Digitala verktyg är en stor del av undervisningen i dagens skola. Lärare förväntas bedriva undervisning med digitala verktyg som gynnar elevernas inlärning och samtidigt tillgodose eleverna med en digital kompetens. För att lärarna ska lyckas med det behöver de själva vara pedagogiskt digitalt kompetenta.  Syftet med den här studien är att undersöka hur rektorer arbetar för att utveckla den pedagogiska digitala kompetensen hos lärarna. Studien syftar även till att synliggöra hur lärares pedagogiska digitala kompetens används för att främja elevers läs- och skrivinlärning i ämnet svenska för mellanstadiet. Frågeställningarna som studien utgår från är:“Vilka möjligheter och hinder finns det för rektorer att tillgodose lärare med pedagogisk digital kompetens för att gynna läs- och skrivundervisningen?” och “Vilka möjligheter och hinder finns för svensklärare i deras utveckling av pedagogisk digital kompetens?”. Det är en kvalitativ studie där fyra rektorer och fem svensklärare har intervjuats. Implementeringsteorin är det teoretiska ramverket som vår analys av empirin grundar sig på där begreppen förståelse, vilja och kunnande är i fokus. Resultatet av empirin har analyserats och tillsammans med tidigare forskning legat till grund för diskussionen. I analysen framkommer det att rektorer och lärare behöver alla tre begrepp för att kunna implementera pedagogisk digital kompetens i svenskundervisningen. Däremot är det en eller flera av begreppen som brister vilket gör att implementeringen av pedagogisk digital kompetens och digitala verktyg i undervisningen inte är möjlig i verksamheten.

Digital learning resources are something that all students should have the opportunity to use in mathematics teaching. For teachers to be able to implement digital learning resources in mathematics teaching in a meaningful way, they must receive qualifications in the area and be aware of the opportunities and obstacles that exist with their use.  This study aims to investigate how primary school teachers view the use of digital learning resources in mathematics teaching. The empirical data for the study was collected through semi-structured interviews and three quantitative assessment questions with nine working primary school teachers from two different schools. The theoretical framework used is Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) and the sociocultural perspective. The study showed that teachers' digital competence affects their view and attitude towards digital learning resources and how much they choose to use them.

Denna forskningsöversikt behandlar digitaliseringen av undervisningen utifrån koncepten 1:1 (en dator per elev) och ASL (att skriva sig till läsning). Vi har via databassökning och manuell sökning tagit del av relevant litteratur som vi sedan gjort en kvalitativ innehållsanalys på. Vi behandlar vilka effekter koncepten enligt forskningen har för elever och lärare. Det råder ingen allmän konsensus om detta, då forskningsresultat pekar mot både positiva och negativa effekter. Vi söker därför även i litteraturen efter faktorer som visat sig gynna goda resultat. De faktorer vi funnit är struktur av fortbildning och stöd, av både teknisk och didaktisk karaktär, samt ett sociokulturellt arbetssätt.Genomgående i den litteratur vi läst efterfrågas mer forskning på området. Detta inkluderar både kritisk granskning av den forskning som nu finns och ny forskning som tar hänsyn till fler aspekter av de begrepp som berörs och som innefattar en vidgad kunskapssyn.

I denna studie beskriver sju förskollärare på lika många förskolor hur de tänker om hur de använder de digitala verktygen på förskolan med barnen. Vilka digitala verktyg och utrustningar har de på sina förskolor? Får barn användning av sina erfarenheter av digitala verktyg på förskolan? Genom semistrukturerade intervjuer har förskollärarna fått delge sina uppfattningar. Är de digitala verktygen en del av barns vardag på förskolan? Med pragmatismen som perspektiv har analysen genomförts. Resultatet visar att det finns icke påverkbara faktorer och påverkbara faktorer i förskolans verksamhet för användning av de digitala verktygen. Några av dessa faktorer är läroplanen, kollegor, föräldrar, förskollärarnas kompetens och hur verkygen används rent praktiskt. Dessa faktorer har stor inverkan på förskollärarnas arbete med de digitala verktygen. Förskollärarna är medvetna om att barn har tidigare erfarenheter av de digitala verktygen från hemmen men det är inget som lyfts i verksamheten.

Syftet med uppsatsen är att beskriva vilken betydelse kvinnliga konstnärer upplever att eget kapital i form av framför allt utbildning, ekonomi och sociala relationer har haft för deras konstnärskap. Det empiriska materialet är av kvalitativ karaktär och består av enkätsvar från 256 kvinnliga bild- och formkonstnärer. Svaren skrivna med egna ord har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Pierre Bourdieus begrepp kapital utgör uppsatsens teoretiska ram.

Problemformulering: Ledares uppfattning om vad som utgör digitala kompetenser relaterat till den strategiska kompetensförsörjningen av dessa kompetenser. Syfte: Att beskriva vad ledare inom industribranschen anser vara digitala kompetenser och betydelse ledare ger åt dessa kompetenser i relation till industriföretags strategiska kompetensförsörjning. Metod: Då studien baseras på digital kompetens i den relativt outforskade kontexten av industri samt att ingen universell lista för digital kompetens fungerar oavsett person och situation tillämpas en induktiv ansats. För att besvara om ledares uppfattning kring den digitala kompetensen används en fallstudiedesign. Studien utgår från kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med dessa ledare som genomförts på deras arbetsplats, via telefon och via Skype. Empirisk insamling: Insamlad empiri består av fem intervjuer med ledare från företag inom industribranschen. Slutsats: Baserat på studiens empiriska data har vi kunnat beskriva digital kompetens utifrån fyra olika kompetenser. Det kan konstateras att inget av de företag som deltar i studien har en tydlig plan eller strategi för att hantera kompetensskiftet från tidigare kompetenser till digital kompetens. Däremot påtalas att E-learning ses som en kompetensförsörjningsmetod som central i relation till företagens förmåga att tillgodose sig med digital kompetens. Vi har identifierat ett behov av att industriföretag implementerar en lärandestrategi som matchar interna och externa krav på digitalisering för ett kontinuerligt lärande som främjar digital kompetens idag såväl som i framtiden. / Question: Leaders' perception of what constitutes digital competence related to the strategic competence supply of these competencies. Purpose: To describe what leaders in the industrial sector consider to be digital competence and importance leaders give to these competencies in relation to the industrial companies' strategic competence supply. Method: Since the study is based on digital competence in a relatively unexplored context of industry and that no universal list for digital competence works regardless of person and situation, an inductive approach is applied. A case study design is used to answer a leader's perception of the digital competence. The study is based on qualitative and semi-structured interviews with these leaders who have been carried out at their workplace, by telephone and through Skype. Empirical framework: The collected empirical data consists of five interviews with leaders from companies in the industrial sector. Conclusion: Based on the study's empirical data, we have been able to describe digital competence based on four different competencies. It can be stated that none of the companies participating in the study have a clear plan or strategy for managing the shift of skills from previous competencies to digital competence. On the other hand, it is stated that E-learning is regarded as a competence supply method that is central in relation to the companies' need for digital competence. We have identified a need for industrial companies to implement a learning strategy that matches internal and external requirements for digitization for continuous learning that promotes digital competence today as well as in the future.

Barnen idag växer upp i ett digitaliserat samhälle, ett samhälle som ställer högre krav på individernas digitala kompetens. Tekniken utvecklas och förnyas ständigt och det är viktigt att skol och fritidsverksamheten hänger med i utvecklingen. Skolan och fritidshemmet har ett ansvar att utbilda eleverna i digitalt användande för att utveckla digital kompetens hos eleverna. Därför har vi i detta arbete valt att undersöka om fritidsverksamheten har de förutsättningarna som krävs för att uppnå målsättningarna gällande digitala verktyg som finns i styrdokumenten. Studien innefattar både en kvalitativ och kvantitativ metod där vi genomfört både enkäter och intervjuer. Resultatet av studien visar att fritidslärarna i vissa fall saknar kompetens för att bedriva digitala aktiviteter och att det saknas formell utbildning i digitalt användande hos fritidslärarna.

I mars 2017 beslutade den svenska regeringen att förstärka och förtydliga den digitala kompetensen i styrdokumenten för skolan, från förskolenivå till gymnasienivå. Detta innebar en förstärkt skyldighet som lärare att undervisa på ett sätt som främjar elevernas digitala kompetens. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i vad nationella och internationella styrdokument har betonat gällande digital kompetens och en digitalisering av skolan. Uppsatsen första frågeställning berör hur IKT används i undervisningen och vad det finns för möjligheter och utmaningar kopplade till användandet av IKT i undervisningen. Den andra frågeställningen undersöker hur läsförståelsen påverkas när man går ifrån den traditionella pappersläsningen till att börja läsa mer digitalt då allt fler elever får egna datorer och läsplattor. Slutsatser som dras i denna uppsats är att det finns en diskrepans mellan policy- och implementeringsnivå. Då digital kompetens förstärks på policynivå utan att lärarna på implementeringsnivå har fått tillräckligt med stöd och utbildning för att kunna klara av detta uppdrag på ett tillfredställande sätt. Trots att det finns många möjligheter kopplade till användandet av IKT i undervisningen, så når detta användande inte sin fulla potential då användandet kantras av flera utmaningar. Avslutningsvis så visar forskningen motstridiga resultat gällande hur läsförståelsen påverkas av att läsa digitalt. Det tycks se ut som att i bästa fall så blir läsförståelsen oförändrad och i värsta fall att läsförståelsen påverkas negativt av att läsa digitalt.

BAKGRUND: Då media under de senaste årtiondena vuxit sig till att bli en kraft nog att räkna med i samhället och även i skolan tyckte vi att det var intressant område att grunda vår undersökning på. I bakgrunden tar vi upp tidigare forskning som pekar på vikten av att dagens skola kopplas till den vardag samt det samhälle eleverna lever i. Här tas även upp hur barns inlärningsprocesser beskrivs utifrån Konnektivismen samt det sociokulturella perspektivet.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur långt integreringen av mediala verktyg kommit iklasslärares verksamhet.METOD: Kvantitativa enkäter avsedda för klasslärare.RESULTAT: Övergripande kunde vi utifrån undersökningen avläsa att de allra flestalärare anser att integreringen av media i den traditionella undervisningen kan förbättra kvaliteten på och fördjupa kunskaperna hos eleverna samt skapa en god lärandemiljö. Majoriteten av lärarna visade sig ha en positiv inställningar gentemot mediala verktyg både i undervisningensamt i sitt eget arbete. Dock visade det sig att de förutsättningar som krävs för attkunna integrera mediala verktyg i skolan på ett tillfredsställande sätt ofta saknas.

This study aims at investigating how preschool teachers view their digital competence and how they describe the use of digital tools in early childhood education. To investigate this, data has been collected using qualitative interviews, which later on have been analyzed with the analysis method Grounded Theory. The theoretical framework of this study has been sociocultural, inspired by the thoughts of Vygotskij. The result of the study shows that preschool teachers emphasize a conscious use of digital tools so that these will become beneficial in teaching. The preschool teachers describe different ways of using digital tools in teaching and view them as resources to mediate learning. The conclusion of the study is that the teacher plays an important role for the outcomes of children’s learning when working with digital tools. Despite the fact that the teachers show positive attitudes towards digital tools in early childhood education, it is required that the teachers know how to use these in order to foster learning. Therefore there is a need to invest in capacity building in ICT among preschool teachers.