Studiens syfte är att bidra med en fördjupad förståelse för pedagogers uppfattningar kring digitalisering i förskolan. Med fenomenografin som teoretisk utgångspunkt undersöks i studien ett antal pedagogers uppfattningar om fenomenet digitalisering. Genom att synliggöra variationen i de olika sätten att resonera kring digitalisering i förskolan kan denna studie skapa medvetenhet kring mångfalden av förståelser. Det empiriska materialet utgörs av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare har bidragit till förståelse för uppfattningar kring digitalisering. Vald analysmetod för studien är inspirerad av den fenomenografiska analysen och presenteras i form av ett utfallsrum innehållande fyra beskrivningskategorier. Beskrivningskategorierna representerar en möjlig variation av sätt att uppfatta fenomenet digitalisering i förskolan. Studiens identifierade beskrivningskategorier presenteras som digitalisering och barn som samhällsmedborgare, digitalisering och det pedagogiska verktyg, digitalisering och digital kompetens samt digitalisering och iPaden. Samtliga kategorier bildar ett utfallsrum med en samling av utsagor som tyder på ett digitaliseringsarbete i förskolan som strävar efter att förbereda, hjälpa och skydda barn i samband digitaliseringen i samhället. Studiens resultat lyfter även pedagogers utveckling av digital kompetens som en betydelsefull faktor för framgång gällande digitaliseringen i förskolan.

No description available.

The aim of this bachelor thesis is to examine the digital media landscape's requirements for information skills as they are reflected in the governing documents regulating activities in school libraries. This is done through a content analysis based on a theoretical framework, derived from Media and Information Literacy (MIL), that examine the existence of central concepts and how they are presented. The study concludes that the central concepts of information retrieval and digital literacy is a common occurrence within governing documents regulating school library activities. This is expressed in the governing documents through wordings that aim to promote students' competencies and abilities, their learning, and the planning of school library activities. The critical assessment of search is, however, barely visible among the curricula. Although it can be discerned in between the lines of the governing documents. Information literacy is prominent in the documents and is described as a basic ability in a modern information society and for an active citizenship. The role of school libraries in relation to MIL must coincide with its role for developing students' reading and language skills. The study shows how school libraries are attributed to several roles related to MIL. The school librarian is described as an information expert, a teacher or pedagogical resource, an initiator in MIL, as well as being responsible for MIL-training for colleagues.

Studien syftar till att undersöka hur mellanstadielärare utformar processorienterad skrivundervisning för digitala skrivverktyg i svenska samt vilka möjligheter och begränsningar detta medför. I bakgrunden behandlas begreppen skrivprocess och digital skrivprocess samt likheterna och skillnaderna mellan dem. Därefter lyfts för- och nackdelar med digitala respektive analoga skrivverktyg för att sedan belysa vikten av digital kompetens.  Enkäter skickades ut till mellanstadielärare i svenska och det insamlade datamaterialet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande, tidigare forskning samt relevant litteratur inom ämnet. Resultatet visar att i lärares processorienterade  skrivundervisning genomförs förarbete som ofta innehåller något typ av skrivstöd. Under själva skrivandet stöttas eleverna genom feedback och dessutom genomförs även efterarbete, ofta med ett formativt inslag. Förarbetet och efterarbetet inkluderas olika mycket vilket främst beror på uppgiftstypen. Vidare visar resultatet att den främsta möjligheten som lärare upplever med digitala skrivverktyg är att bearbetningen underlättas. Däremot anses digitala skrivverktyg bidra till ett sämre analogt skrivande.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur det upplevs att arbeta i en digital arbetsmiljö samt vilket ledarskap medarbetare prefererar i en digital verksamhet. För att besvara studiens syfte användes följande frågeställningar: Hur speglar medarbetarnas uppfattning om den digitala arbetsmiljön verksamhetens digitala mognad och dess betydelse för den digitala kompetensen som medarbetarna upplever sig besitta? Vilka utmaningar och möjligheter upplever medarbetare att en digital arbetsmiljö bidrar med för deras yrkesutövande? Vilken typ av ledarskap upplever medarbetarna sig vara i behov av och föredra i en digitaliserad verksamhet? Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning med tio respondenter. Undersökningen baserades på två validerade enkäter som skalades ner och omarbetades för att passa verksamheten som undersöktes. Resultatet visade att det fanns både fördelar och nackdelar med att arbeta i en digital arbetsmiljö, samt att det prefererade ledarskapet var det relations- respektive förändringsorienterade. I samtliga delar av studien framkom även medarbetarnas stora behov av autonomi. Samtidigt som det är en förutsättning för deras nuvarande arbetssätt kan det även ses som ett problem eftersom autonomin verkade vara inristad i verksamhetens kultur och arbetssätt vilket påverkade medarbetarna negativt. Det talar i sin tur för att verksamheten är i behov av en balans mellan autonomi och kontroll för att minska arbetsrelaterad stress samt för att förbättra verksamheten och arbetsmiljön i stort.

Dagens samhälle har genomgått stora förändringar när det kommer till ägarskap av skog. Idag är skogsägare inte längre endast bönder, utan även individer som inte försörjer sig på jordbruk eller skogsbruk. Skogsägare behöver kompetenser inom skogsbruk för att kunna sköta om och hantera sin skogsfastighet. Kompetensbrist inom skogsbruk hos skogsägare kan leda till att arbetsbelastningen ökar hos skogsföretag. Det behövs möjligheter och förutsättningar för att skapa effektivare kommunikationskanaler och kollektivt lärande inom skogsbranschen för skogsägare för att höja, bevara och möjliggöra kompetens hos befintliga och framtida skogsägare. En möjlighet för kompetensutveckling är informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Studiens syfte var att undersöka virkesköpares upplevelser om skogsägares kompetensutvecklingsbehov och möjligheter i digitaliserade miljöer. Frågeställningarna var; Vad finns det för kompetensutvecklingsbehov hos skogsägare? I vilken utsträckning använder skogsföretaget informations- och kommunikationsteknologi för att möjliggöra kompetensutveckling inom skogsbruk? För att besvara frågeställningarna undersöktes ett skogsföretag med en kvalitativ metod. Studien visade att det finns behov av kognitiva och funktionella kompetenser som är starkt kopplade till relaterade kontexter inom skogsbruket. IKT används för kommunikation och tillgänglighet av information för att möjliggöra kompetensutveckling. Det finns många möjligheter med digitaliserade miljöer inom skogsbranschen som kan möjliggöras med hjälp av en ökad digital kompetens hos både skogsägare och virkesköpare.

Informations och kommunikationsteknologi, som förkortas IKT, och digital kompetens kommer få större plats i förskolans läroplan igenom läroplansremiss (VT18), där det är krav på användning av IKT. Studien som genomfördes är en analys av tio intervjuer gjorda med förskollärare om deras avdelningars tillgångar till IT-artefakter, förskollärarnas digitala kompetens samt deras förberedelse inför de nya kraven som kommer i den reviderade läroplanen. De olika situationerna för IKT i förskolan som undersöktes var: Fri lek, styrd aktivitet, temaarbete och administrativt arbete. Intervjuerna som genomförts gav data som kodades baserat på olika definitioner som digital kompetens och digital literacy.Forskare som Ola Erstad (2010) skriver att digitala kompetens behövs av barn och unga för att kunna kommunicera och utnyttja de digitala arenor som de deltar i. David Buckingham (2015) tycker att det behövs entydig definition av digital literacy för att kunna samtala och utveckla digitalt användande i relation till skolan. Användningen av IKT i vardagen skiljde mellan förskollärarna. Det berodde på flera faktorer varav en av dem var hur tillgänglig IT-artefakterna var och pedagogernas kunskaper om användandet av IKT.Sonia Livingstone (2012) artikel om fördelar med IKT i skolan tar upp begreppet digitala klyftor. Livingstone lyfter fram digitala klyftor påverkar barns lärande. Livingstones bok (2009) visar på att tillgång till IT-artefakter påverka barns digitala kompetens. Bristen på tillgång och kompetens resulterar i att det blir en mätbar skillnad i användandet av IKT.

Studien har en kvalitativ ansats och tar som utgångspunkt ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med denna studie är att beskriva och diskutera förskollärares erfarenheter av att använda digitala verktyg, med särskilt fokus på surfplattan i undervisningen, samt deras syn på och arbete med barns lärande och digitala kompetenser i förskolans pedagogiska verksamhet. I studien ingår sex förskollärare från olika förskolor i både norra och södra Sverige. I studien används kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visar att både barn och förskollärare i förskolan uppskattar surfplattan som ett lärandeverktyg och att det bidrar till en god utveckling av digital kompetens för barnen. Resultatet presenteras utifrån intervjuunderlagets huvudsakliga frågeområden, Surfplattans användning och möjligheter samt Kompetenser och andra villkor och behov bland förskollärare och barn. I anslutning till det första frågeområdet har två teman identifierats: Surfplattan som medierande verktyg och En meningsskapande resurs. Under det andra frågeområdet presenteras följande teman: Kompetens som villkor för lärande och meningsskapande, Digital kompetens som trygghet, I brytpunkten mellan intresse och rädsla samt Drivna barn som exponeras och inspirerar. Till följd av att barnen får använda pedagogiska läroappar på surfplattan erhåller de en personlig kunskapsutveckling. Resultatet synliggör även att de flesta av förskollärarna har en positiv inställning till surfplattan som ett medierande verktyg, vilket är av stor vikt eftersom det är oerhört aktuellt för förskolan idag. Resultatet visar likaså att det finns förskollärare som inte arbetar med någon digitalisering alls i förskolan och att nästan hälften av förskollärarna anser att de inte har tillräckligt med digital kompetens.

Denna studie undersöker vilken uppfattning lärare har kring digitala verktyg som används i yrket samt vilken betydelse de anser att dessa har för engelskundervisningen. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar: Vilka möjligheter upplever lärarna att digitala verktyg bidrar med i engelskundervisningen? Vilka hinder upplever lärarna att digitala verktyg orsakar i engelskundervisningen? För att ta reda på vilka uppfattningar lärare har, tillämpades en kvalitativ metod som sedan användes för att intervjua sex verksamma mellanstadielärare. De intervjufrågor som tillämpades har utgått från en semistrukturerad form och har skapats utifrån studiens syfte. Studien utgick ifrån den fenomenografiska ansatsen, som syftar till att undersöka variation och uppfattningar inom området. Utifrån lärarnas olika uppfattningar om fenomenet, utformades beskrivningskategorier vilket lade grunden för studiens resultat. Resultatet från undersökningen visar att lärares uppfattning på de digitala verktygen varierar, beroende på deras digitala kompetens samt deras vilja att inkludera detta i undervisningen. De lärare som var negativt inställda till att arbeta med digitala verktyg i engelskundervisningen, ansåg att de saknade digital kompetens som inte erbjuds av verksamheten. Detta resulterade i att de använde det digitala i mindre utsträckning, än de lärare som fick god kompetens kring detta. De lärare som var positivt inställda till det, hävdade att om verksamheten kunde bidra med fortbildning kring digitala verktyg skulle det öka chanserna till att lärare arbetar mer med detta i sin undervisning. Dock behöver ytterligare forskning göras kring digital kompetens och dess påverkan på lärares användande av digitala verktyg i engelskundervisningen.

Dagens samhälle bygger till stor del på användning av teknologiska hjälpmedel. Denna utveckling har även skolan tagit efter. Undervisningen bedrivs ofta med hjälp av tekniska hjälpmedel såsom smartboards, datorer men även olika pedagogiska dataprogram. De pedagogiska programmen har olika användsområden beroende på undervisningsämne. Ett ämne som kan uppfattas som särskilt svårt för många är matematik. Inom matematikundervisningen används olika databaserade verktyg såsom verktyget GeoGebra. Föreliggande studiens syfte var därför att undersöka om det digitala verktyget GeoGebra har en effekt på lärandet i ämnet matematik på grundskolenivå. Den valda metoden var en litteraturöversikt. Materialet som användes bestod av vetenskapliga publikationer som inhämtats via sökningar i olika databaser. Totalt hittades åtta artiklar som hade sitt syfte i att studera effekten av GeoGebra på lärandet. Analysen av detta materialet resulterade i tre övergripande teman vilka var kunskapsskillnader mellan flickor och pojkar, kunskapsnivåer samt motivation och samarbete. Konklusionen är att GeoGebra har ett gott inflytande på elevers självständighet vid matematiska uträkningar och uppgifter där de med direkt respons kan utvecklas kunskapsmässigt. GeoGebra höjer kunskapsnivån hos alla elever, men där specifikt flickor visar på en högre nivå. Undervisning med GeoGebra synliggör elevernas begreppsförmåga.