The purpose of this study is to investigate upper secondary school teachers’ perception of publisher produced digital tools within the frame of each teachers’ subject teaching in Swedish. The study questions following the issues: (1) what attitude do teachers have towards publisher produced digital tools within the field of their subject Swedish? (2) Which, if any, expectations from the principal/ school administration do the teachers have of using the publisher produced digital tool in their education? And (3) how is the publisher produced digital tool applied in the education? To answer these questions, semi-structured interviews were conducted with six upper secondary school teachers who, among other subjects, teach Swedish. This study relies on a phenomenographic method and the phenomenon is the publisher produced digital tool. The result shows that the six interviewed teachers use publisher produced digital tools between 10 and 20 percent of their lesson time in subject of Swedish. That low utilization can partially be explained by the teachers’ long tradition of constructing their own teaching materials. Another explanation could be that publisher produced digital tools are relatively new and that the teachers feel uncomfortable using them. The expectations from the principal/school administration about the teachers’ usage of these digital tools in their teaching is relatively low. Whether the usage of publisher produced digital tools is going to increase or not in the future is unknown – it is up to the teachers of Swedish to determine.

BAKGRUND: Bakgrunden beskriver det förändrade kunskapsbehov som samhället nu genomgår och hur lärare i skolans verksamhet hanterar och förhåller sig till detta. Kritiskt förhållningssätt, elevernasmedieanvändning och begränsningar som kan förekomma är andra delar som behandlas.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur sju lärare i årskurs 4-6 tolkar begreppet digital kompetens och hur de arbetar med digital kompetens i sin undervisning. Ett bisyfte är att undersöka om lärarna tror att de kommande styrdokumentens riktlinjer kring digitalkompetens kommer att förändra deras undervisning, och i så fall påvilket sätt.METOD: Metoderna som använts i studien är self report och delvis strukturerade intervjuer. Vi valde att lämna ut våra self reports först för att låta respondenterna associera fritt angående begreppet digitalkompetens utan påverkan från oss. När vi samlat in svaren formulerade vi individuella frågor utifrån dessa och följde sedan uppdem med delvis strukturerade intervjuer för att få en fördjupad kunskap om lärarnas åsikter.RESULTAT: Studien visar att lärare är positivt inställda till att integrera digitala medier i undervisningen. Samtliga respondenter i studien arbetarredan med detta, dock i olika stor utsträckning. Lärarna uttrycker även att de anser att digital kompetens är något som behövs i dagens samhälle och därför är viktigt att ta upp i undervisningen. / Program: Lärarutbildningen

The purpose of this study is to create a greater understanding of how public librarians view their digital literacy and make sense of their role in library activities, with the purpose to increase other peoples digital literacy. An increasing need for digital literacy have influenced public library activities and the profession of public librarians and their need for digital skills. This makes it important to consider professionals perspectives on digital literacy. The research questions are: How do public librarians view their digital literacy? How do public librarians create sense of their role in activities aimed at increasing the public’s digital literacy? How do public librarians experience the expectations on public libraries to increase digital literacy activities? The empirical material was collected using semistructured interviews with five librarians and analyzed using qualitative content analysis. The theory used for analyzing the results is Karl E. Weicks theory on sensemaking in organizations. The study concludes that public librarians view digital literacy as a natural part of their profession and the digital skill set as sufficient in order to manage the daily tasks. The librarians make sense of their role especially by drawing clues from the context and by earlier sensemaking processes. The study also concludes that the librarians see the expectations on increasing digital literacy activities as challenging in several different ways.

Uppsatsen är en kvalitativ analys av fyra lärares, som undervisar i religionskunskap på gymnasiet, uppfattningar och åsikter av att undervisa med digitala medier och verktyg i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka digitala medier och verktyg som används av fyra gymnasielärare, som arbetar på två olika skolor i samma kommun, i deras undervisning i religionskunskap. Uppsatsen ska ge svar på vilket sätt som de digitala verktygen används i lärarnas undervisning. Även hur deras uppfattning är om digitala medier och verktyg i undervisningen samt hur de anser att det mottas av eleverna. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är; ”Vilka digitala medier och digitala verktyg använder sig fyra gymnasielärare, på två olika skolor, av i skolan och i undervisningen i religionskunskap?”, ”På vilket sätt använder sig gymnasielärarna av digitala medier och digitala verktyg i undervisningen i religionskunskap?” samt ” Vilken uppfattning har gymnasielärarna om användningen av digitala verktyg i undervisningen i religionskunskap, samt hur de upplever att eleverna har för uppfattning om digitala verktyg i undervisningen?” Metoden som används är kvalitativa intervjuer. Empirin analyseras med hjälp av Frida Monséns undervisningsmodell samt Karin Nygårds tre kompetensområdena inom digital kompetens. Resultatet är att lärarna använder sig av digitala medier och verktyg i sin undervisningen men vilka de använder skiljer sig mellan lärare och mellan skolorna. De använder sig av bla. av Digilär, MTM, UR, SLI, olika presentationsverktyg, digitala quiz och prov m.m. Ett annat resultat är att uppfattningen om digitala medier och verktyg i undervisningen är generellt väldigt positiv. Lärarna anser att det är smidigare än tidigare att genom digitala medier att få fram information, lekitonsplaneringar och tillgången till t.ex. filmer.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om hur pedagoger beskriver integrering av digitala verktyg i förskolans verksamhet. I förskolans reviderade läroplan ges digitala verktyg mer utrymme än tidigare. Datainsamlingen har skett via semistrukturerade intervjuer där nio pedagoger intervjuats. Resultatet visade att pedagogerna upplever att en stor del i arbetet med digitala verktyg handlar om att det ska vara ett verktyg för att exempelvis förstärka miljöer. Resultatet visade även att de flesta pedagogerna är självlärda och önskar mer kompetens dels för att själva utvecklas och dels för att kunna stötta kollegor i arbetet med digitala verktyg. I resultatet framkom det att de möjligheter pedagogerna upplevde var att digitala verktyg ökade barns intresse, språkutveckling, att verktygen har fler användningsområden, till exempel inom rörelseaktiviteter. De upplevde även olika begränsningar, dessa handlade bland annat om konkurrens mellan barn i arbetet med digitala verktyg och om verktygen användes utan pedagogiskt syfte. Bristen på tillgång till digitala verktyg, vidareutveckling och kollegors inställning samt pedagogers kompetens ansågs också som begränsningar.

<p>Skolverket har instiftat ett antal IT-inriktade kurser för gymnasieskolan, men olika teorier beskriver att denna traditionella undervisning är långt ifrån pedagogiskt fulländad. Syftet med detta arbete är att undersöka hur IT-undervisningen i dagens gymnasieskola är upplagd och om lärarna upplever några problemsituationer i undervisningen. Genom att intervjua sex gymnasielärare i en medelstor svensk stad har undervisningsmetoder och problemsituationer kartlagts. Två lärare använder sig av genomgångsfas och därefter uppgiftsfas, en lärare använder PBL som undervisningsmetod, en lärare väljer att slå ihop genomgångsfas och uppgiftsfas och slutligen väljer två lärare att undervisa med hjälp av ett interaktivt inlärningsprogram (I-point). När det gäller hjälpmedel i undervisningen använder samtliga lärare sig av projektor kopplad till dator för att visa genomgångar på projektorduk. Två av lärarna använder eget skriftligt material, medan två andra har inköpt kurslitteratur och två använder kurser i I-point. Brister i kurslitteraturen och undervisningsmaterial har gjort att eleverna blir omotiverade och lärarberoende. Andra problemsituationer som framkommit är svårigheter med elever som ligger på olika kunskaps- och arbetsnivå, vilket bör kunna avhjälpas med differentierat kursmaterial. Slutligen beskriver två lärare att bristande teknik på skolan medför problem i undervisningen, något som borde kunna åtgärdas om skolledning blir informerade.</p> / <p>The Swedish National Agency of Education has established a number of IT related courses for the upper secondary school, though various theories describe that this traditional form of teaching is not educationally perfect. The purpose of this examination is to investigate how the IT education in the upper secondary school is inclined and if the teachers experience any problem situations in the education. Teaching methods and problem situations have been sorted out by interviews with six teachers in a Swedish average size town. Two teachers use a phase of instruction and then a phase of task solution. One teacher uses PBL as teaching method, one teacher choose to integrate the instruction phase with the task solution phase. Finally, two teachers use an interactive education program (I-point). All teachers uses computers connected to projectors, as an aid in their education. Two of the teachers uses written education material, while two others uses purchased literature. Two teachers use the courses included in I-point. Lacks in literature and education material has contributed to a decrease in student’s motivation and also made students addicted to help from the teacher. Other problems that occurred were differences in students pre-knowledge and lack of proper technology in the school. These problems should be able to solve with differentiated tasks and information to the management.</p>

Skolverket har under våren 2010 tagit fram en ny rapport om IT användning och ITkompetens bland elever på grundskolan. Rapporten visade en positiv utveckling bland elever i skolåren 7‐9 men bland elever i grundskolans tidigare år var resultaten inte desamma. Syftet med denna studie är att utifrån en utbildningspraktik förstå konsekvenserna av hur pedagoger resonerar kring värdet av att vara informationskompetent. Ett begrepp som innefattar sökstrategier, en källkritisk medvetenhet och allämna kunskaper på och om Internet. Europeiska Unionen (EU) beslutade 2006 att varje enskild medborgare är i behov av åtta nyckelkompetenser för att på bästa sätt anpassa och utveckla sig inom vår snabbt växande samhällsutveckling. Den fjärde nyckelkompetensen är en digital kompetens vilket inkluderar begreppet informationskompetens. Denna kompetens är något skolverksamheten skall förmedla till sina elever, där skolans uppdrag redan framhåller att ”leverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt”(Skolverket, 2000:5). I studien intervjuas sex verksamma pedagoger från grundskolans tidigare år, med ett strategiskt urval från två olika grundskolor i södra Sverige. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv försöker studien fånga en bredd av aspekter på problemområdet genom att belysa både individuella, samhälleliga men även sociala utgångspunkter. Den teoretiska inramningen har jag därför valt att dela in och analysera utifrån tre tänkbara relevansområden attityder, didaktisk problematik och kognitiv kommunikation. I studien fann jag att de intervjuade pedagogerna hade en förståelse för begreppet informationskompetens men förde resonemanget ofta på en teknisk och materiell nivå. I studiens resultat och analys kunde jag urskilja hinder som pedagogerna byggde upp och som till viss del styrde deras resonemang. Resultaten belyser pedagogernas egna tekniska kompetens och för vissa en teknisk rädsla som ett av hindren, men även ett upplevt generationsglapp mellan elev och pedagog. Ett annat hinder åskådliggör en didaktisk problematik där pedagogerna efterfrågar struktur, riktlinjer och guidning inom området. Att den kompetens pedagogerna tillägnat sig genom fortbildning inte stannar av vid materiella tillgångar eller programkunskap, utan att de tillägnar sig och förmedlar en informationskompetens som grund i den digitala undervisningen. Om pedagogerna skall komma förbi sina upplevda hinder till informations‐ och kommunikationstekniken behövs ett ansvarstagande både från rektorer och pedagoger. Samtliga inom skolverksamheten måste tillägna sig en förståelse för hur en informationskompetens är grunden till en digital undervisning med Internet som utgångspunkt. Begreppet måste ses som ämnesoberoende och integreras i undervisningspraktiken för att eleverna skall kunna tillägna sig det enorma digitala utbud vi idag ställs inför.

Skolverket har instiftat ett antal IT-inriktade kurser för gymnasieskolan, men olika teorier beskriver att denna traditionella undervisning är långt ifrån pedagogiskt fulländad. Syftet med detta arbete är att undersöka hur IT-undervisningen i dagens gymnasieskola är upplagd och om lärarna upplever några problemsituationer i undervisningen. Genom att intervjua sex gymnasielärare i en medelstor svensk stad har undervisningsmetoder och problemsituationer kartlagts. Två lärare använder sig av genomgångsfas och därefter uppgiftsfas, en lärare använder PBL som undervisningsmetod, en lärare väljer att slå ihop genomgångsfas och uppgiftsfas och slutligen väljer två lärare att undervisa med hjälp av ett interaktivt inlärningsprogram (I-point). När det gäller hjälpmedel i undervisningen använder samtliga lärare sig av projektor kopplad till dator för att visa genomgångar på projektorduk. Två av lärarna använder eget skriftligt material, medan två andra har inköpt kurslitteratur och två använder kurser i I-point. Brister i kurslitteraturen och undervisningsmaterial har gjort att eleverna blir omotiverade och lärarberoende. Andra problemsituationer som framkommit är svårigheter med elever som ligger på olika kunskaps- och arbetsnivå, vilket bör kunna avhjälpas med differentierat kursmaterial. Slutligen beskriver två lärare att bristande teknik på skolan medför problem i undervisningen, något som borde kunna åtgärdas om skolledning blir informerade. / The Swedish National Agency of Education has established a number of IT related courses for the upper secondary school, though various theories describe that this traditional form of teaching is not educationally perfect. The purpose of this examination is to investigate how the IT education in the upper secondary school is inclined and if the teachers experience any problem situations in the education. Teaching methods and problem situations have been sorted out by interviews with six teachers in a Swedish average size town. Two teachers use a phase of instruction and then a phase of task solution. One teacher uses PBL as teaching method, one teacher choose to integrate the instruction phase with the task solution phase. Finally, two teachers use an interactive education program (I-point). All teachers uses computers connected to projectors, as an aid in their education. Two of the teachers uses written education material, while two others uses purchased literature. Two teachers use the courses included in I-point. Lacks in literature and education material has contributed to a decrease in student’s motivation and also made students addicted to help from the teacher. Other problems that occurred were differences in students pre-knowledge and lack of proper technology in the school. These problems should be able to solve with differentiated tasks and information to the management.

Vi har från och med 2011 en ny läroplan för grundskolan som betonar användningen av digital teknik i matematikämnet mycket starkare än den tidigare läroplanen från år 1994. Situationen i skolan av idag på detta område är inte i fas med kravet från den nya läroplanen. Det behöver utvecklas en ny praxis för användandet av digital teknik i matematikundervisningen. Med den studie vi här gjort har vi velat få handgriplig information hur en introduktion av ett gratis dataprogram, GeoGebra, kan tänkas fungera för nionedklassare. Studien är en tredelad fallstudie med 1) ett undervisningstillfälle; 2) ett uppgiftslösningstillfälle; och 3) ett intervjutillfälle. Huvudfokus har varit på att se hur elever tar emot ett nytt inslag som detta i matematikundervisningen. Att se på elevers kommunikation i sammanhanget har varit centralt, då det avspeglar inlärning och motivation. De teorier vi använt är variationsteorin och fenomenologin, medan vårt mest centrala begrepp är informations- och kommunikationsteknologi i matematikundervisningen. Eftersom fallstudien var liten har aktuell forskning använts för att ge tyngd åt de argument som framförs. Det har visat sig vara tungrott med introduktionen av datorprogram i matematikundervisningen. Samtidigt har det framkommit att det att kunna förändra och manipulera figurer i GeoGebra genomgående har varit av intresse för eleverna, och för detta finns även belägg i tidigare forskning.

The purpose of the study is to highlight educators' preferences and attitudes towards tablet in preschool by describing the use of this digital tool in the preschool educational activities. The use of tablet in preschool is in the study looked upon as a phenomenon. The description of the phenomenon is built on the analysis and interpretation of educators' statements about it. The research questions focus on the following aspects: educators' attitudes towards the tablet and its use in pre-school educational activities, the tablet's current area of use, the culture surrounding the use of this digital tool and the educators’ statements about advantages and disadvantages of tablet's use in preschool. The survey’s data collection method is qualitative interviews and the analysis is based on the phenomenological approach. The survey results are discussed related to previous research on children's digital skills at an early age as well as recent research on the tablet and its use in pre-school educational activities. In the final description of the phenomenon it is clear that the educators, who participate in this study, have a generally positive attitude towards using the tablet in preschool. However, according to the interviews, the use of this digital tool seems to be both multifaceted and a complex phenomenon.