In this study, we have used a survey to investigate students in higher education and their self-efficacy abilities in Media and information literacy (MIL). We have investigated whether the students felt that the MIL-related education, offered by the libraries, helped them develop their abilities when they took part in it. The survey also asked if the students would like more such education. The results in this study revealed that the students at Chalmers had a high self-efficacy for critical thinking and information seeking both in their studies and in their social media habits. The result also revealed that despite their high self-efficacy the students still wished for more education in media and information literacy.

Denna studie syftar till att undersöka potentialen i distanslaborationer. Möjligheten till att laborera på distans kan vara en viktig del av undervisningen då man av olika skäl inte kan vara fysiskt närvarande i en laborationssal. På grund av covid-19 var universiteten i Sverige mestadels stängda för studenter under perioden vt-20 till vt-21. Studenterna fick då istället delta i undervisningen från sina hem. I denna studie har både studenter och laborationshandledare intervjuats om deras erfarenheter av distanslaborationer som de hade under den här perioden. De intervjuade studenterna studerade för en kandidatexamen i fysik och de undersökta laborationerna ingick i kurserna Mekanik KF och Kvantfysik. Resultatet visar på områden som blir särskilt viktiga vid en distanslaboration. Det tydligaste området var delaktighet. De distanslaborationer där studenterna var mest delaktiga var de laborationer de mindes bäst och som de ofta tyckte var roligast att utföra. Vid distansstudier blir även grupparbetet särskilt värdefullt. Det kan vara en god idé att lägga till samarbete mellan olika laborationsgrupper eftersom distansstudier innebär att man förlorar kontakten med andra studenter som man annars träffar i labbrummet. Arbetsbördan på laborationshandledare tenderar att öka vid distanslaborationer. Orsakerna kan vara att studenterna inte har samma möjlighet att hjälpa varandra eller att labbhandledarna inte kan se när studenterna fastnar i en uppgift och inte kan ge direkt feedback. Dessutom kan labbhandledarna behöva ställa in all utrustning i förväg och kan också behöva vara närvarande när varje grupp av studenter utför laborationen individuellt. Därför bör man om möjligt använda fler laborationshandledare jämfört med vanliga laborationer. För att få välfungerande laborationer på distans kan det vara en god idé att förnya laborationerna utifrån kursmål och begrepp snarare än att anpassa befintliga laborationer. Om laboratorieutrustning som är okänd för studenterna används bör den dokumenteras och dokumentationen bör ges till studenterna så att de får en uppfattning om dess funktioner i förväg. Med ovanstående råd kan en distanslaboration vara välfungerande både för studenter och laborationshandledare. Beroende på målen med laborationen kan även en distanslaboration bli ett kompletterande inslag i en kurs även då man fysiskt har möjlighet att vara på plats. / This study aims to investigate the potential of distance labs. The possibility of remote labs can be an important part of teaching when, for various reasons, one cannot be physically present in a lab room. Due to Covid-19, universities in Sweden were mostly closed to students in the period from vt-20 to vt-21. Students had to attend classes from their homes instead. In this study, both students and lab supervisors were interviewed about their experiences of distance labs they had during this period. The interviewed students were studying for a bachelor's degree in physics and the investigated labs were part of the courses Mechanics KF and Quantum Physics. The results show areas that become particularly important in a distance lab. The most obvious area was participation. The distance labs in which the students were most involved were the labs they remembered best and often found the most fun to do. In distance learning, group work also becomes particularly valuable. It may be a good idea to add collaboration between different lab groups since, distance learning means losing contact with other students that you otherwise meet in the lab room. The workload of lab supervisors tends to increase with distance labs. The reasons may be that students do not have the same opportunity to help each other or that lab supervisors cannot see when students get stuck on a task and cannot give direct feedback. Furthermore, the lab supervisors may need to set up all equipment in advance and may also need to be present when each group of students performs the lab individually. Therefore, if possible, more lab supervisors should be used compared to regular labs. In order to have well-functioning distance labs, it may be a good idea to renew the labs based on course objectives and concepts rather than adapting existing labs. If lab equipment unknown to the students is used, it should be documented and the documentation should be given to the students to give them an idea of its functions in advance.  With the above advice, a distance lab could work well for both students and lab supervisors. Depending on the goals of the lab, a distance lab could also be a complementary element of a course even when physically possible to be on site.

Vi har genomfört en explorativ studie vilken undersöker bemanningsbranschens anställningskrav på annan huvudsaklig sysselsättning, med studenter i fokus. Studien behandlar hur studenter upplever bemanningsbranschens flexibilitetskrav samt hur förhållandet dem emellan ser ut för att ge en inblick i denna anställningsform. Studien är sammanställd med grund i kvalitativa intervjuer med både studenter som arbetar via bemanningsföretag och anställda vid bemanningsföretag. Båda parter har intervjuats för att undvika en vinklad bild av hur den faktiska situationen ser ut. Vi har kommit fram till att studenter som arbetar via bemanning inte upplever otrygghet i sin anställningsform på samma vis som någon med en heltidstjänst via bemanning gör. Vi fann att studenter accepterar de villkor som denna typ av anställning innebär då det endast handlar om en kort period. Vi kan konstatera att den flexibilitet som bemanningsföretag efterfrågar korresponderar väl med studenternas flexibla tillvaro, samtidigt som bemanningsbranschen genererar arbeten för en grupp som andra branscher inte ser som särskilt åtråvärd. Studien visar att flexibilitet kan ta olika uttryck beroende på huruvida en student tar ansvar för att upprätta en tydlig gräns mellan arbetsliv och privatliv eller ej. / This is an explorative study which examines students within temporary work agencies, along with their demands regarding another major occupation. The purpose of this study is to portray students view of the flexibility that temporary work agencies require, but also how both parties experience their relationship, to contribute with an insight in this particular kind of employment. The material has been collected through qualitative interviews with both students and temporary work agencies to avoid a biased view of the employment. The results show that students who work within temporary work agencies do not experience the precariousness of their employment in the same way as a full-time worker does. We found that students accept their working conditions since it has a time limit due to their studies. The flexibility temporary work agencies requests correspond well with students’ flexible situation. At the same time the temporary work agencies provide work for a group who might have a hard time finding work elsewhere. The study shows that flexibility can express itself in different ways for the students depending on how well a boundary between work and studies is maintained.

Det konfliktdrabbade Turkiet är hemlandet för denna studies fyra respondenter. Syftet var att undersöka dessa internationella studentmigranters syn och uppfattning angående tre teman; migration, återvändande och våld, vilket gjordes med den instabila politiska situationen i landet i åtanke. Analysen gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys av det producerade materialet där materialet klassificerades i koder och underkoder, för att kunna jämföra respondenternas uppfattningar utifrån den teoretiska grunden.Studien genererade en mängd resultat från vilka slutsatser kunde dras. Begreppet migration kopplades ihop med flyktingar, vilket visade på en vilja att hellre definiera sig som cirkulär migrant då detta innebär fler och bättre möjligheter i mottagarlandet, samt efter avklarade studier. Att hellre identifiera sig som en världsmedborgare än att tillhöra den nationella identiteten visades av flertalet vara viktigt. Begrepp som brain drain, brain circulation och push-pullfaktorer togs upp för att förstå processen från ett statligt perspektiv.Då våld diskuterades nämndes främst det direkta våldet, men alla respondenterna reflekterade över både strukturella och kulturella våldshandlingar så som diskriminering på olika grunder. / The conflict-threatened Turkey is the home country for this study's four respondents. The purpose was to investigate the views of international student migrants on three themes; migration, return migration and violence, which was decided upon and discussed with the unstable political situation in the country in mind. The analysis was done by a qualitative content analysis of the produced material, where the material was classified into codes and sub-codes, in order to be able to compare the respondents' perceptions based on the theoretical framework. The study generated several results from which conclusions could be drawn. The concept of migration was coupled with refugees, which indicated a willingness to better define themselves as circular migrants, as this means more and better opportunities in the recipient country, as well as after completed studies.Preferably identifying themselves as a world citizens rather than belonging to a national identity was shown by most of them. Concepts such as brain drain, brain circulation and push-pull factors were raised to understand the process from a state perspective.When violence was discussed, the direct violence was mainly mentioned, but all respondents reflected on both structural and cultural acts of violence such as discrimination on different grounds

It has been shown that people are passive when it comes to political participation in the climate issue. This is despite the fact that the issues related to climate change are growing. Students have been pointed out as a group especially likely to be engaged in the issue but still we haven´t quite seen an emergence of climate movements among students. By interviewing Swedish students, this study sought to reach a better understanding of why it is so. With a theoretical starting position in the models of political participation; Civic Voluntarism Model and Climate Passivity Model the study maps out the explanations of why students are passive in the climate issue. The result of the study shows that there are several different reasons why students choose to be passive. The reasons are based mainly on the difficulty for the students to identify themselves with the issue, problems related to political efficacy and by norms that seem to surround the climate issue.

Att vara student är en livsviktig period för att investera för framtida arbetsmöjligheter, men det är också relaterat till förhöjda stressnivåer och risk för ångest och depression. Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka om självkänsla har samband med studenters grad av stress, ångest och depression och detta även efter kontroll av demografiska data.Ett delsyfte är att utforska om skillnader i stress, ångest, depression och självkänsla är relaterat till olika studieinriktningar. Deltagarna bestod av universitetsstudenter (N= 514) från tre olika studieinriktningar: Data/IT, Hälso- och sjukvård och Kultur, media & design. Det användes tre validerade mätinstrument för att undersöka självkänsla (Rosenbergs Self-esteem Scale, RSES), stress (Perceived Stress Scale, PSS) ångest och depression (Hospital Anxiety and Depression Scale, HADS). Resultatet från tre multipla hierarkiska regressionsanalyser visade att lägre självkänsla hade en stark relation till högre grad av stress, ångest och depression, i hela stickprovet. Resultatet från en MANOVA visade att det fanns en statistiskt signifikant skillnad i stress och psykisk ohälsa enligt studieinriktning. Gruppen för Kultur media & design hade statistiskt signifikant högre grad av stress och ångest än grupperna för Data/IT och Hälso- och sjukvård. Gruppen för Data/IT hade statistiskt signifikant högre självkänsla än gruppen för Kultur, media & design. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i depression relaterat till de olika studieinriktningarna. Denna uppsats visar att psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos studenter och särskilt bland studenter inom Kultur, media & design. Det är därför viktigt att verka förebyggande för psykisk ohälsa och förbättra måendet hos studenter. / Being a student is a crucial investment for future work opportunities, but it is also related to increased levels of stress with risk for anxiety and depression. The main aim of this study is to explore if self-esteem has a relation with students´ levels of stress, anxiety and depression, even after controlling for demographic data. The secondary aim is to investigate if differences in depression, anxiety, stress and self-esteem, are related to various fields of study. Participants consisted of university students (N= 514) from three different fields of study: Computer Science and Information Technology, Health care, and Culture, Media & Design. Three validated instruments were used to examine: Self-esteem (Rosenberg Self-esteem Scale, RSES), Stress, (Perceived Stress Scale, PSS) and Anxiety and Depression (Hospital Anxiety and Stress Scale, HADS). The result from three multiple hierarchical regression analyses shoved that low self-esteem had a strong relation to higher levels of anxiety, stress and depression, in the whole sample.The result from a MANOVA showed that there was a statistically significant difference in stress and mental health according to field of study. The Group of Culture, Media & Design had statistically significantly higher degrees of stress and anxiety than the groups for Computer Science and Health care. There was no statistically significant difference in depression related to field of study. The group of Computer Science had statistically significantly higher self-esteem than the group for Culture, Media & Design. This paper shows that mental illness is common among students and especially among students of Culture, Media & Design. It is therefore important to prevent mental illness and to improve the wellbeing of students.

Denna studie syftar till att undersöka studenters bostadspreferenser, förväntningar och krav på bostäder i Malmö. Studien är därav geografiskt begränsad med fokus på studenter med koppling till Malmö. Genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder, inklusive enkäter och semistrukturerade intervjuer med studenter i Malmö, analyseras ett antal faktorer (såsom ekonomiska aspekter, standard och kvalitet, läge, transportmöjligheter, boendeform, säkerhet och trygghet, samt miljöaspekter) och hur dessa påverkar studenternas bostadsval. Studien ger djupgående insikter i studenternas bostadspreferenser i Malmö och belyser de utmaningar och överväganden de möter i sin strävan efter lämpligt boende. Genom att förstå dessa preferenser kan bostadsföretag och planerare skapa mer anpassade och attraktiva bostadslösningar för studenterna i Malmö, vilket i sin tur kan förbättra studenternas boendemiljö och trivsel. Resultaten visar att ekonomiska aspekter, moderna bekvämligheter, läget och närhet till viktiga faciliteter är avgörande för studenterna. Studenternas prioriteringar vid bostadsval domineras av kostnad, där de är villiga att betala mellan 5000-6000 kr/mån och värdesätter hög standard och bekvämligheter som diskmaskin och tvättmaskin. De föredrar ensamboende för att ha eget utrymme och undviker delade boenden om möjligt. Läget är avgörande, med närhet till lärosäten, centrum och vardagsfaciliteter som matbutiker. God och lättillgänglig kollektivtrafik är även viktigt för studenterna. Trots betydelsen av säkerhet och trygghet, prioriteras detta inte alltid högst, medan miljöcertifieringar bortprioriteras till förmån för andra faktorer. Trots varierande preferenser är budgetbegränsningar ofta en faktor som leder till kompromisser. / This study aims to investigate students’ housing preferences, expectations, and requirements for housing in Malmö. The study is geographically limited to students with connections to Malmö. By combining qualitative and quantitative methods, including surveys and semi-structured interviews with students in Malmö, several factors (such as economic aspects, standard and quality, location, transportation options, housing form, safety and security, and environmental aspects) and how these affect students' housing choices are analyzed. The study provides in-depth insights into students' housing preferences in Malmö and highlights the challenges and considerations they face in their search for suitable accommodation. Understanding these preferences can enable housing companies and planners to create more tailored and attractive housing solutions for students in Malmö, thereby improving their living environment and well-being. The results show that economic aspects, modern amenities, location, and proximity to essential facilities are crucial for students. Students' priorities in housing choices are dominated by cost, with willingness to pay between 5000-6000 SEK/month and valuing high standards and amenities such as a dishwasher and washing machine. They prefer single occupancy for personal space and avoid shared accommodations if possible. Location is crucial, with proximity to educational institutions, city centers, and everyday amenities like grocery stores. Good and accessible public transportation is also important for students. Despite the importance of safety and security, these are not always top priorities, while environmental certifications are deprioritized in favor of other factors. Despite varying preferences, budget constraints often lead to compromises.

Syftet med denna magisteruppsats var att undersöka attityder till införandet av legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. Legitimationen är en nyligen tillkommen titel som i vissa fall är en vattendelare mellan både studenter och yrkesverksamma. Därav har kvalitativa intervjuer genomförts med studerande, icke legitimerade och legitimerade yrkesverksamma hälso- och sjukvårdskuratorer för att ta reda på olika inställningar till legitimationsfrågan. Intervjuerna har analyserats med hjälp av professionaliseringsteori och legitimationens grunder inom andra yrken. För att sortera i datamaterialet som bestod av intervjuer har tematisk analys använts som utgångspunkt. Slutsatserna som går att ta del av i resultatet visar på olika syn på införandet av legitimation, samt delade åsikter i legitimationens nytta. Bland annat gick det att se förhoppningar om höjd lön samtidigt som det fanns attityder om en oförändrad status för hälsooch sjukvårdskuratorer. Intervjupersonerna uppgav även förhoppningar inför framtiden och att legitimationen på sikt ska innebära en positiv förändring, men att det i dagsläget är svårt att se någon skillnad gentemot tiden innan legitimationen infördes. Legitimationsfrågan för hälsooch sjukvårdskuratorer är en ny fråga och därav även svår att studera samt dra slutsatser kring. Därav anser vi att frågan bör studeras längre fram för att visa på eventuella förändringar över tid för legitimerade kuratorer samt ändrade attityder till införandet av legitimation.

<p>Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet med fokus på vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. Avgränsning gjordes till områdena etableringsgrad, lönenivå, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivå och arbetsområde) samt tillfredställelse i förvärvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen från utbildningen. I dessa ingick båda examensformerna – kandidatexamen och magisterexamen. Till respondenterna skickades en enkät med frågor av kvantitativ art. Data från dessa analyserades deskriptivt och ställdes mot beteendevetare i liknande studier. Även signifikanstester användes för att analysera orsaker till tillfredställelse. Resultatet visade att respondenterna har en hög etableringsgrad. Andelen med kvalificerade yrken är dock inte jämförelsevis hög. Likaså är respondenternas lön något lägre än för övriga beteendevetares. Respondenternas tillfredställelse i arbetet var relativt låg vilket kan antas ha påverkats av användningen av utbildningen i arbetet, om arbetet motsvarade utbildningen samt lönenivån.</p>

Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet med fokus på vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. Avgränsning gjordes till områdena etableringsgrad, lönenivå, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivå och arbetsområde) samt tillfredställelse i förvärvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen från utbildningen. I dessa ingick båda examensformerna – kandidatexamen och magisterexamen. Till respondenterna skickades en enkät med frågor av kvantitativ art. Data från dessa analyserades deskriptivt och ställdes mot beteendevetare i liknande studier. Även signifikanstester användes för att analysera orsaker till tillfredställelse. Resultatet visade att respondenterna har en hög etableringsgrad. Andelen med kvalificerade yrken är dock inte jämförelsevis hög. Likaså är respondenternas lön något lägre än för övriga beteendevetares. Respondenternas tillfredställelse i arbetet var relativt låg vilket kan antas ha påverkats av användningen av utbildningen i arbetet, om arbetet motsvarade utbildningen samt lönenivån.