Syftet med studien är att beskriva och diskutera småbarns (1-3 år) digitala teknikanvändning i förskolan, med utgångspunkt i förskollärarnas beskrivningar av vilka digitala resurser som småbarnen erbjuds i undervisning och vilka undervisningsmål som förskollärarna knyter till användnningen av dessa. Studien utgår ifrån sociokulturella perspektivtaganden med vikt vid begrepp såsom stöttning och lärande genom sociala samspel. Datainsamling genomfördes med kvalitativa intervjuer där alla tre informanter var yrkesverksamma förskollärare i en barngrupp med barn i åldern 1-3 år. Tidigare forskning tar upp kring området digital teknologi och småbarn att det finns möjligheter i användarvänlig teknik för småbarn samt att småbarn har potential att bli såväl konsumenter som producenter med digitala verktyg. I resultatet framträdde fyra teman: "Småbarnen konsumerar digitala verktyg", "Småbarns kunskapsproduktion med digitala verktyg", "Språkstöd, skapande och naturvetenskapligt utforskande" samt "Samspel och stöttning som värde med småbarn och digitala verktyg" dessa relaterar till småbarn och digitala verktyg i förskolans kontext. Resultatet visar att småbarn dels positioneras som konsumenter, dels blir kunskapsproducenter genom bland annat multifunktionell programvara, digitala böcker och dokumentation. Digitala vertyg för småbarn i undervisning har visat sig göra sig särskilt framträdande som resurs i småbarns lärprocesser när det kommer till förbättrade undervisningsmiljöer, naturvetenskapligt utforskande, spåkutveckling och skapande. Detta sker främst i sociala samspel genom digitala resurser såsom digitala böcker via exempelvis Polyglutt, digitala bibliotek och bibliotekshyllor, mikroskopägg, Youtube samt sökmotorn Google.

Denna studie tar sin grund i det sociokulturella perspektivet och fokuserar på digital kompetens hos de yngsta barnen utifrån ett förskollärarperspektiv. Det ansågs som intressant att ta reda på hur förskolan arbetar med digitalisering med 1- och 2-åringar på ett sätt som lägger grunden för det livslånga lärandet och ger förutsättningar för individen som en aktiv deltagare i det digitala samhället. För att kunna svara på studiens syfte och frågeställningar föll valet på att intervjua verksamma förskollärare som arbetar på avdelningar för yngre barn.  Tillgång till digitala verktyg och utforskande både självständigt och tillsammans med andra framhävs i denna studie som centralt. Förskollärare har lite olika perspektiv på arbetssätt och på vad som är viktigt för de yngsta barnen att lära sig när det gäller digital teknik och kompetens. Förskollärarens eget engagemang och kompetens påverkar hur undervisningen ser ut. Det är viktigt att kunna balansera mellan att ge barnen möjligheter att utforska tillsammans och självständigt samtidigt som läraren finns tillgänglig och närvarande för att vid behov kunna erbjuda stöd samt ta vara på lärandetillfällen. En närvarande och kompetent pedagog har möjligheten att få mycket information kring barnens digitala kompetens samt dem intressen de har. De flesta verksamheterna hade ingen tydlig planering eller strategi för digitalisering utan digital teknik blev ett ständigt närvarande redskap som används kontinuerligt och kompletterar andra områden inom undervisning och lek. Digitala verktyg utvidgar lärmiljön och skapar nya rumsliga dimensioner.

Vi lever idag i ett digitalt samhälle som ständigt utvecklas inom digitaliseringen, ett mål i läroplanen för förskolan är att ge barnen möjlighet att utveckla förståelse för den digitalisering som barnen möter i vardagen. Syftet med denna studie är att undersöka vilket förhållningssätt förskollärare har till sitt användande av digitala verktyg. Studien utgår från TPACKs ramverk där de tre kunskapsområdena teknisk kunskap, pedagogisk kunskap och innehålls kunskap behöver samverka för att skapa bästa möjliga förutsättning för att integrera teknik i undervisningen på ett meningsfullt sätt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio förskollärare från två olika kommuner. Studiens resultat visar att samtliga förskollärare jobbar med digitala verktyg inom verksamheten, men att detta sker i olika utsträckningar på grund av tillgängligt digitala resurser. Även tid för utveckling och utbildning gör att användandet av digitala verktyg i undervisningen ser olika ut. Förskollärare lyfter betydelsen av att vara en närvarande pedagog i användandet av digitala verktyg tillsammans med barnen. De uttrycker även vikten av att ha ett kritiskt förhållningssätt kring digitalisering. Resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning. Denna studie är ett bidrag till en ökad kunskap om hur förskollärare förhåller sig till användandet av digitala verktyg och hur användningen och förutsättningar till användandet kan skilja sig åt på olika förskolor.

Syftet med studien är att synliggöra vårdnadshavares uppfattning av fenomenet digitala verktyg i förskolan. Studien utgår från en fenomenografisk ståndpunkt, där deltagarnas individuella uppfattningar och erfarenheter står i fokus. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av inter-vjuer där vårdnadshavarna fick dela med sig av sina upplevelser, åsikter och erfarenheter av digitala verktyg i förskolan. Studien utgår från tre vårdnadshavare som har barn i förskolan idag. Studien tar upp olika perspektiv på hur digitala verktyg kan användas i förskolan och olika syften för dessa i en förskolemiljö. Vidare diskuteras yngre barns (1–5 år) digitala kom-petensutveckling och hur den relaterar till det samhälle barnen växer upp i. Studien bygger på vårdnadshavarnas erfarenheter i relation till dessa aspekter. Resultatet av studien är att vård-nadshavarna har en överlag negativ syn på användningen av digitala verktyg i förskolan. Del-tagarna i studien menar att barnen kommer själva utveckla digital kompetens i och med det digitala samhälle de växer upp i. De menar att med tanke på barnens unga ålder är digital kom-petens inget förskolan bör lägga vikt vid. Vårdnadshavarna ser dock vissa möjligheter med användningen av digitala verktyg i förskolan och menar även på att en bra kommunikation med pedagogerna kan förändra synen på de digitala verktygen positivt då syftet med användningen delges dem.

Syftet med studien har varit att undersöka idrott och hälsa lärares personliga digitala kompetens och dess påverkan på användningen av digitala resurser i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa på gymnasiet i relation till läroplanens riktlinjer. Genom att tillämpa det teoretiska ramverket TPACK - teorin analyserades det insamlade empiriska resultatet med fokus på teorins tre centrala delar: Technology Knowledge (TK), Pedagogical Knowledge (PK) och Content Knowledge (CK) (Herring, m.fl. 2016). I resultatet framkom det genom intervjuer med idrott och hälsa lärare verksamma på gymnasiet att det fanns två väsentliga faktorer. Dessa avgör möjligheten att använda och integrera digitala resurser i idrott och hälsa undervisningen. Lärarens individuella digitala kompetens visade sig vara avgörande, men korrelerade även starkt till deras intresse att använda digitala resurser och utveckla sin egen digitala kompetens. Dessutom spelar skolans resurstillgångar en avgörande roll för vilka digitala resurser som läraren har till förfogande.

Den digitala världen utvecklas i rask takt, och elever i dagens skola spenderar mycket tid på mediala plattformar. Trots att styrdokument fastslår att samhällskunskapsundervisningen ska utveckla de kompetenser som elever behöver för att navigera detta har undervisningen inte följt med i utvecklingen. Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur undervisning i medielitteracitet kan genomföras, varför sådan undervisning är nödvändig och vilka utmaningar som behöver adresseras för att undervisningen ska vara möjlig. Empirisk data från nio forskningsartiklar analyserades utifrån pragmatisk lärandeteori. Resultatet visade att undervisningen inte sällan bedrivs med lärarcentrerad metodik, att innehållet fokuserar på de grundläggande delarna av medielitteracitet och att lärare saknar förståelse och förmåga relaterat till detta begrepp. Uppsatsen presenterar elevcentrerade aktiviteter med inslag av produktion som förslag på hur medielitteracitet kan utvecklas genom adekvat undervisning. Detta kan gestaltas i erfarenhetsbaserat lärande med inslag av inquiry. Behovet av undervisning uttrycks av såväl lärare och elever som av politiska aktörer på nationell, europeisk och global nivå, och blir uppenbart i ljuset av elevernas mediala vanor. För att lärare ska kunna undervisa i dessa frågor krävs det att de förses med möjligheter till fort- och utbildning inom ämnesområdet. Om läraren utvecklar en god medielitterär förmåga kommer eleverna lättare kunna guidas till att använda mediala plattformar på ett ändamålsenligt sätt vad gäller både konsumtion och produktion av innehåll – en förutsättning för kritiska, ansvarstagande och demokratiska samhällsmedborgare.

Syftet med denna studie är att förstå hur studenter inom fakulteten teknik och samhälle påverkats av den påtvingade distansundervisningen. Studien handlar därmed om att undersöka vilka möjligheter, utmaningar och risker som tidigare studenter upplevt under covid-19 pandemin och dess digitala omställning. Undersökningen och resultaten ämnar att bistå som ett underlag inför ett eventuellt förbättringsarbete inom Malmö universitet. De risker som identifieras utifrån uppsatsens resultat kan likställas med potentiella lärdomar som bör tas hänsyn till för att kunna uppnå en lika hög kvalitet på den digitala undervisningen som den campusbaserade. Med hjälp av intervjuer som undersökningsmetod kan studien göra sig underrättad om hur en sådan digital omställning fungerar och upplevs. Totalt genomfördes åtta intervjuer, vilka omfattades av både studenter och lärare inom Malmö universitet. Resultatet och analysen visade att den digitala omställningen resulterade i flera omfattande risker som både påverkade studenternas motivation, engagemang, koncentrationsförmåga och sociala hälsa. Covid-19 pandemins hastiga och omfattande omställning visade även på en högre stressnivå för lärarna, där de varken fick tillräckligt med information inför omställningen eller tiden till att hinna anpassa och reformera kurserna. Följden av detta blev att studenterna upplevde lärarna till att ha bristande kunskaper inom de digitala verktygen som användes, vilket därtill ledde till en sämre kvalitet på undervisningen.  Slutsatsen är att den påtvingade digitala undervisningen involverat flera utmaningar och risker som försvårat studiemotivationen och engagemanget. Fortsättningsvis upplevde universitetsstudenterna i denna studie att de minskade och försvårade kontakterna ledde till en försämrad hälsa och motivation.

Det digitala har tagit en allt större plats i det svenska samhället och ska även ingå i den undervisning som elever tar del av i svenskämnet. Skrivundervisningen som bedrivs ska erbjuda elever möjlighet att skriva dels digitalt, dels analogt. I kunskapsöversikten har artiklar valts som behandlar delar av förskoleklass och årskurserna 1-6 för att belysa vikten av samarbete i hela skolans organisation. Fokus är att undersöka hur digitaliseringen kopplat till elevers skrivutveckling ser ut, därav är forskningsfrågorna följande: Vad karakteriserar forskning om digitaliseringen kopplat till elevers skrivutveckling? Vilka digitala lärresurser lyfts fram i forskningen kopplat till skrivundervisningen? Till en början genomfördes en litteratursökning där kunskapsöversiktens inkluderingskriterier låg till grund. Sökorden togs fram gemensamt utifrån den första forskningsfrågan då den andra forskningsfrågan tillkom under arbetsprocessens gång. Ett första urval gjordes där titel och abstract lästes och de artiklar som var relevanta lästes i sin helhet av oss båda. Stegen i arbetsprocessen har dokumenterats och beskrivits noggrant, det vill säga arbetet har utförts systematiskt. En analysmetod redogörs för i metodbeskrivningen där digitala lärresurser har kodats. Det som ligger till grund för den här kunskapsöversikten är nio vetenskapliga artiklar som samtliga är genomförda i den svenska skolan. Varierande metoder har använts av de artiklar som valts ut, majoriteten av artiklarna var skrivna på engelska och samtliga var publicerade efter år 2013. Utifrån resultaten går det att utläsa att samtliga studier använt sig av digitala verktyg för att skapa en variation i skrivundervisningen där både det digitala och det analoga skrivandet får utrymme. Överlag lyfts positiva aspekter fram kring användandet av digital teknik. Kunskapen kring digitala verktyg är betydelsefull för både elever och lärare. Bristfälliga kunskaper kring digitala verktyg kan leda till att elever inte får ta del av digital teknik i skolan. Vår slutsats är att det är värdefullt att skapa en variation i skrivundervisningen och att både elever och lärare har en god kompetens kring hur digitala verktyg kan användas i undervisningen.

Inledning  Digitala verktyg och digital kompetens är ett högt aktuellt område där det sker ständiga debatter om skärmars skadlighet för barn. Idag framkommer det i läroplanen för förskolan att förskollärare ska ansvara för att ge barnen möjlighet att möta digitala verktyg och skapa en digital kompetens men hur när forskning visar alla skador digitala verktyg kan ge?   Syfte och frågeställningar   Syftet med studien är att undersöka pedagogernas syn på deras kompetens i att använda digitala verktyg i verksamheterna för att utveckla barnens digitala kompetens.  De frågeställningar som använts i studien är:  -    Hur ser arbetet med digitala verktyg ut i verksamheten? -    Anser pedagogerna att dem besitter kompetens nog för att använda digitala verktyg på ett lärande och utvecklade sätt med syftet att ge barnen en digital kompetens? Metod  Metoden som använts vid studien är en kvalitativ metod med fysiska och skriftliga semistruktureade intervjuer där sex aktiva pedagoger om både förskollärare och barnskötare deltagit.   Resultat  Resultatet visar att det är en variation på användning av digitala verktyg i verksamheterna. Variationen beror dels på pedagogernas eget intresse, barnens intresse och inte minst tillgången till vidareutbildning och stöttning av huvudman och kommun. iPad är det mest förekommande digitala verktyget i verksamheterna men hur den används och till vad varierar, där efter är projektor det näst mest använda digitala verktyget. Pedagogerna tycker det är viktigt att ge barnen en digital kompetens och kunskap i hur man använder sig av digitala verktyg på ett korrekt och bra sätt men hur dem ska göra det upplevs svårt.

Förskollärare ska sedan 1 juli 2019 arbeta med digitala verktyg enligt läroplanen. Tidigare forskningsresultat visar att förskollärare har olika uppfattningar kring de digitala verktygens betydelse för barns utveckling. Det pågår samtidigt en samhällsdebatt bland förskollärare som diskuterar vilket syfte digitala verktyg ska ha i förskolan samt hur användandet ser ut. Det blev därmed intressant att undersöka hur förskollärare beskriver sina uppfattningar om de digitala verktygen och dess användning i förskolans kontext.  Syftet i studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om digitala verktyg samt hur de beskriver användandet i undervisningssituationer. Följande frågeställningar har formulerats i avsikt att besvara studiens syfte “Hur planerar och genomför förskollärare undervisning med digitala verktyg för att stimulera barns utveckling och lärande?”, “Vilka möjligheter och/eller utmaningar upplever förskollärare med digitala verktyg i undervisningen?” och “Påverkas undervisningen med digitala verktyg av förskollärarens digitala kompetens?”.   I denna studie har en kvalitativ metod tillämpats med avstamp i en fenomenologisk metodansats. Vid insamlandet av data har semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma förskollärare genomförts. I studien medverkar sammanlagt sex förskollärare och de arbetar på fyra olika förskolor som ingår i ett internationellt digitalt utvecklingsprojekt. De semistrukturerade intervjuerna gav förskollärarna möjligheter till att detaljerat dela med sig av sina erfarenheter, uppfattningar och kunskaper kring det undersökta fenomenet.  Resultatet i studien visar att förskollärarna är medvetna om att användandet av digitala verktyg grundar sig i ett pedagogiskt syfte. Det framkommer även att förskollärarna upplever många fördelar med att använda digitala verktyg i undervisningen då de anser att det gynnar barns utveckling. Samtidigt visar resultatet att det finns såväl möjligheter som utmaningar med att använda digitala verktyg i en förskolekontext. Utifrån resultatet framgår det även att förskollärares digitala kompetens påverkar huruvida förskollärare undervisar digitalt innehåll. I resultatet belyser samtliga förskollärare att användandet av digitala verktyg grundar sig i ett samspel som har en betydande roll för att gynna det enskilda barnets utveckling.