Titel: Anpassning av balanserat styrkort - en fallstudie av serviceavdelningen på Region Kronoberg Nivå: C-uppsats i ämnet Företagsekonomi Författare: Andres Gonzalez Castro, Fredrik Johansson & Safet Kopic Handledare: Yuliya Ponomareva Datum: 2018-04-29 Nyckelord: Balanserat styrkort, Ekonomistyrning, New public management, Offentlig sektor, Anpassning Bakgrund: Begreppet “new public management” uppkom under 1980-talet som en konsekvens av att den offentliga sektorn tyngdes av höga kostnader och bristande kostnadskontroll. New public management syftar till att effektivisera den offentliga sektorn genom att hämta inspiration från den privata sektorn. Parallellt med begreppet “new public management” växte det balanserade styrkortet fram som en ny innovativ styrmodell. Det balanserade styrkortet tog inte enbart hänsyn till finansiella mått, utan även till icke-finansiella sådana för att skapa värde på lång sikt. Problemdiskussion: För att anpassningen av styrmodellen ska fungera måste en organisation ta hänsyn till flera aspekter; dels att styrmodellen är utformad efter verksamhetens specifika behov, dels att de olika perspektiven och styrtal har ett så kallat “orsaks-verkan”– samband. Det finns flera utmaningar med det balanserade styrkortet som kan påverka hur en organisation anpassar och utvecklar sitt styrkort. Det balanserade styrkortet inom offentlig sektor har ifrågasatts, där kritiker menar att styrkortet inte tillför någon nytta och att styrdokumenten som införs inte implementeras fullt ut. Frågeställning: I vilken utsträckning kan ett regionalt övergripande styrkort anpassas till avdelningsnivå? Syfte: Studien ämnar undersöka anpassning och tillämpning av det balanserade styrkortet på Region Kronoberg med särskilt fokus på serviceavdelningen.  Metod: En fallstudie har genomförts på Växjö lasaretts serviceavdelning, som ingår i Region Kronoberg. Intervjuerna som genomfördes gjordes både enskilt och i grupp. Vårt tillvägagångssätt tar ansats i den kvalitativa forskningsmetoden. Både primär och sekundär data har använts för insamling av information. Analys: Både det övergripande och serviceavdelningens balanserade styrkort har modifierats i förhållande till Kaplan och Nortons grundmodell. Flera indikatorer antyder att anpassningen av styrkorten på de olika nivåerna saknar samband – något som Kaplans och Nortons teori anser vara viktigt. Det övergripande styrkortet får på grund av detta en annan funktion än den som är tänkt, vilket medfört att det balanserade styrkortet inte når sin fulla potential genom de fyra perspektiven. Slutsats: Det vi har kommit fram till med denna studie är att anpassningen av det balanserade styrkortet i en stor och komplex organisation som Region Kronoberg kan innebära flera utmaningar. Grunden till dessa är att sambandet mellan det övergripande styrkortet för Region Kronoberg och den enskilda serviceavdelningen inte är optimalt. Det övergripande styrkortet fungerar mer som en modell för att beskriva övergripande mål till serviceavdelningen än ett styrningsverktyg. / Title: The adaptation of the balanced scorecard - a case study of the service department at Region Kronoberg Level: Final assignment for Bachelor of Science in Business and Economics Authors: Andres Gonzales Castro, Fredrik Johansson & Safet Kopic Supervisor: Yuliya Ponomareva Date: 2018-04-29 Key words: Balanced scorecard, financial control management accounting, New public management, public sector, adaptation Background: The concept of New Public Management emerged during the 1980’s as a result of the public sector being burdened by high costs and lack of cost control. New public management aims to streamline the public sector by gaining inspiration from the private sector. In parallel with the concept of New Public Management, the balanced scorecard grew as a new innovative control model. The balanced scorecard not only took into account the financial measurements but also non-financial measures to create value in the future. Problemdiscussion: In order for the adaptation of the control model to succeed, an organization must take several aspects into account, and that the control model is designed according to the specific needs of the business, but also that the different perspectives and control numbers have a causal relationship. There are several challenges with the balanced scorecard that can affect how an organization adapt and develops the scorecard. The balanced public sector scorecard has been questioned, where critics argue that the scorecard does not provide any benefit and that the steering documents that were introduced were not fully implemented. Research question: To what extent can a regional overall scorecard be adapted to departmental level? Purpose: The study aims to investigate the adaptation and application of the balanced scorecard at Region Kronoberg with special focus on the service department. Method: A case study has been carried out at the service department at Växjö lasarett, which is part of the Kronoberg Region. This case study contains the use of individual as well as group interviews. Our starting point has been a qualitative research method. Both primary and secondary data have been used to collect the data. Analyse: Both the overall and service department's balanced scorecards have been modified in relation to Kaplan and Norton's basic model. Several reasons suggest that the use of the control cards at the different levels lacks a connection, which, according to the theory, is considered important. Because of those reasons, the overall scorecard has a different function than the one intended, which means that the balanced scorecard does not reach its full potential through the four perspectives.  Conclusion: What we have achieved with this study is that the adaption of the balanced scorecard in a large and complex organization as Region Kronoberg can pose several challenges. The reason for these challenges is that the connections are not optimal between the overall balanced scorecard for Region Kronoberg and the individual service department. The overall scorecard works more like a model to describe overall goals to the service department than a control tool.

Submitted by Fabio Sobreira Campos da Costa (fabio.sobreira@ufpe.br) on 2017-04-24T13:12:15Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) Andre_M_de_ Souza_MPA_CCSA_2016_DISSERTAÇÃO.pdf: 1370513 bytes, checksum: 7bb49fb148783f014d53dd8aae9f2087 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-04-24T13:12:15Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) Andre_M_de_ Souza_MPA_CCSA_2016_DISSERTAÇÃO.pdf: 1370513 bytes, checksum: 7bb49fb148783f014d53dd8aae9f2087 (MD5) Previous issue date: 2016-09-28 / O estudo teve por objetivo compreender, por meio das experiências dos coordenadores TAE´s da UFPE, como a gestão administrativa da UFPE pode ser considerada inovadora. Os objetivos específicos foram: verificar o grau de importância e o grau de utilização de práticas inovadoras de gestão na UFPE; identificar as principais práticas de gestão consideradas inovadoras e as respectivas barreiras à implementação destas na UFPE; e compreender o conceito de uma “gestão administrativa inovadora” implícito nas ideias, valores e crenças compartilhados pelos gestores. O referencial teórico fundamentou a compreensão da temática inovação em práticas de gestão (PAIVA; ROCHA-PINTO, 2015; BRANDÃO; BRUNOFARIA, 2013; COSTA et al, 2013); e da Teoria da cognição organizacional e o construto Teoria implícita (BASTOS, 2002; JANISSEK-DE-SOUZA, 2007). Trata-se de um estudo de caso, as técnicas de análise foram quantitativa e qualitativa, a amostra composta por 53 coordenadores e um questionário semi-aberto foi utilizado. Como resultados, a gestão administrativa da UFPE parece estar distante de um contexto considerado inovador; Por outro lado, o Plano de capacitação e qualificação dos servidores e a interiorização da UFPE foram as principais práticas de gestão consideradas inovadoras. As principais barreiras à implementação de práticas inovadoras foram: resistência às mudanças, recursos financeiros insuficientes e burocracia excessiva; o conceito de gestão administrativa inovadora da UFPE caracterizou-se pela existência de processos participativos, de incentivo à capacitação, de canais de comunicação eficazes e tecnologias integradas, de transparência pública. Para estudos futuros, sugere-se ampliar as observações com os demais servidores da UFPE, como também, o desenvolvimento de propostas de avaliação de desempenho no contexto das universidades federais. / The study aimed to understand, through the experiences of TAE's UFPE coordinators, as the administration of UFPE can be considered innovative. The specific objectives were to verify the degree of importance and the degree of use of innovative management practices at university; identify key management practices considered innovative and their barriers to implementing these at university; and understand the concept of an "innovative administrative management" implicit in the ideas, values and beliefs shared by managers. The theoretical reasons for the understanding of the subject innovation management practices (PAIVA; ROCK-PINTO, 2015; BRANDÃO; BRUNO-FARIA, 2013; Costa et al, 2013); and the theory of organizational cognition and construct Implicit theory (BASTOS, 2002; JANISSEK-DESOUZA, 2007). This is a case study, the analysis techniques were quantitatively and qualitatively, the sample of 53 engineers and a semi-open questionnaire was used. As a result, the administration of UFPE seems far be considered an innovative context; On the other hand, the training plan and training of servers and the internalization of UFPE were the main management practices considered innovative. The main barriers to the implementation of innovative practices were: resistance to change, insufficient financial resources and excessive bureaucracy; the concept of innovative administrative management of UFPE characterized by the existence of participatory processes, to encourage training, effective communication channels and integrated technologies, public transparency. For future studies, it is suggested to extend the observations to other UFPE servers, as well as the development of performance evaluation of proposals in the context of federal universities.

A última reforma administrativa brasileira de 1998 buscou na iniciativa privada ideias para melhorias em sua gestão, como o princípio da eficiência, o new public management e a maior flexibilidade na contratação e dispensa de trabalhadores. No entanto, a inovação proposta não levou em conta aquilo que as mais modernas teorias adotadas pelas organizações privadas de fato propõem. A noção de que a estabilidade da burocracia na Administração Pública seria perniciosa e menos eficiente não se sustenta, especialmente no tocante ao turnover e à retenção de quadros qualificados. A valorização do capital humano, e não o seu descarte, é que torna melhor a gestão, quer da empresa privada, quer do setor público. / The last Brazilian Public Administration reform in 1998 sought within the private sector ideas to improve its management, such as the principle of efficiency, the new public management and the greater flexibility in hiring and laying off public workers. However, the proposed innovation did not observed what private sectors present-day theories actually proposed. The notion that the bureaucracys stability in public administration would be pernicious and less efficient is inaccurate, especially with regards to turnover and retention of qualified staff. The enrichment of human capital, and not its disposal, is what makes managing better, whether in the private enterprise or in the public sector.

La télémédecine existe et est pratiquée en France depuis les années 1980. Il faut cependant attendre la loi du 21 juillet 2009 portant réforme de l’hôpital et relative aux patients, à la santé et aux territoires (HPST), pour qu’une définition lui soit conférée dans le droit français : la télémédecine est reconnue comme « une forme de pratique médicale à distance utilisant les technologies de l’information et de la communication ». À partir de cette date, la pratique s’institutionnalise, une stratégie nationale de développement est mise en œuvre et une politique publique sectorielle lui est dédiée. L’objectif affiché est de lever les freins réglementaires et organisationnels à la pratique. En parallèle de cette reconnaissance juridique, la télémédecine devient un outil de renouvellement de l’action publique dans le champ de la santé. Toutefois, malgré l’intérêt qui lui est porté, la pratique ne s’intensifie pas et les stratégies successives mises en œuvre par les institutions en charge de son déploiement peuvent être qualifiées d’échecs. La télémédecine ne se développe pas, ou plutôt, ne se développe pas comme le souhaiterait la puissance publique. L’hypothèse générale de nos recherches est qu’au lieu de lever les freins au développement de la pratique, la politique publique dédiée à la pratique est à l’origine même du blocage. À partir d’une démarche institutionnaliste nous interprétons les rapports de force entre les échelles de régulation de la télémédecine, ce qui nous amène à questionner la pertinence du modèle de gouvernance de son déploiement. Nous mettons alors en évidence que les solutions apportées par les institutions en charge du développement de la télémédecine peuvent être contre-productives. / Telemedicine has been practiced in France since the 1980s. In 2009, the HPST law proposes a legal definition: Telemedicine is “a form of medical practice remotely using ICT”. From this date, the practice has been institutionalized, a national development strategy has been implemented and a sectoral public policy is applied. The objective is to remove regulatory and organizational barriers to the practice of telemedicine. Telemedicine is also becoming a tool for the renewal of public action. However, public policies are unsuccessful. Telemedicine is not developing as the public authorities have desired. The general hypothesis of our research is that instead of removing barriers to the development of telemedicine, public policies dedicated to its practice are actually impeding it. That is why we analyze power relations among stakeholders of regulation. To do this we adopt an institutionalist approach. We question the relevance of the governance model used for for deployment of telemedicine. We highlight that the solutions provided by the institutions in charge of the development of telemedicine can be improductive.

Bakgrund: Under början av 1990-talet influerades offentlig sektor av New Public Management och anammade styrverktyg som initialt användes i näringslivet. Ett sådant styrverktyg som kom att användas var internprissättning. Internprissättning är ett styrverktyg som bland annat används för att kunna allokera kostnader i en divisionaliserad organisationsstruktur. Det finns många olika sätt som man kan arbeta med internprissättning på och det finns inget övergripande optimalt prissättningssystem utan olika prismodeller kan användas i olika situationer. Då internprissättning är ett ämne som är relativt outforskat inom Sveriges kommuner, var det av intresse att studera hur internprissättning som styrverktyg kan användas i den kommunala sektorn. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en teoretisk modell som förklarar hur en kommun kan arbeta med internprissättning. Samtidigt är syftet att kartlägga hur Växjö kommun arbetar med internprissättning för att sedan, utifrån den framtagna modellen, se hur internprissättningssystemet kan förbättras. Metod: Studien har genomförts som en utvärderingsstudie på Växjö kommuns internprissättningssystem. Detta för att inspektera hur väl internprissättningen faktiskt fungerar samt studera hur man kan åstadkomma önskvärda förändringar och förbättringar. Den teoretiskt framtagna internprissättningsmodellen bygger på teori om internprissättning som har samlats in via facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Empirin samlades in via kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär. Slutsats: Den framtagna teoretiska modellen inleds med att förklara vilka syften en kommun kan tänkas ha med att bedriva internprissättning. Följaktligen tar modellen upp vilka prismodeller en kommun kan arbeta med, hur internprissättningen kan administreras och kopplas ihop med kommunens budgetarbete för att slutligen gå igenom de positiva och negativa effekter som internprissättningen kan orsaka. Genom att jämföra Växjö kommuns internprissättningssystem med den framtagna teoretiska modellen kunde vi ge förslag på hur kommunens internprissättningssystem kunde förbättras. / Background: In the early 1990s, the public sector was influenced by New Public Management and embraced management control tools that were initially used in the private sector. One of those tools that came into use was transfer pricing. Transfer pricing is a managing control tool that, among other things, is used to allocate resources in a divisional organizational structure. There are many ways you can work with transfer pricing and there is no overall optimal pricing system, however different pricing models can be used in different situations. Since transfer pricing is a topic that is relatively unexplored in Sweden’s municipalities, we found an interest in studying how transfer pricing as a control tool can be used in the municipal sector. Purpose: The purpose of this study is to create a theoretical model explaining how a municipality can work with transfer pricing. At the same time, the purpose is to map how Växjö municipality works with transfer pricing, after which, based on the developed model, see how their transfer pricing system can be improved. Method: The study has been conducted as an evaluation study on Växjö municipality transfer pricing system. This in order to see how well the transfer pricing system actually works and to see how they can achieve desirable changes and improvements. The construction of the theoretical model is based on theory of transfer pricing that was collected through non-fiction and scientific articles. The empirical material was collected through qualitative interviews of a semi structured nature. Conclusion: The developed theoretical model begins by explaining what purposes a municipality have with working with transfer pricing. Consequently, the model identifies the price models a municipality can work with, how the transfer pricing can be administrated and linked with the municipalities budget and finally, what different positive and negative effective outputs you can expect when working with transfer pricing in a municipality.

Promulguée en 2001, la LOLF assigne aux CROUS l'objectif d'améliorer les conditions de vie et de travail des étudiants sous la contrainte d'une optimisation des coûts. En s'intéressant à l'évolution du parc CROUS et à sa gestion, la première partie de la thèse essaie de concilier la question du bâti (rénovation, réhabilitation, reconstruction des cités universitaires/normes des nouvelles constructions) et celle du financement (partage aide à la pierre/allocation logement, durée de prêt, taux d'intérêt, ….).La seconde partie met en parallèle le logement et d'autres aspects de la politique publique en faveur des étudiants. L'incidence du logement sur l'égalité des opportunités scolaires et la difficulté de trouver un logement locatif nous interpellent sur l'étendue des solutions alternatives. L'étude de leurs freins nous conduit à une péréquation de l'offre CROUS. A côté de la difficulté à trouver un logement et des attentes étudiantes, le gain de pouvoir d’achat des résidents du CROUS est à rapprocher des aides sociales aux étudiants. Une comparaison entre une allocation universelle d'études et un ajustement à la marge du système des bourses conclut la thèse. / Since 2001, LOLF reinforced New Public Management in French public sector. Now, social housing for students (CROUS) must combine social goals with a cost-effective approach.First of all, we study building and try to explain the upkeep’s cost heterogeneity. We deduce strategies about restoration and constructing. Then, an optimal structure of finance between housing vouchers and housing public funds is defined.In the second part, this thesis deals with housing policies and students living. Firstly, we introduce two topics:-How housing can affect college choice?-Are co-rent, subsidies to promote lower rents or boarding school good alternatives? Why?Secondly, econometric tests examine search difficulties on housing market. We induce public investment and territorial equalization of CROUS housing. A comparison between progressive grants for students and universal basic income closes the work.

University culture is seen as University culture is seen as one of the main obstacles to the successful implementation of the process of strategic university management. Although existing organisational approaches of changing processes give theoretical insight, they fail to consider the cultural perspective and how change can be implemented successfully. This article focuses on cultural approach and therefore introduces a cohesive cultural model to the Higher Education (HE) context. It will be shown how this paradigm can be used in strategic management processes at universities and how it can support them. It therefore offers an approach that is applicable to the practice of university management. / Universitätskultur kann als eines der Haupthindernisse für die Implementierung von strategischem Management an Universitäten angesehen werden. Vorhandene Ansätze der Organisationsforschung betrachten zwar Veränderungsprozesse, diskutieren die Rolle der Organisationskultur jedoch nur am Rande und fragen nicht nach dem Wie der Umsetzung einer solchen organisationalen Veränderung. Dieser Artikel betrachtet strategisches Management an Universitäten aus einer kulturtheoretischen Perspektive und überträgt das kohäsionsorientierte Organisationsmodell auf den Hochschulkontext. Es wird gezeigt, wie dieses Modell strategische Prozesse unterstützen kann, so dass es einen praktischen Nutzen für das Hochschulmanagement bietet.

In the light of overall democratic and normative values for Swedish education, including freedom of expression, the aim of this study was to examine how teachers’ critical comments on a school organization at upper secondary level (post-16 education) can be received and possible implications for teachers who express such criticism and for the school organization. The questions focused on criticism in relation to the core values of education and freedom of expression, in a policy context of marketization of the Swedish school system. The study was conducted as a qualitative case study; empirical data were collected from depth interviews with five teachers in two different municipalities in different parts of the country. The theoretical framework regarding criticism as a Phenom is based on the model of the whistle-blowing process by Miceli & Near (1992) and Hedin et. al. (2008). The informants’ statements are interpreted from two normative ethical theories: a deontological and a teleological perspective. Possibilities and limitations for criticism are looked upon in relation to the economic management ideology of New Public Management. The study identifies a critic process which is linked to the ideology and the school governance; in particular, in relation to the school and the school's Educational Marketization adjustment. It also shows on retaliation for the teachers - in this case study, among others, negative salary developments, redeployment but also shutdowns and buyouts. The interviewed teachers often had high confidence and high status within the school but the whistle-blowing process changed their position as self-confidence and hollowed working drive. Critical implications regarding the school's organization remained unchanged in four of five cases. The study notes, finally, that in today's school there seem to be two parallel discourses; one of speaking up and another of silence. Furthermore, the study indicates that the two discourses shape different kinds of loyalty structures in a kind of reward and punishment system. / Den här studiens övergripande syfte var att mot bakgrund av gymnasieskolans generella normativa värden undersöka hur lärares kritiska synpunkter på en skolorganisation kan mottas och eventuella konsekvenser för lärare som framför sådan kritik och för skolorganisationen. Frågeställningarna fokuserarkritikiförhållandetillskolansvärdegrundochyttrandefriheti kontextenavettmarknadsutsatt skolsystem. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie; empirisk data insamlades i djupintervjuer med fem lärare i två olika kommuner i olika delar av landet. Det teoretiska ramverk vad gäller kritik som fenomen utgår ifrån modellen kritikerprocessen (Miceli &Near 1992; Hedin et. al. 2008); därtill tolkas informanternas utsagor utifrån två normativa etiska teorier: ett deontologiskt och ett teleologiskt perspektiv. Möjligheter och begränsningar för kritik kopplas därutöver till den ekonomiska förvaltningsideologin New Public Management. Resultaten i undersökningen identifierar en kritikerprocess som vidare kan kopplas till ideologi och skolans styrning; framför allt i relation till skolans kommunalisering och skolans marknadsanpassning. Resultaten visar även på repressalier för de kritiska lärarna - i denna fallstudie bl.a. negativ löneutveckling, omplaceringar men också avstängning och utköp. De intervjuade lärarna hade ofta ett högt förtroendekapital och hög status inom skolan men i och med repressalieprocessen förändrades deras position samtidigt som både självförtroendet och arbetslusten urholkades. Kritikens konsekvenser vad gäller skolans organisation föreföll i fyra av fem fall oförändrad. Studien konstaterar avslutningsvis att det i dagens skola, inom ramen för de normativa värdena om demokrati och yttrandefrihet, förefaller finnas två parallella diskurser, den ena talandets – och den andra tigandets diskurs. Studien tyder vidare på att de två diskurserna formar olika slags lojalitetsstrukturer i ett slags belönings- och bestraffnings-system.

Universitätskultur kann als eines der Haupthindernisse für die Implementierung von strategischem Management an Universitäten angesehen werden. Vorhandene Ansätze der Organisationsforschung betrachten zwar Veränderungsprozesse, diskutieren die Rolle der Organisationskultur jedoch nur am Rande und fragen nicht nach dem Wie der Umsetzung einer solchen organisationalen Veränderung. Dieser Artikel betrachtet strategisches Management an Universitäten aus einer kulturtheoretischen Perspektive und überträgt das kohäsionsorientierte Organisationsmodell auf den Hochschulkontext. Es wird gezeigt, wie dieses Modell strategische Prozesse unterstützen kann, so dass es einen praktischen Nutzen für das Hochschulmanagement bietet. / University culture is seen as one of the main obstacles to the successful implementation of the process of strategic university management. Although existing organisational approaches of changing processes give theoretical insight, they fail to consider the cultural perspective and how change can be implemented successfully. This article focuses on a cultural approach and therefore introduces a cohesive cultural model to the Higher Education (HE) context. It will be shown how this paradigm can be used in strategic management processes at universities and how it can support them. It therefore offers an approach that is applicable to the practice of university management.

This scientific essay deals with the concept of care and how care takes shape in preschool and in preschool teachers' practical professional knowledge. Through a phenomenological perspective and in relation to Hanna Arendt's discourse on collective responsibility, the study approaches the concept of care in preschool but also the significance of the phenomenon itself. The study consists of four stories, all of which are taken from my own activities and an ethnological field study conducted at two different preschools, where participatory observation and interviewing have been used as a method. The focus of the observations has been to study the practical knowledge of preschool educators and to see how care takes place. By studying, reflecting, and critically examining preschool educators and my own practical professional knowledge, I aim to get closer to the many forms of care. Which is important to be able to make it visible and reflect on the many meanings of care. The study also examines the relationship of care to learning and how these can form a whole in preschool. New public management is described in the study as something that has characterized the Swedish welfare sector since the late 1990s. Results, goal fulfillment, efficiency indications are some of the factors that characterize a successful business in an NPM-influenced business. When this is contrasted with the preschool's activities where the ability to empathize and the importance of showing consideration for others is what instead characterizes a safe and successful activity, it affects the preschool. The results of the study are discussed in relation to the philosophies of Nel Noddings. Where the approach becomes central to how care emerges in this study. The result of the study shows that care is something that is constantly and daily going on in preschool, but that the time, knowledge, or power to put it into words sometimes doesn`t exist. Which sometimes leads to that the important practical knowledge about care, doesn`t take equivalent place in preschool. Which unfortunately has major consequences for daily practice where care risks becoming a concept that does not keep up with developments in preschool. Giving care to children in preschool appears in the study as a relational phenomenon. Care as a phenomenon is created when we educators listen to what the children express and try to reach them where they are. When the care action is answered by the child, the relationship between educator and child is strengthened. This process requires an awareness, mind presence and knowledge from the educator’s perspective. / Denna vetenskapliga essä behandlar begreppet omsorg och hur omsorg gestaltar sig i förskolan och i förskolepedagogers praktiska yrkeskunnande. Genom ett fenomenologiskt perspektiv och i relation till Hanna Arendts diskurs om kollektivt ansvar, närmar sig studien begreppet omsorg i förskolan men även fenomenets betydelse i sig själv. Studien består av fyra berättelser som alla är hämtade från min egen verksamhet och en etnologisk fältstudie utförd på två olika förskolor, där deltagande observation och intervju använts som metod. Fokus för observationerna har varit att studera förskolepedagogers praktiska kunnande och för att se hur omsorg tar plats. Genom att i studien, synliggöra, reflektera och kritiskt undersöka förskolepedagogers och mitt eget praktiska yrkeskunnande, kommer jag närmare omsorgens många skepnader. Vilket är viktigt för att kunna synliggöra den samt reflektera om omsorgens många innebörder. I studien undersöks även omsorgens relation till lärande och hur dessa kan bilda en helhet i förskolan. New public management beskrivs i studien som något som kommit att prägla den svenska välfärdssektorn sedan sent 90-tal. Resultat, måluppfyllelse, effektivitet och kvalitetsindikationer är några av de faktorer som i en NPM- präglad verksamhet kännetecknar en lyckad verksamhet. Men när detta sätts i kontrast mot förskolans verksamhet där förmågan till inkännande, empati och vikten av att visa hänsyn till andra är det som i stället kännetecknar en trygg och lyckad verksamhet, påverkar det förskolan som helhet.  Studiens empiriska material diskuteras utifrån Noddings syn på omsorgsetik. Där förhållningsättet blir centralt för hur omsorg framträder i denna studie. Resultatet av studien visar att omsorg är något som ständigt och dagligen pågår i förskolan, men att tiden, kunskapen eller makten för att klä den i ord ibland inte existerar, vilket gör att den viktiga praktiska kunskapen kring omsorg, en slags tyst kunskap inte ges utrymme i förskolan. Vilket tyvärr får stora konsekvenser för den dagliga praktiken där omsorg riskerar att bli ett begrepp som inte hänger med i utvecklingen. Att ge omsorg till barn i förskolan framstår i studien som en relationell företeelse. Omsorg som fenomen blir till när vi pedagoger lyssnar till det barnen uttrycker och försöker nå dem där de är. När omsorgshandlingen besvaras av barnet stärks relationen mellan pedagog och barn. Denna process kräver en medvetenhet, sinnesnärvaro och kunskap från pedagogens sida.