Bakgrunden till denna studie grundar sig i regeringens beslut att revidera skolans styrdokument för att förtydliga skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Under vår verksamhetsförlagda praktik märkte vi att det fanns en osäkerhet kring dessa förändringar hos verksamma lärare. Syftet med denna studie är således att undersöka hur lärare i mellanstadiet uppfattar digital kompetens och hur de uppger att de arbetar med det. För att ta reda på detta har vi gjort kvalitativa forskningsintervjuer med en fenomenologisk ansats. Vi har intervjuat sex lärare från tre olika skolor, varav två ligger i Uppsala och en i Västerås. Resultatet av denna studie visar att lärarna beskriver digital kompetens på olika sätt. Tre beskrivningar som majoriteten av lärarna gav var användandet av teknik, programmering och ett kritiskt förhållningssätt. Resultatet visar även att majoriteten av lärarna anser sig själva ha en relativt god digital kompetens, däremot skiljer lärarnas uppfattning om vad de anser sig vara bra på och vad deras begränsningar är. Majoriteten av lärarna har även en positiv inställning till att arbeta med digital kompetens, men de ser både möjligheter och svårigheter med det. Majoriteten uttryckte att digital kompetens i skolan är viktig, men trots detta finns det vissa saker som lärarna är kritiska mot. Av resultatet framgår det också att lärarna arbetar med digital kompetens i förhållande till digitala verktyg, olika förhållningssätt på nätet och programmering.

Hösten 2018 kommer den reviderade läroplanen att införas på alla skolor i Sverige. Denna innebär ett tydligare fokus på att eleverna i skolan ska utveckla en digital kompetens. Syftet med denna studie är att undersöka hur sex lärare i samhällskunskap i grund- respektive gymnasieskolan upplever digitaliseringen och de förutsättningar som finns gällande elevernas utvecklande av en digital kompetens. Detta görs genom kvalitativa intervjuer. Det framkommer att lärarnas upplevelser kring digitaliseringen är blandade. Alla lärare som deltagit i studien menar dock att de har förutsättningar att främja elevernas utvecklande av den digitala kompetensen. / During the autumn 2018 the revised curriculum will be introduced at all schools in Sweden. This implies a clearer focus on the pupils developing a digital competence. This study examines how six teachers in social sciences in upper- and upper secondary school experiences the digitalization and the prerequisites for pupils’ development of a digital competence. This is done with the method qualitive interviews. The result of the study shows that the teachers’ experiences of the digitalization are mixed. However, all teachers who participated in the study men that they have the potential to support the pupils’ development of a digital competence.

The aim of this study is to investigate how teachers, at secondary schools,think about children’s information literacy. This is explored based on three questions: What do teachers consider information literacy to be? How do teachers work to develop student’s information literacy? How do teachers view children’s information literacy? The reason for this study sprung form the lack of former research in the area of teacher's view of information literacy. The reason why this is a problem is because students are viewed to benefit from a partnership between thelibrarians and teachers when learning information literacy. It’s also necessarythat children develop information skills to make sure that they can be a part of a democratic society. To answer these questions nine teachers are interviewed. The way these interviews were structured were in line with whatis written about “semi-structured interviews”. To analyze the results from the interviews performed, Christine Bruce’s “Seven faces of informationliteracy” is applied. The results and analysis showed that teachers often view information literacy as the ability to search for information, evaluate it from a critical standpoint and handle digital tools. When it comes to how they explain these differentconcepts it’s often connected to a specific task. The teachers explain whatthey consider the students to know at this point in their life. A few times the teachers view on information literacy differs from Bruce, but for the most time Bruce categories of information literacy are still relevant despite the differences in context and time.

Syftet med denna studie var att få en inblick i några lärares attityd till programmering och införandet av programmering som centralt innehåll i läroplanen. Studien är inriktad inom teknikämnet i mellanstadiet då programmering är aktuellt från och med 2018 i läroplanen. Genom intervjuer med några lärare har vi kommit fram till att majoriteten ställer sig positivt till införandet av programmering i kursplanen. De lärare som ställde sig positivt till detta hade även en del erfarenhet kring programmering. En grund till den positiva attityden är att lärarna har framtiden i åtanke då det kommer krävas mer kunskaper inom digitala verktyg och programmering.

Denna fallstudie handlar om att synliggöra hur tre aktiva lärare i grundskolans yngre åldrar använder sig av och upplever arbetet med digitala läromedel och appar i undervisningssyfte. Syftet är också att se hur ett av dessa läromedel är uppbyggt och står sig i förhållande till det centrala innehållet i läroplanen. För att lyfta fram detta har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer med målet att få fram lärarnas egna erfarenheter och upplevelser av området.Den tidigare forskningen visar att den digitaliserade undervisningen kan ha många positiva effekter på elevernas inlärning. Men det är många faktorer som spelar in på hur framgångsrikt detta arbete blir, som till exempel vilken utrustning som finns tillgänglig inom verksamheten eller hur god digital kompetens lärarna besitter.I min studie uttrycker alla tre av de intervjuade lärarna att de har en gynnsam in-ställning till den digitaliserade undervisningen. De berättar att arbetet med digitala verktyg är något som både höjer elevernas intresse, motivation och ger dem en lust att lära, samtidigt som det är ett läromedel som är väldigt fördelaktigt att använda om de som lärare vill individanpassa undervisningen. Utöver det så påpekar de att arbetet med de digitala verktygen inte bör användas som den grundläggande ordinarie under-visningen, utan snarare fungera som ett komplement till denna. På grund av detta så använder de oftast de digitala läromedlen under de lektioner där eleverna arbetar med sina individuella utvecklingsplaner.I min studie konstaterar jag dessutom att det finns en varierad intressenivå för den digitaliserade undervisningen bland lärarna, något som gör att även deras digitala kompetens skiljer sig åt. Lärarna menar att de skulle behöva någon form av fortbildning inom området, både för att förbättra sina generella kunskaper när det gäller användningen av digitala verktyg i undervisningssyfte, samt när det gäller information om vilka olika digitala läromedel som finns tillgängliga.

Detta är en kvalitativ studie där syftet är att presentera och bidra till kunskap om det didaktiska och pedagogiska värdet av sex förskollärares arbete med lärplattan i förskolans verksamhet. Studien frågeställningar är; Hur beskriver förskollärare sitt arbete med lärplattan tillsammans med barn i förskolans verksamhet? På vilka sätt erbjuder förskollärare barn lärplattan i förskolans verksamhet? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där Vygotskijs tankar om samspel och lärande är centrala. För att få svar på frågeställningarna används observationer och semiinformella intervjuer. Resultat visade bland annat att lärplattan ska vara ett tillgängligt material, används som ett komplement i verksamheten samt att förskollärare ska var medforskande tillsammans med barn.

År 2017 har Skolverket tagit ett ytterligare steg för att utveckla elevernas digitala kompetenser. Enligt Skolverket sker utbildningen av eleverna genom lärandet av användningen av digitala verktyg. För att underlätta lärandet betonar Skolverket behovet av att arbeta formativt och att det formativa arbetet bör underlätta elevens utveckling. Den här studien visar vilka steg som kan ingå för att uppnå Skolverkets krav inom digitala kompetenser, baserat på forskningsarbetet från en amerikansk författare, Dylan Wiliam. Den här författaren omsätter i praktiken det formativa arbetet med hjälp av fem strategier. För att förstå hur dessa strategier används genom digitala verktyg framgår det i den här studien några utvalda datorprogram och webbplatser av en svensk lärare och författare, Patricia Díaz, som är relaterade till de nämnda strategierna. Studien baseras även på två enkätundersökningar, en riktad till lärare och en till elever, där information har samlats in om hur bland annat formativt arbete i ämnet spanska kan omsättas i praktiken genom olika digitala verktyg. Studien visar även på om det formativa arbetet i ämnet spanska uppfyller Skolverkets nya digitala kompetenskrav samt om det är tydligt för lärare och elever att det digitala arbetet i ämnet spanska är formativt. / By 2017, the Swedish Agency for Education has taken a further step towards developing students' digital skills. According to the Swedish Agency for Education, the education of the students is done through the learning of the use of digital tools. In order to facilitate learning, the Swedish Agency for Education emphasizes the need to work formatively and that the formative work should facilitate the student's development. This study shows the steps that can be taken to achieve the demands of the National Agency on Digital Competencies, based on research conducted by American writer Dylan Wiliam. This author, in practice, translates the formative work with five strategies. In order to understand how these strategies are used by digital tools, this study shows some selected computer programs and websites by a Swedish teacher and author, Patricia Díaz, related to the mentioned strategies. The study is also based on two questionnaires, one aimed at teachers and one for students, where information has been gathered on how, among other things, formal work in the subject of Spanish can be translated into practice through various digital tools. The study also shows whether the formative work in the subject of Spanish meets the new Swedish Agency for Education digital competence requirements and if it is clear for teachers and students that the digital work in Spanish is formative.

Syftet var att undersöka vilka hinder och möjligheter förskollärare upplever i arbetet med IKT som ett stöd för barns utveckling och lärande. Vi utgick från Vygotskijs sociokulturella perspektiv med tyngdpunkt på samspel och redskap. Åtta utbildade förskollärare har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det finns många möjligheter att stödja barns utveckling och lärande med IKT i förskolan, t.ex. använder förskollärare IKT för att stärka barns samspel, självförtroende, språk och matematik. Resultatet visar också att de flesta förskollärare i studien anser att användandet av IKT på förskolan behöver begränsas. En slutsats är att förskollärare behöver kompetensutbildning inom IKT för att främja barnens lärande och utveckling på bästa sätt.

En utgångspunkt för det här examensarbetet har varit Skolverkets krav på ökad digitalisering i skolan. I studien undersöktes hur lärare uppfattar eventuella möjligheter och utmaningar med att använda bokföringsprogram som digital lärresurs, inom ämnet Företagsekonomi. Syftet med studien var att få mer kunskap om bokföringsprogram som digital lärresurs. Studiens resultat består av uppfattningar ifrån fyra olika lärare och har samlats in genom samtalsintervjuer. Olika möjligheter och utmaningar identifierades och kategoriserades. Studien visar att lärare uppfattar följande möjligheter med bokföringsprogram som digital lärresurs; verklighetsanknytning, helhetsförståelse för redovisning, variationsrik undervisning, digital kompetens samt aktivitet och engagemang bland eleverna. En slutsats är att bokföringsprogram som digital lärresurs möjliggör två delmoment för ett erfarenhetsbaserat-lärande, nämligen ett aktivt experimenterande och konkret erfarenhet. Studien visar att lärare uppfattar följande utmaningar med bokföringsprogram som digital lärresurs; uppstartsprocessen, att undvika förvirring, att hantera automatiska funktioner samt att ha tillräckliga kunskaper. En slutsats är att lärarens roll är viktig för att nämnda möjligheter ska uppnås. Lärarna i studien anser att innan bokföringsprogram används som digital lärresurs, bör elever få erfarenhet och kunskap inom bokföring, med hjälp av andra lärresurser. En slutsats är att bokföringsprogram möjliggör en förlängd lärandeprocess för eleverna, men att det kräver tid och utrymme.

Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för hur samhällskunskapslärare på gymnasiet upplever yrkesrollen utifrån deras förståelse av den informationstäta digitala samtidens möjligheter gällande val av läromedel samt hur utvecklingen utmanat eller konfirmerat det som lärarna menar är eftersträvansvärd samhällskunskapsundervisning. Den teoretiska ansatsen är inspirerad av Anders Perssons teori som bygger dels på kontinental existensfilosofi, dels på en modifierad version av Gert Biestas begreppsapparat för god utbildning. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Analysen är gjord i två steg, dels en induktiv och tematiserad, dels deduktiv och teoretisk. Resultatet som visas är att lärarna ser sig som elevernas vägledare i det digitala informationsflödet. Resultatet visar också att det finns lärare som anpassar sig till utvecklingen och de som gör motstånd, de som känner glädje och de som känner frustration. Den slutsats studien visar på är att lärarna till stor del drivs av sin egen övertygelse.