lernziele Lehrplan Grundschule mehrsprachige Gesellschaft ergebnisorientierter Lehrplan Lernsystem Sprachkompetenz Lehrplan in Moderne Sprachen Sekundarstufe II Motivationsschwierigkeit Motivationsproblem Fach Deutsch DaF Motivationsmangel Planungsphase Umsetzungsphase Selbstreflexionsphase Metakognition metakognitive Strategien metakognitiver Prozess Denkprozess sichtbares Lernen intrinsische Motivation extrinsische Motivation kontrolliertes Lernen autonome Selbstregulation Autonomiegefühl soziale Werte persönliche Werte Selbstregulationsstil identifizierte Regulation integrierte Regulation SDT Arbeitsmethode Selbstreflexion Zielsetzung Lernaktivität lärandemotivation självreglering autonomi elevmotivation moderna språk språkinlärning formativ bedömning formativ återkoppling självreglerande lärande effektivt lärande glädje i undervisning uppgiftsnivå processnivå självregleringsnivå återkoppling långsiktiga mål lärandemål gymnasiebehörighet läroplan språkvalslektion grundskola språkval flerspråkig samhälle resultatorienterad lärosystem språkkunskap kursplan i moderna språk högstadiet motivationssvårighet motivationsproblematik tyska motivationsbrist planeringsfas genomförandefas självreflektionsfas metakognition metakognitiv strategi metakognitiv process tankeprocess synligt lärande inneboende motivation yttre motivation kontrollerad autonom självreglering extrinsisk motivation intrinsisk motivation autonomikänsla sociala värden personliga värden självregleringsstil identifierad reglering integrerad reglering SDT arbetsmetod självreflektion målsättning inlärningsaktivitet formativ Learning Lärande

Page generated in 0.0928 seconds