Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för hur samhällskunskapslärare på gymnasiet upplever yrkesrollen utifrån deras förståelse av den informationstäta digitala samtidens möjligheter gällande val av läromedel samt hur utvecklingen utmanat eller konfirmerat det som lärarna menar är eftersträvansvärd samhällskunskapsundervisning. Den teoretiska ansatsen är inspirerad av Anders Perssons teori som bygger dels på kontinental existensfilosofi, dels på en modifierad version av Gert Biestas begreppsapparat för god utbildning. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Analysen är gjord i två steg, dels en induktiv och tematiserad, dels deduktiv och teoretisk. Resultatet som visas är att lärarna ser sig som elevernas vägledare i det digitala informationsflödet. Resultatet visar också att det finns lärare som anpassar sig till utvecklingen och de som gör motstånd, de som känner glädje och de som känner frustration. Den slutsats studien visar på är att lärarna till stor del drivs av sin egen övertygelse.

Det är ingen hemlighet att den svenska specialpedagogiken i skrivandets stund upplever stora förändringar. Den allt mer digitaliserade svenska skolan skapar möjligheter till särskilda anpassningar som för 10 år sedan specialpedagogerna bara kunde drömma om. Digitala verktyg som datorer och iPads möjliggör helt andra typer av det man kallar för ”särskilt stöd”. Plötsligt kan dyslektiker både läsa och skriva och elever med koncentrationssvårigheter kan arbeta hela lektioner i sträck. Samtidigt så måste ju någon veta hur de kompensatoriska verktygen skall användas för att gynna elevernas lärande. Denna någon måste vara en specialpedagog. Trots att en hel del forskning redan gjorts på hur elever påverkas av att arbeta med digitala verktyg så är det tydligt att det i den tidigare forskningen också finns ett stort tomrum: Ingen har frågat sig hur specialpedagogerna upplever att skolans digitalisering påverkat deras profession? Denna studie vill försöka bidra till att fylla just detta tomrum. Hur påverkas den specialpedagogiska professionen av skolans digitalisering? Och på vilka sätt förändrar digitaliseringen specialpedagogernas möjligheter att bidra till elevers lärande? Det är dessa frågor studien försöker besvara genom att kvalitativt intervjua sex specialpedagoger om deras upplevelser av digitaliseringen. Explicit kan studiens frågeställningar uttryckas enligt följande: På vilka sätt anser verksamma specialpedagoger att deras yrkesutövning påverkats av digitaliseringen av skolan och användningen av ikt-verktyg i undervisningen? På vilka sätt förändrar digitaliseringen av skolan och användandet av ikt-verktyg i undervisningen verksamma specialpedagogers möjligheter att bidra till elevers lärande och utveckling? Studiens resultat visar på stora förändringar inom den specialpedagogiska professionen. Många upplever att yrket fått en mer handledande roll, att det är lättare att individualisera och anpassa undervisningen efter elevernas behov, att kommunikationen på arbetsplatsen förändrats till det bättre och att det är lättare att skapa engagemang kring olika uppgifter med hjälp av ikt-verktyg. Specialpedagogerna har också lyft att man arbetar mer i team kring lever och att det är lättare för all personal på skolan att sätta sig in i en elevs specifika behov.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur förskollärare på en IKT-pilotförskola förstår hur digitala verktyg och applikationer (appar) kan användas för att påverka barns lärande, samt vilken digital kompetens de anser att barnen ska få möjlighet att utveckla. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: 1) Hur ser förskollärarna på hur digitala verktyg och appar påverkar barns lärande? 2) Vilket kunnande hos barnen är det som förskollärarna anser är viktigt att ha för att kunna möta samhällets ökade krav på digital kompetens? I studien används semistrukturerad gruppintervju på en IKT-pilotförskola. Resultatet visar att digitala verktyg och appar används som komplement till andra pedagogiska aktiviteter, till exempel till informationsinhämtning och till att skapa med och uttrycka sig med. Tyngdpunkten ligger på att använda tekniken aktivt och kreativt i en producentroll, snarare än i en konsumentroll. Verktygen och apparna fyller en viktig funktion för lärandet inom flera områden som samarbete, samspel, problemlösning, källkritik, matematik och stimulerar till fantasi och kreativitet. De digitala kompetenser hos barnen som informanterna har sett är att barnen: vet hur de kan nå information, har blivit mer källkritiska, kommunicerar och samarbetar för att lösa problem tillsammans vid programmering och skapande aktiviteter och har blivit mer vana vid att hantera tekniken jämfört med för bara några år sedan. Slutligen anser informanterna att digital kompetens är att kunna använda tekniken i en producentroll, vilket de också gör på förskolan.

Digital technology is to be found in many places today, especially in school. The purpose of this study was to examine the use of digital tools in the teaching of mathematics by lower secondary teachers. The method of the study was a qualitative method in which eight teachers from tree different schools were interviewed. The material collected from the interviews was analyzed on the basis of a content analysis, where the results were divided into two main categories and then into subcategories. The two main categories that emerged were "Digital tools in teaching" and "Teachers´ perception of digital tools". The earlier research indicated that the teachers´skills had great influence in how they choose to use the digital tools. Research also showed that digital tools, if used for the right purpose, could affect student motivation and mathematical understanding in a positive way. The result of the study shows that all the teachers that participated see digital tools as something positive even though they themselves think that they should have had more digital skills. They however see a profit with digital tools and believe that students become more committed when they use them. They also think that digital tools are important in order to make a difference in their teaching. What emerges from the result is that digital tools in teaching have a good effect on students´ motivation but that teachers´ digital skills need to be improved. The government´s decision to clarify the curriculum in terms of digital competence also places higher demands on teachers. / Digital teknik finns i dagens läge på många ställen, inte minst i skolan. Syftet med den här studien var att undersöka lågstadielärares användning av digitala verktyg i matematikundervisningen. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där åtta lärare i från tre olika skolor intervjuades. Det material som samlades in från intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys där resultatet delades in i två olika huvudkategorier och sedan i underkategorier. De två huvudkategorierna som uppstod var "Digitala verktyg i undervisningen" och "Lärarnas uppfattning om digitala verktyg". Den tidigare forskning som togs fram antydde att lärarens kompetens påverkar mycket hur de väljer att använda de digitala verktygen. Forskningen visade också att digitala verktyg, om de används i rätt syfte, kan ge en positiv effekt på elevers studiemotivation och matematiska förståelse. I resultatet framkom att alla lärare ser digitala verktyg som något positivt trots att de själva anser att de borde fått mer kompetensutveckling i ämnet. De ser en vinst med digitala verktyg och anser att eleverna blir mer engagerade när de får använda dem. De menar också att digitala verktyg är viktiga för att få till en variation i sin undervisning. Det som framkommer utifrån resultatet är att digitala verktyg i undervisningen har en god effekt på elevers motivation men att lärarnas kompetens inom området måste förbättras.  Regeringens beslut om att förtydliga läroplanen vad gäller digital kompetens ställer också högre krav på lärare.

Children of today grow up in a digital world. Society becomes increasingly digitized, and as a result of that, the conditions for education have changed. Digital tools become more and more common in the classroom. The purpose of this essay is to find out what online websites can contribute to in the language classroom, and what other aspects teachers need to consider in conjunction with that. To do this we did a teaching material study on five websites developed for educational use. We have reviewed the websites to find out if pupils can access the central content for English F-3, by using the websites. The study will also focus on the gender perspective and what the websites can mediate to pupils in that respect. Our analysis shows that integration of websites in the language classroom can promote the pupils’ goal completion and their learning process. We can see that it requires that teachers have pedagogic competence. Our analysis shows that even if the websites can contribute to school’s knowledge mission, they can fail in other aspects, such as the schools value mission. Our conclusion is therefore that the teachers’ pedagogic competence is highly relevant, in that they must have so many different aspects to consider when planning lessons and what study material to use.

Följande studie handlar om att ur ett kognitiv-lingvistiskt perspektiv studera innehållet i appar, som används i språkundervisningen för elever med autismspektrumtillstånd (AST), i en gymnasiesärskola i den form apparna presenteras i sina färdiga produkter. Centralt för den kognitiv-lingvistiska teori som används är metaforers och figurativt språks roll i människors vardag, samt olika variationer av förståelse både i relation till språket och vardagen. Syftet är att både nyansera förståelsen av apparnas innehåll och att belysa viktiga faktorer som kan vara relevanta när användaren av dem är personer med AST. Studien kan ses i linje med regeringens nya direktiv om digitaliseringens möjligheter, likvärdig tillgång och användning.   Materialbeskrivning och analysprocess görs med hjälp av forskning från mjukvaruutveckling, för att enklare beskriva relevanta element i apparnas gränssnitt när de riktas till personer med AST. Analys genomförs med Blendmodellens samling av analysverktyg för att identifiera olika kognitiva processer eller strategier för meningsskapande, som apparnas design erbjuder en tolkande person, samt olika svårighetsgrader, och uppgifters samverkan med apparnas inre kontext. Dessa processer eller strategier innehåller distinktioner av app-designens anspråk på kognitiva resurser, utifrån CBTs ramverk.   Resultaten från analysen visar ett antal olika designstrategier bl.a. avsedda för att korta ned instruktioner till övningar och göra dem mer lättillgängliga, t.ex. apparnas belöningssystem, och olika former av historier kopplade till de audiovisuella händelserna. Designstrategier visade olika för- och nackdelar, främst med ökad detaljkomplexitet i åtanke. Apparnas övningar visade på låg frekvens av hög kognitiv belastning, men kombinerat med belöningssystem och historier kunde detta öka.   I sin helhet finns det stor potential för utvidgning av apparna med designtillägg som är anpassade för personer med AST, t.ex. genom tillgång till mind-maps med semantiska och fonologiska relationer under uppgiftstillfällen, och ett större utnyttjande av de specifika sociala och multimodala möjligheter som app- och spelmediumet har. Det sistnämnda har ett extra nämnvärt exempel: progressiv svårighetsgrad.   Genom denna precisering av de olika kompensatoriska hjälpmedel och begränsningar i relation till de mentala processer som krävs av användaren, kan klarhet av apparnas pedagogiska meningspotential för elever i gymnasiesärskolan ges. Jag gör anspråk på att slutsatser från analysen kan användas i samband med fortsatta studier med annan metod, t.ex. användaranalys eller intervju/enkät med designers, lärare eller brukare. Den skulle även potentiellt kunna ge underlag för diskussion om apparnas varudeklaration.

Skolans digitalisering är ett fenomen som har fått mycket uppmärksamhet den senaste tiden. Den svenska skolan ligger i framkant vad gäller att ha tillgång till digitala verktyg samtidigt som rapporter och tidigare forskning visar att det saknas kompetens kring själva användandet av dessa. Lärare runt om i landet efterfrågar kompetensutveckling och direktiv uppifrån. Skolverket har på uppdrag av Regeringen tagit fram en ny nationell IT-strategi för skolväsendet där den svenska skolan senast år 2022 ska uppnå en vision att stärka förutsättningarna för en likvärdig tillgång till IT, stärkt digital kompetens hos både elever och lärare, samt förutsättningar för att digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara för utveckling av skola och undervisning. Syftet med denna studie var att förstå fenomenet digitalisering och digital kompetens utifrån sex gymnasielärares livsvärld och vad denna kan ha för betydelse för morgondagens skola och de reviderade kursplanerna. För att besvara denna studies syfte och frågeställning har kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ett explorativt syfte valts som metodologisk utgångspunkt. Vi har även valt att inspireras av en fenomenologisk ansats då vår studie är inriktad på lärares arbetsvardag med utgångspunkt i deras egen livsvärld och verklighet. Resultatet visar att lärarnas förståelse av fenomenet digitalisering och digital kompetens är högst personlig och att deras personliga inställning till fenomenet är avgörande för hur digital deras undervisning är. Lärarna uttrycker ett behov av kompetensutveckling och utrymme för diskussion och reflektion kring digitaliseringens hinder och möjligheter i undervisningen.

Vi är mitt uppe i en utveckling som går från att vara ett industrisamhälle till att övergå till ett digitaliseringssamhälle där digitala resurser och digital kompetens blir allt viktigare. Denna utveckling påverkar också förskolans verksamhet vilket har lett till att Skolverket (2016a) kommit med förslag till en ny nationell IT-strategi, där digital kompetens står i fokus. En följd av IT-strategin är att ett förslag har givits till en revidering av förskolans läroplan, Lpfö 98, (Skolverket, 2016b) med nya texter och formuleringar som ska tydliggöra hur barns digitala kompetens ska utvecklas i förskolan. I relation till ett posthumanistiskt perspektiv som betraktar all materia, såväl mänsklig som icke-mänsklig, som performativa agenter är syftet med denna uppsats att genom fyra kvalitativa barngruppsintervjustudier på två olika förskolor beskriva, analysera och kritiskt diskutera de relationer, positioner och processer som barn blir delar av med avseende på en alltmer IKT-präglad förskoleverksamhet och fritid. Studien ger också ytterligare perspektiv på hur förskolan kan förhålla sig till frågan om verksamhetens funktion i barns lärande i en digitaliserad samtid. Studiens resultat och slutsats har landat i en förståelse för hur digitala resurser, den digitala kompetensen och förhållningssättet hos vuxna samt pedagoger har betydelse för barns utvecklingsmöjligheter inom digitaliseringen. I studiens diskussionsdel möjliggör det posthumanistiska perspektivet för nya läsningar och förståelser för förskoleverksamhetens möjligheter och utmaningar, som intra-agerande deltagare i den väv av aktörer i vilken barns utveckling sker.

En kvalitativ studie där syftet är att öka kunskaperna kring om och hur förskollärare använder sig av lärplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan, samt om den används i ett matematikutvecklande syfte. Studien tar avstamp i det sociokulturella perspektivet och som metod används semistrukturerade intervjuer som genomförts med åtta förskollärare. Resultatet visar att det finns flera olika sätt att arbeta med lärplattan som pedagogiskt verktyg. Förskollärares förhållningsätt gentemot lärplattan är avgörande för hur lärplattan används i verksamheten. Lärares ämneskunskaper i matematik visade sig vara avgörande för i vilken mån förskollärare kan synliggöra matematiken i användandet av lärplattan. En slutsats som studien presenterar är att arbetet med lärplattan som pedagogiskt verktyg är komplext då verktyget finns, men kunskaperna både inom matematik och digital kompetens varierar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med digitala verktyg för att främja barns språkutveckling och hur de anser att det fungerar samt vilket behov av kompetensutveckling som pedagoger anser sig ha för att kunna genomföra ett bra digitaliseringsarbete för att främja barns språkutveckling. Undersökningen utgår ifrån forskning och litteratur om språkutveckling och digitala verktyg samt styrdokument. Som teoretisk utgångspunkt har sociokulturell teori använts. Med hjälp av en enkätundersökning har data samlats in från 98 pedagoger. Resultatet av studien visar att många pedagoger ser möjligheter med digitala verktyg för att främja barns språkutveckling samt har kunskaper om hur detta kan gå till samtidigt som en stor andel av pedagogerna uppgav att de saknade kunskaper inom området och därför önskade mer kunskap om digitaliseringens möjligheter. Slutsatser kan dras om att arbetet med att främja barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg kräver kompetenta pedagoger vilka i sin tur kan vara i behov av stöd och vägledning för att de ska kunna genomföra uppdraget. Att rektorer lyssnar på pedagogernas önskemål om struktur gällande digitalisering kan vara en viktig del i detta.