Digitization has found its way into the classroom for a long time now and there are lots of tools today that may help teachers make their classes more efficient and improve students learning and motivation skills.   This essay examines how nine middle school mathematics teachers use ICT in their teaching. The study includes questions on how they feel about meeting the requirements set in the National Agency for Education's curriculum on how digital tools should be used in teaching, and how they believe that the skills development in this area is met.   The result shows that several of the teachers surveyed used digital tools to a small or no extent at all. Often this was due to lack of resources, in many cases there was already competence in ICT but no computers or iPads to use. The collegiate learning was described as a great asset and all respondents showed a great curiosity and positivism in introducing and expanding the digital presence in the classroom and in teaching / Digitaliseringen har sedan en längre tid hittat in i klassrummen och många är de verktyg som idag kan underlätta lärarnas undervisning och förbättra elevers inlärning och motivation kring densamma.   Uppsatsen undersöker hur nio lärare i matematik på mellanstadiet använder IKT i sin undervisning, hur de anser att de kompetensmässigt uppfyller de krav som ställs i Skolverkets läroplan på hur digitala verktyg ska användas i undervisningen, samt hur de anser att kompetensutvecklingen inom detta område tillgodoses.    Resultatet visar att flera av de tillfrågade lärarna använde digitala verktyg i liten eller ingen utsträckning alls. Ofta berodde detta på brist på resurser, i flera fall fanns redan kompetensen inom IKT men inga datorer eller iPads att lära ut på. Det kollegiala lärandet beskrevs som en stor tillgång och samtliga respondenter visade en stor nyfikenhet och positivism till att introducera och utöka den digitala närvaron i klassrummet och i undervisningen.

Studiens syfte är att undersöka två bildlärares (verksamma på gymnasiet) uppfattningar kring elevers digitala kompetens och användningen av digitala verktyg i bildundervisningen. Studien innefattar två muntliga, semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Studien visar att digitala verktyg är väl implementerade i de flesta delar av undervisningen. Eleverna får sin digitala kompetens genom att tillhöra lärarnas kulturella gemenskaper och bygger upp digital kompetens under sina år på gymnasiet. Lärarna har ett politiskt och ett pedagogiskt synsätt på digitala verktyg i bildundervisningen. Aspekter som att eleverna ska vara attraktiva på arbetsmarknaden, att digitala verktyg hjälper till att minska ojämlikhet och att arbetsprocessen effektiviseras visar sig i resultatet. Studien visar att det digitala verktyg ses som mestadels positiva för elevernas lärprocesser men det finns en oro för framtida, okända konsekvenser på elevernas lärprocesser då digitala verktyg tar över alltmer i undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogers attityder kring de digitala verktygen i förskolan påverkar deras egen kompetens. Så att de på ett adekvat sätt kan bidra till barnens utveckling och lärande via digitala verktyg. Syftet besvaras utifrån frågeställningarna hur påverkar pedagogers attityder deras arbete med digitala verktyg i förskolan? och hur påverkar pedagogers kompetens i digitala verktyg barnens förutsättningar till adekvat digital kompetens? I studien genomfördes fem kvalitativa intervjuer med pedagoger, alla från olika kommuner i södra Sverige och en större kvantitativ enkät som delades via sociala medier och riktade sig åt verksamma pedagoger. De teoretiska utgångspunkterna vi har använt för att analysera är Lev Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på proximala utvecklingszonen och lärandet i samspel, Michel Foucault maktteori där vi utgått från hans perspektiv på makt i relationer. Dessa teoretiska begrepp har vi haft som verktyg för att kunna analysera fram studiens resultat. Studiens resultat visar att pedagogers attityder påverkar i vilken utsträckning de digitala verktygen görs synliga för barnen i verksamheten samt att attityden till de digitala verktygen är minst lika viktig som kompetensen kring dem.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur digitalisering i form av video och film förekommer i idrott och hälsa inom skolan. Vi har utgått från begreppet digitalisering som ett samlingsord för att sedan bryta ner det till digitala verktyg och slutligen video och film i vårt arbete. Detta för att vi vill förklara bakgrunden och problematiken med att implementera och bruka olika verktyg. Vi kommer även undersöka vad kursplanerna och skolverket säger för grundskolan respektive gymnasiet angående digitala verktyg.Under arbetsgången tolkar vi begreppet video som något man själv spelat in och film som undervisningsmaterial. Metoden vi använde oss av var att läsa tolv vetenskapliga artiklar kopplade till vår fråga. Under sökprocessen började vi med något ord för att sedan avancera sökningen med fler ord. Resultatet sammanställs utifrån artiklarnas syfte, metod, resultat och slutsats. Saknas något i en artikel har vi sammanställt dem utifrån vad, varför och hur. Det resultat som kom fram var positiva åsikter och upplevelser från elever medan lärarna var lite mer skeptiska till användandet av film och video. Det framkommer att det som upplevdes problematiskt av lärarna var att förstå och använda video och filmverktygen. Utifrån det drog vi vår egen slutsats att det finns en tidsbrist hos lärare som vi själva lagt till märke under vår egenVFU (verksamhetsförlagd utbildning).

Ett centralt område i den specialpedagogiska yrkesrollen är att kunna identifiera möjligheterna i lär- och undervisningsmiljöer. Men vad innebär det i dagens digitaliserade skola? Undersökningen vill fördjupa specialpedagogens roll och se hur och om yrket följt med i skolans digitaliseringsprocess. Syftet är att undersöka hur specialpedagoger resonerar om sitt förhållande till den digitaliserade lärmiljön. Två fokusgrupper med specialpedagoger verksamma inom gymnasieskolan intervjuas. Med inspiration från en kulturanalytisk ansats kontextualiseras fokusgruppernas organisation och genom inspiration av en diskursanalytisk ansats ringas fokusgruppernas diskurser in. Resultatet visar att specialpedagogerna, med sin kunskap att identifiera lärmiljöer, tydligt kan problematisera kring bristerna i organisationernas förhållande till den digitala lärmiljön. Det framgår av tidigare forskning och av specialpedagogernas tankar att det är på en organisationsnivå som den digitala lärmiljön måste konkretiseras. Resultatet visar att det inte är en levande diskurs i skolornas organisation. I stället är specialpedagogerna ensamma i arbetet, men ef­terfrågar samarbete, för att åtgärda bristen på digital kompetens som skapat ett nytt utanförskap i dagens digitaliserade gymnasieskola.

Studiens syfte var att belysa pedagogers uppfattningar kring lärplattan, med utgångspunkter i det teoretiska begreppet handlingserbjudande och genom detta se vad som blev tillåtet och inte tillåtet för vidare lärande och utforskande i den virtuella världen inom lärplattan. Utgångsläget till denna studie var den kunskapslucka som genom den tidigare forskningen tydligt framkom. Forskning visar att pedagoger har brister på kunskaper vad gäller de digitala verktygen, med grund i detta vill vi med denna studie försöka bidra med kompetens och förståelse med fokus på lärplattan. Åtta intervjuer har genomförts med pedagoger från olika förskolor. Resultatet visade att pedagoger ser lärplattan som en viktig del av verksamheten men att många inte riktigt vet hur de ska använda sig av den för att ett lärande ska ske. Studien visar att pedagogernas upplevda kompetens påverkar det synsätt och förhållningssätt som de har till lärplattan. I studien beskrivs även pedagogernas syn på integreringen av lärplattan i både val av aktiviteter och den plats som lärplattan tilldelas i verksamheten samt de handlingserbjudanden som där kan beskrivas avvisade eller uppmuntrade av pedagogen. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

The aim of this study is to find out what digital competence entails, and how it is defined, according to the Swedish government, the National Library of Sweden and IFLA/UNESCO. It will also seek to answer what the role of the Swedish libraries is expected to be when it comes to the development of digital competence in the general public. The research questions are answered by studying documents from the Swedish government, National Library of Sweden and IFLA/UNESCOs manifestoes for libraries. A qualitative analysis of content is used together with Douglas A.J Belshaws (2011) theory on digital literacies. The results shows that the definition of digital competence in the analysed documents is just as multifaceted as Belshaws (2011) theoretical model about digital literacies is. All documents also say that the libraries role in developing digital competence is big and important.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur barn och pedagoger interagerar och kommunicerar i sagoberättande, samt undersöka om det finns en grund till datalogiskt tänkande i redan befintlig undervisning. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet där interaktionen mellan människor är grunden för lärandet, genom att observera sagostunder, som genomfördes med hjälp av flanotavlan och dess bilder. Som metod användes direktobservationer med semistrukturerat observationsschema, utformat från Interaction Process Analysis (IPA). Observationerna visade på att ord som förekommer inom analog programmering så som räkneord, kommandon, position och riktning också förekom i sagoberättandet, men användes inte för analog programmering.

Forskning visar att förskollärare samt rektorer känner en osäkerhet kring att tillämpa digitalaverktyg i förskolan, det är bristen i deras digitala kompetens som hindrar dem att utveckladigitaliseringen i förskolan. Syftet med denna studie är att utveckla förståelse för samtsynliggöra hur förskollärare och rektorer talar om digital kompetens. Våra forskningsfrågorlyder: Hur uttrycker sig förskollärare och rektorer kring digital kompetens i förskolan? Hurtillämpar rektorerna sitt ansvar när det kommer till digitalisering i förskolan? Då studienundersöker hur förskollärare och rektorer resonerar kring digitalisering har vi valt att användaoss av socialkonstruktionismen som teoretisk utgångspunkt. Metoden har utgått ifrån kritiskdiskursanalys där språkliga konstruktioner har utsatts för kritisk analys. De teman som harframställts utifrån resultatet är: Förskollärarens engagemang för digitalisering, Digitalkompetens ur rektors perspektiv och Ansvaret i verksamheten. Vår slutsats är att den digitalakompetensen är betydelsefull för både förskollärare och rektorer när det kommer tillimplementeringen av digitalisering i förskolan. Det framkom även att rektorerna tillämpar sittansvar på flera olika sätt när det kommer till digitalisering i förskolan.

Digitaliseringen har en stor inverkan på samhället och skolan. Det medför högre krav på undervisningen och dagens lärare har ett ansvar för att organisera och genomföra utbildningen för att främja elevernas kunskapsutveckling. För att undervisningen ska fungera behöver lärare rätt kompetens och medvetenhet om de digitala verktyg som används i undervisningen och vad det har för inflytande på elevernas läs- och skrivutveckling. Med detta som bakgrund är syftet med studien att undersöka användningen av digitala verktyg inom läsning och skrivning i svenskämnet för grundskolan. Undersökningen har genomförts genom kvantitativa metoder där data har samlats in genom en digital enkät som har skickats ut till lärare runtom i Sverige. Sammanlagd deltog 225 lärare från 21 län i undersökningen. Enkäten bestod av 18 frågor där två av tre avsnitt hade slutna frågor och sista avsnittet innehöll öppna frågor. Som teoretisk utgångspunkt användes ramverket TPACK som fokuserar på de tre grundkomponenterna ämnesinnehåll, pedagogik och teknik. Resultatet i undersökningen visade att lärare har en varierad inställning till digitala verktyg i svenskundervisningen inom läsning och skrivande. Lärarnas bekvämlighet i att använda digitala verktyg i undervisningen är avgörande enligt majoriteten av lärarna som deltog i vår studie. Dessutom behöver verktyget ha ett syfte för att det ska vara effektivt för elevernas lärande. De deltagande lärarna tog även upp utmaningar som digitala verktyg medför i svenskundervisningen. Några exempel på utmaningar som kan uppstå är tekniska problem som kan ta tid från undervisningen. De möjligheter som finns med digitala verktyg är att de används som kompensatoriska hjälpmedel och bidrar till ökad motivation hos elever. Resultatet visade att lärare använder digitala verktyg i olika sammanhang för undervisningen. Det kan vara vid planering, förberedelse, genomförande eller genom att eleverna får tillgång till digitala verktyg. Sammanfattningsvis visar den här undersökningen att användningen av digitala verktyg inom svenskundervisningen för läsning och skrivning erbjuder både möjligheter och utmaningar för elevernas lärande. För att främja elevernas lärande och öka användningen av digitala verktyg behöver lärare utveckla sin kompetens och medvetenhet om hur verktygen kan användas på ett effektivt sätt i undervisningen. Slutsatsen är att lärare i hög grad använder digitala verktyg inom svenskämnet för läs- och skrivutveckling och att digitala verktyg upplevs vara användbara för både lärare och elever, även om det finns variation i användningen och olika inställningar till verktyget.