Syftet med denna studie varatt jämföraom manliga och kvinnliga studenters humorstilar skiljer sig åt efter livstillfredsställelsen kontrollerats för. Humorstilarna som jämfördes kommer från mätinstrumentet HSQ och är uppdelade i två positiva humorstilar som anses gynnsamma för välmåendet och två negativa humorstilar som anses skadliga för det. De positiva humorstilarna är ”Relationsförstärkande” och ”Självförstärkande” medan de negativa är ”Aggressiv” och ”Självdestruktiv”. För att undersöka detta användes ANCOVA som analysmetod, den relationsförstärkande humorstilen uppfyllde inte kraven och analyserades med hjälp av en ANOVA-analys. ANCOVA-analyserutfördes påhumorstilarna ”Aggressiv”, ”Självdestruktiv” och ”Självförstärkande”. Resultatet visade att männen använder sigsignifikantmer av den aggressiva humorstilen än kvinnor. Det fanns ingen skillnad mellan män och kvinnor gällandeanvändandet av självdestruktiv eller självförstärkande humorstil. ANOVA-analysenav den relationsförstärkande humorstilen visade inte på någon signifikant skillnad mellan könen. / The aim of this study was to compare if male and female students humor styles differ after controlling for life satisfaction. The humor styles that were compared comes from the Humor Styles Questionnaire and is split into two positive humor styles which are regarded as conducive to well-being and two negative humor styles that are considerate as deleterious to well-being. The two positive humor styles are ”Affiliative” and ”Self-enhancing” and the negative are ”Aggressive” and ”Self-defeating”. In order to analyse this an ANCOVA was used as statistical method, after the assumptions were tested the ”Affiliative” humor style didn’t meet the assumptions. Three ANCOVAs were done on the humor styles”Aggressive”, ”Self-defeating” and ”Self-enhancing. Main findings include more frequent use of aggressive humor style in men compared to women. But no significant difference between the genders regarding self-defeating or self-destructive humor style.The ANOVA analysis of the ”Affiliative” humor style showed no significant difference between the genders.

Studiens syfte var att försöka ta reda på om det finns något samband mellan Karlstad universitet studenters miljömedvetenhet och deras miljöbeteende, samt vilken dimension av miljöbeteende som enligt studenternas uppfattning har mest positiv inflytelse på miljön. För detta ändamål utfördes en kvantitativ undersökning i form av en anonym webbenkät som fanns tillgänglig på lärplattformen It’s Learning. Miljömedvetenhet mättes genom det validerade instrumentet NEP och prosocialt miljöbeteende genom 12 egenkonstruerade variabler, indelade i tre dimensioner (konsumentbeteende, miljömedborgarskap och policystöd). Avslutningsvis fanns en fråga som skulle mäta vilken dimension av prosocialt miljöbeteende som respondenterna ansåg ha mest positiv påverkan på miljön. Urvalet bestod av 72 respondenter och resultatet visade att det fanns ett positivt medelstarkt samband mellan miljömedvetenhet och prosocialt miljöbeteende. Miljömedvetenhet korrelerade också medelstarkt med de två dimensionerna konsumentbeteende och policystöd, men ingen korrelation med miljömedborgarskap kunde påvisas. Gällande uppfattningen om vad som påverkar miljön mest positivt, ansåg majoriteten (68.1 %) att konsumentbeteende var den enskilt mest betydelsefulla dimensionen av prosocialt miljöbeteende.  Slutsatserna som drogs var att det överlag fanns en relativ hög miljömedvetenhet hos studenterna, men det prosociala miljöbeteendet var ändå överraskande lågt och individualistiskt präglat. Trots att majoriteten hade störst tilltro till de egna privata handlingarna för att skydda miljön, reflekterades inte detta lika starkt i det rapporterade beteendet. Kanske är inte en ökad miljömedvetenhet den mest betydande faktorn för ett prosocialt miljöbeteende, eller så finns andra centrala bakomliggande variabler som skulle förklara relationen bättre, men som inte mätts i den föreliggande studien. Studiens tillförlitlighet har diskuterats och slutsatserna kunde inte generaliseras över populationen.

Heat radiation is a phenomenon that students find hard to understand. In this report a laboratory setup has been designed with the purpose to visualize heat radiation using a thermal camera. The goal is to investigate transmission and reflection of heat radiation in two types of glass, window glass and low-emission glass. The result was successful and the pictures taken with the thermal camera showed the phenomena clearly. The construction where designed as a box which enclosed the setups used when doing the experiments. Two experiments were performed, one for reflection and one for transmission. In both experiments measurements with each glass was performed. For the experiment investigating transmission the images clearly showed that transmission is not possible for heat radiation in any of the two glasses, that the window glass absorbs and emits most of the incoming heat radiation and that the low-emission glass reflects most of the incoming heat radiation. For the experiment investigating reflection the images clearly showed that the low-emission glass reflects most of the incoming heat radiation while the radiation that the heat camera registered for the measurement with the window glass was a combination of the reflective heat radiation and the window glass own emission. / Värmestrålning är ett fenomen som studenter har svårt att förstå. Med detta som bakgrund kommer en laborationsuppställning konstrueras med syfte att visualisera värmestrålning med hjälp av en värmekamera. Fokus är att undersöka transmission och reflektion av värmestrålning i två olika typer av glas, ett fönsterglas och ett lågemissionsglas. Resultatet var lyckat och transmissionen och reflektionen av värmestrålningen visualiserades bra i de bilder värmekameran tog. Konstruktionen utformades i form av en låda som omslöt de uppställningar där mätningarna utfördes. Två experiment utfördes, ett för transmission och ett för reflektion. I varje experiment utfördes mätningar med respektive glas. Bilderna tagna för experimentet med transmission visade tydligt att transmission inte är möjlig för värmestrålning i något av glasen, att fönsterglaset absorberar och emitterar större delen av den inkommande värmestrålningen och att lågemissionsglaset reflekterar större delen av den inkommande värmestrålningen. Bilderna tagna för experimentet med reflektion visade tydligt att lågemissionsglaset reflekterar större delen av den inkommande värmestrålningen medan den strålning värmekameran registrerade för mätningen med fönsterglaset var en kombination av den reflekterande värmestrålningen och fönsterglasets egna emission.

Det finns en hög efterfrågan på nyexaminerade redovisningsstudenter till följd av en förändrad arbetsmarknad där arbetsgivare insett vikten av att arbeta med employer branding. Dock kan det vara svårt för revisionsbyråer inom professionen att särskilja sig från varandra och dessutom kan externa källor påverka studenternas syn på arbetsgivarna. Syftet är att förklara hur studenternas uppfattning om, respektive attraktion till, revisionsbyråerna påverkas av exponering för kontrollerade och okontrollerade signaler om revisionsbyråernas employer brand.  Utifrån ett positivistiskt förhållningssätt, en deduktiv ansats och med kvantitativ metod har studien testat 10 hypoteser. Empiriska primärdata har samlats in med hjälp av en onlinebaserad enkät, besvarad av 173 ekonomistudenter runt om i Sverige som läser eller funderar på att läsa redovisning/revision som studieinriktning. Studien visar att studenter som exponerats för kontrollerad employer branding från EY har högre attraktion till EY. Exponering för kontrollerad employer branding från EY, KPMG och PwC är positivt associerat med studenternas uppfattning om revisionsbyråerna. Exponering för negativ word-of-mouth om KPMG och PwC är negativt associerat med studenternas uppfattning om revisionsbyråerna och påverkar attraktionen negativt. För samtliga revisionsbyråer visar studien ett positivt samband mellan signaler om revisionsbyråernas employer brand i media och attraktion. Exponering för signaler om revisionsbyråernas employer brand i media är positivt associerat med studenternas uppfattning för alla byråer utom Deloitte. För samtliga revisionsbyråer visar studien att det finns ett positivt samband mellan studenternas uppfattning om och attraktion till revisionsbyråerna. Studien indikerar att byråerna kan särskilja sig från varandra och att det finns skillnader mellan de olika byråerna i hur signaler om byråernas employer brand påverkar studenternas uppfattning och attraktion. / There is a high demand for newly graduated accounting students due to a changing labour market with high staff turnover, where employers realized the importance of employer branding. However, it may be difficult for audit firms to distinguish themselves from each other in the profession, and in addition, external sources may affect students' views on employers.  The aim of the study is to explain how students' perceptions of, and attraction to, the audit firms are influenced by exposure to controlled and uncontrolled signals about the employer brand of the audit firms'. Based on a positivistic philosophy, a deductive approach and quantitative methodology, the study has tested 10 hypotheses. Empirical primary data has been collected using an online-based survey, answered by 173 business students in Sweden who have chosen or intend to choose accounting/auditing as a field of study.  The study indicates that exposure to controlled employer branding from EY is associated with higher attraction to EY. Exposure to controlled employer branding from EY, KPMG and PwC is positively associated with students’ perceptions of the firms. Exposure to negative word-of-mouth about KPMG and PwC is negatively associated with perception of the firms and affects the attraction negatively. For all audit firms except Deloitte, the study indicates that students’ exposure to signals in media are positively associated with the perception of the firm. There is a positive relation between the exposure to signals about the employer brand in media and attraction for all the audit firms. We conclude a positive relation between perceptions and attraction for all five audit firms. The results of the study suggest that the firms can distinguish themselves from each other and that there are differences between the firms in how signals about the employer brand affect perceptions and attraction.

Utbildningen sjökaptensprogrammet i Sverige består av 180 högskolepoäng och är en fyraårig utbildning med 360 dagar fartygsförlagd utbildning. På fartygen utsätts personerna ombord för ett flertal risker under arbetet. För att undvika olyckor måste personerna som arbetar vara medvetna om de risker som existerar. Syftet med denna studie var att se om riskmedvetenheten utvecklas för studenter. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad karaktär. Ämnet skyddsutrustning användes som indikator i arbetet. Intervjuer genomfördes med studenter som läser sista året på sjöfartshögskolan i grupper om två. Resultatet påvisar att riskmedvetenheten har ökat hos de tillfrågade men att de fortfarande ignorerar risker på grund av tidsbrist eller grupptryck. Respondenterna är medvetna om riskerna som existerar men väljer att ignorera dem trots kunskapen de har.

Denna studie syftar till att undersöka vilka förutsättningar socionomutbildningen ger studenter att utveckla ett kritiskt perspektiv på kön och genus. Detta görs genom att undersöka socionomstudenternas upplevelser av kön och genus på utbildningen men även på socialtjänsten. För att uppnå syftet med studien har två fokusgruppsintervjuer genomförts med socionomstudenter som har eller har haft verksamhetsförlagd utbildning på socialtjänsten samt en enskild intervju med läraren med ansvar för kursutvecklingsfrågor inom socionomprogrammet. Det har även inhämtats empiri i form av kursplaner, kursutvärderingar samt en självvärdering av socionomprogrammet för Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Av studiens resultat framgår det att de intervjuade studenterna anser att genusperspektivet berörs till viss del, men att de önskar mer kunskap kring kön och genus i syfte att känna sig mer trygga inför deras framtida arbete. Samtidigt menar både de intervjuade studenterna och läraren att socionomutbildningen är en generalistutbildning. Kunskapsnivån samt omfattning av genus kan däremot påverkas av studenternas egna erfarenheter och intresse av ämnet. Något som visat sig vara av betydelse är vikten av reflektion och att det är ett verktyg som skapar och utvecklar kunskaper. Detta urskiljs i både studenternas utsagor om deras kunskaper samt det faktum att socionomprogrammet ständigt arbetar med för att utveckla programmet inom områden som exempelvis genus. Det vill säga att reflektion och diskussion är ett sätt att få nya eller fördjupade kunskaper om genus, och därmed bör alla våga prata om genus.

Studien syftar till att undersöka studenternas uppfattningar om social interaktion och dess betydelse i distansundervisning. För att undersöka fenomenet social interaktion har Illeris (2018) teori och den fenomenografiska ansatsen tillämpats. Tio studenter från tre olika lärosäten har intervjuats. Studenternas uttalanden har varit en grund till fem beskrivningskategorier och är utfallsrummet av social interaktion. Kategorierna skapades genom att uppmärksamma likheter och skillnader i deras uttalanden. Resultatet tolkades för en djupare analys med Illeris (2018) teori. I resultatet framgick att social interaktion i distansundervisning uppfattas som ensamt. De interaktioner som begränsas av distansundervisning är kroppsspråk och ögonkontakt samt att befinna sig i det fysiska rummet. De begränsade interaktionerna som uppfattas som främst saknade för att tillgodogöra sig undervisningen är direktkontakt med lärare och samtal med kurskamrater. Studiens resultat visar ett behov av social interaktion för studenter som studerar på distans och har betydelse för att tillgodogöra sig undervisningen.

A reflection on the relationship between teachers and students in teaching situations. The work contains its own reflections and thoughts, but also raises other people's views on the subject by means of a survey. The survey was sent to all students and teachers at the Opera University in Stockholm.

Dyslexi är ett allmänt förekommande funktionshinder med läs- och skrivsvårigheter som primära symtom. Tidigare forskning har visat att studenter med dyslexi stöter på en rad utmaningar i skolan, att det finns brister i lärares kompetens och tillgängligt stöd samt att dyslexi kan leda till ett flertal emotionella och sociala negativa bieffekter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka högskolestudenters upplevelser av att studera med dyslexi. För att undersöka ämnet genomfördes sju semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med en tematisk analys. I studien deltog sju studenter mellan 20 och 23 år varav fem kvinnor och två män. Analysen resulterade i fem teman: Att få diagnosen, I skolan, Stöd, Strategier och Syn på dyslexi. Resultatet visade att det finns en risk för underidentifiering av dyslexi och att få en diagnos kan hjälpa att förklara svårigheter. Läsning och skrivning beskrevs vara utmaningar i skolan, vissa upplevde även koncentrationssvårigheter. Lärare beskrevs ofta vara bristfälligt informerade. Tre av deltagarna ansåg stödet de fick vara tillräckligt, samtidigt beskrev andra det som bristfälligt och otillräckligt. Informanterna nämnde egna önskningar om hur stödet skulle kunna förbättras, något särskilt viktigt och önskvärt var att all kurslitteratur ska finnas tillgänglig i ljudformat. Strategier under studier innefattade planering och strukturering av läsning och skrivning. Deltagarna såg dyslexi som en funktionsnedsättning med ett spektrum av svårighetsgrader på symtom medan de beskrev samhället ha missuppfattningar och fördomar om diagnosen och de med den. / Dyslexia is a common disability with reading and writing difficulties as primarysymptoms. Previous research has shown that students with dyslexia encounter a number of challenges in school, that there exist shortcomings regarding the competence of teachers and available support and that dyslexia can lead to a number of emotional and social side effects. The aim of this study was to investigate college students’ experiences of studying with dyslexia. To investigate this seven semi-structured interviews were conducted which were analyzed through a thematic-analysis. The study involved seven students between the ages of 20 and 23 of whom five were women and two men. The analysis resulted in five main themes: Receiving the Diagnosis, In School, Support, Strategies and Perspective on Dyslexia. The result showed that there is a risk of under-identification of dyslexia and that receiving a diagnosis may help explain difficulties. Reading and writing were described as challenges in school, some also experienced concentration difficulties. Teachers were frequently described as being inadequately informed. Three of the participants regarded the support they received as sufficient, while others described it as flawed and insufficient. The participants mentioned their own wishes on how the support could be improved, something of particular importance and desire was that all course literature should be available in audio format. Strategies during studies included planning and structuring of reading and writing. The participants regarded dyslexia as a disability with a spectrum of severity of symptoms while society was described as having misconceptions and prejudices about the diagnosis and those with it.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Covid-19 har påverkat studenters syn på deras anställningsbarhet. Materialet i studien är insamlat via en webbenkät där 357 studenter deltog, Studiens frågeställning lyder: Hur har Covid-19 påverkat studenters syn på deras anställningsbarhet? Till detta har vi även koppat tre ytterligare hypoteser som vi tror kan ha en påverkanseffekt på den upplevda anställningsbarheten. Covid-19 har påverkat hela samhället och därför har vi valt att titta på tidigare forskning som är baserade på samhällskriser för att finna styrka till vår studiessyfte. Resultatet från studien påvisar att Covid-19 har haft en stor påverkan på hur studenter upplever sin anställningsbarhet.