As society constantly develops and becomes increasingly digitized, the demands on digital competence also increase. This also applies to schools, where teachers play a central role in integrating digital learning resources into teaching. Teachers need to have a good understanding of digital technology and be able to use it effectively to help students achieve their learning goals. The purpose of this study is therefore to investigate whether professional primary school teachers feel that their teacher training has contributed to sufficient digital competence to be able to integrate digital tools in mathematics teaching. By focusing on aspects such as the teachers' age, university and graduation year, it is also analyzed whether these factors play a significant role for the teachers' digital competence in relation to their teacher education. To fulfill this purpose, a web-based survey was carried out and sent out to primary school teachers around Sweden. The responses from the survey were analyzed using the DigCompEdu framework. The results showed that most teachers in the study do not feel that their teacher training has contributed to increasing their digital competence and many wished that they had had more training. It also emerged that age, university and year of graduation are not decisive factors for teachers' digital competence, but that they can influence it. Many respondents pointed to attitude and interest as more important factors for increasing digital competence. The study also shows the importance of further education after completing teacher training, in order to develop one's digital competence and always be up-to-date in today's society. / I takt med att samhället ständigt utvecklas och blir alltmer digitaliserat, ökar också kraven på digital kompetens. Detta gäller även inom skolans värld där lärare spelar en central roll i att integrera digitala lärresurser i undervisningen. Lärarna behöver ha en god förståelse för digital teknik och kunna använda den på ett effektivt sätt för att hjälpa eleverna att uppnå sina lärandemål. Syftet med denna studie är därför att undersöka om yrkesverksamma lågstadielärare upplever att deras lärarutbildning har bidragit till tillräcklig digital kompetens för att kunna integrera digitala verktyg i matematikundervisningen. Genom att fokusera på aspekter som lärarnas ålder, lärosäte och examensår analyseras även om dessa faktorer spelar en betydande roll för lärarnas digitala kompetens i relation till deras lärarutbildning.  För att uppfylla detta syfte genomfördes en webbaserad enkät som skickades ut till lågstadielärare runt om i Sverige. Svaren från enkäten analyserades genom ramverket DigCompEdu. Resultatet visade att de flesta lärare inte anser att lärarutbildningen har bidragit till att öka deras digitala kompetens och många hade önskat mer utbildning. Det framgick även att ålder, lärosäte samt examensår inte är avgörande faktorer för lärares digitala kompetens, men att de kan påverka. Många respondenter pekade på attityd och intresse som viktigare faktorer för att öka den digitala kompetensen. Studien visar även på vikten av vidareutbildning efter avslutad lärarutbildning, för att utveckla sin digitala kompetens och alltid vara uppdaterad i dagens samhälle.

Digitala verktyg får en ökad spridning i samhället och läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22) förespråkar en ökad användning av digitala verktyg i undervisningen. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i SO-undervisningen, samt vilka effekter digitala verktyg har på elevers engagemang och lärande sett ur ett lärarperspektiv. Genom en intervjustudie med sex mellanstadielärare som undervisar i SO kunde syftet besvaras. Studiens teoretiska ram bygger på det sociokulturella perspektivet och med hjälp av perspektivet kunde resultaten tolkas. Resultatet av studien visar att lärarna använder digitala verktyg i SO-undervisningen på olika sätt, men att några av de vanligaste argumenten är för att variera undervisningen och tillgängliggöra olika inlärningsmetoder. Några vanliga lärresurser som används är Seterra, Binogi och inläsningstjänst. Lärarna kan se att digitala verktyg medför såväl positiva som negativa effekter på elevers lärande. Framförallt hänvisar lärarna till inkluderande lärandemiljöer där digitala verktyg gör det möjligt för elever att lära sig på olika sätt. Därutöver upplever lärarna att elevers motivation och engagemang blir större. Samtidigt tenderar elevers koncentration i vissa fall att försämras som en konsekvens av de distraktioner som finns runt omkring. Digitala verktyg i sig får så pass stort fokus att visst ämnesinnehåll riskerar att gå förlorat. Som en analys av det empiriska materialet konstateras att elevers digitala kompetens kan skilja sig åt, vilket innebär att en undervisning med digitala verktyg riskerar att exkludera vissa grupper. Därav är lärares digitala och didaktiska kompetens avgörande för undervisningens utformning och elevers lärande. Lärares pedagogiska val behöver ta avstamp i vad som fungerar bäst i sammanhanget för att främja elevers lärande.

Today, the whole society is permeated by digitization and schools are no exception. As today's society demands digital competence, it is important that teachers provide students with such knowledge from an early stage so that they can be participating citizens in the future. You can also see that there is a certain potential in using digital tools in mathematics teaching to promote learning. Despite that, teachers' use of digital tools in mathematics education varies.For that reason, the study aims to highlight how teachers' self-perceived competence and attitude towards digital tools affect the use of digital tools in mathematics teaching in grades f–3. The study used semi-structured interviews where the sample consisted of ten teachers that work in primary school f-3. The interview questions were based on the study's theoretical framework TPACK, which is linked to the teacher's self-perceived digital competence, and the three-component model, which is linked to attitude.The results of the study showed that it is the teacher’s attitude towards digital tools that affects the use of digital tools in mathematics teaching in grades f-3 the most. The results indicate that the teachers' self-perceived digital competence influences the use of digital tools to some extent, but we see that attitude is what influences to a greater degree. / Hela samhället genomsyras idag av digitaliseringen och skolan är inget undantag. Då dagens samhälle efterfrågar en digital kompetens är det viktigt att lärare förser eleverna med sådan kunskap redan från ett tidigt stadie för att de i framtiden ska kunna vara deltagande medborgare. Man kan även se att det finns en viss potential med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen för att främja lärandet. Trots det varierar lärares användning av digitala verktyg i matematikundervisningen. Av den anledningen syftar studien till att belysa hur lärares självupplevda kompetens och inställning till digitala verktyg påverkar användandet av digitala verktyg inom matematikundervisningen i årskurserna f–3.  Studien använde sig av semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av tio verksamma lärare inom grundskolans f-3. Intervjufrågorna utgick från studiens teoretiska ramverk TPACK som är kopplad till lärarens självupplevda digitala kompetens och trekomponentsmodellen som är kopplad till inställning. Resultatet av studien visade att det är inställningen till digitala verktyg hos lärarna som påverkar användandet av digitala verktyg i matematikundervisningen i årskurs f-3 mest. Resultatet tyder på att lärarnas självupplevda digitala kompetens påverkar användandet av digitala verktyg till viss del men vi ser att inställning är det som påverkar i högre grad.

Syftet med studien har varit att undersöka vilka möjligheter och utmaningar verksamma, utbildade förskollärare och barnskötare har i arbetet med digitala verktyg i förskolans dagliga verksamhet tillsammans med barnen. Studien har även fokuserat på om pedagogerna ansåg sig ha tillräckliga kunskaper inom digitalisering för att kunna arbeta mot Lpfö 18s strävansmål om digital kompetens hos barn i förskolan. Metoden som använts är en kvalitativ enkätundersökning där empirin analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade en regelbunden användning av digitala verktyg i förskolans verksamhet och respondenterna såg många möjligheter i arbetet med dessa så som underlättande av dokumentation, utforskande och barns erövrande av digital kompetens. Det framkom även utmaningar så som tidsbrist, brist på kunskap och motvilliga kollegor. Respondenterna ansåg sig vara väl insatta i förskolans läroplan och dess strävansmål gällande digital kompetens men majoriteten ansåg att de inte fått tillräckligt med utbildning för att möta dessa. De önskade möjlighet till ytterligare utbildning för att utveckla adekvat digital kompetens. Slutsatsen blev således att verksamheters ledning och rektorer bör möjliggöra för både individuell och kollegial kompetensutveckling för förskollärare och barnskötare för att på bästa sätt skapa förutsättningar för barns erövrande av adekvat digital kompetens.

Denna studie undersöker svenska internetanvändares kunskaper och inställningar till datainsamling genom cookies. Syftet med studien är att ta reda på vilken nivå deras kunskap ligger på och vad de har för inställning till cookies samt om det finns något samband mellan dessa. Studien baseras på en kvantitativ undersökning genom en webbenkät och kompletteras med en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer. Webbenkäten genererade åttiotre svar och av dessa var det sex respondenter som blev intervjuade. Resultatet visade på en låg kunskapsnivå om datainsamling genom cookies och en neutral eller negativ inställning till dessa. Det fanns en oro bland respondenterna att deras personliga information hamnar i fel händer eller att deras integritet kränks. Trots oron fanns det även en nonchalans och likgiltighet inför internetanvändarnas egna ansvar och agerande till datainsamlingen. Slutsatserna som kunde dras var att inställningen till cookies var mestadels negativ och kunskapsnivån kring dem var generellt väldigt låga. Ett behov av relevant utbildning inom ämnet skulle behövas då kunskapsnivån hos internetanvändare måste bli högre och de behöver utveckla en digital kompetens för att få rätt förutsättningar i dagens digitaliserade samhälle. / This study examines Swedish internet users' knowledge and attitude towards data collection through cookies. The purpose of the study is to find out the level of their knowledge and what attitude they have towards cookies as well as examining if there is a relation between the two. The study is based on quantitative research through an online survey and was strengthened by qualitative research in the shape of semi-structured interviews. The survey generated eighty-three responses and from them six respondents were interviewed. The result showed a low level of knowledge about data collection through cookies and a neutralt or negative attitude towards these. There was a general concern among the respondents of their personal information falling into the wrong hands or having their privacy violated. Despite the concerns there was also a casualness and indifference towards the internet users own responsibility and behavior with data collection. In conclusion the attitude towards cookies was mostly negative and the knowledge was in general very low. There’s a need for relevant education of the subject to raise the level of knowledge by the internet users so that they can develop a digital literacy and get the right conditions in today's digitalized society.

Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i SO-ämnen i årskurs 4–6 beskrev sina val att kombinera digitala och tryckta läromedel i sin undervisning. Undersökningen har bestått av en kvalitativ datainsamlingsmetod bestående av intervjuer med verksamma lärare. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av ramverket TPACK. Studiens resultat visar att majoriteten av lärarna kombinerar digitala verktyg med tryckta läromedel för att utfylla information som fattas i de befintliga läroböckerna eller för att styrka den information som redan finns. Ett fåtal av de intervjuade lärarna berättade att de kombinerar tryckta och digitala läromedel dagligen i sin undervisning för att främja elevers kunskapsinhämtning. Undersökningen visar även att majoriteten av lärarna prioriterar tryckta läromedel framför de digitala. Lärarna som kombinerar läromedel dagligen gör det för att de anser att inget tryckt läromedel är komplett. Ett ytterligare resultat var att lärarna uttryckte att digitala verktyg blir ett distraktionsmoment för eleverna och fokus från ämnesinnehållet bortprioriteras. Däremot visade resultatet även att elever blir mer motiverade och involverade när de använder digitala verktyg. / <p>SO</p>

Syfte: Den här studiens syfte var att undersöka den upplevda hälsan bland personer i åldern 65+ som lever i digitalt utanförskap. Det sker genom informanter, som har frekvent kontakt med dessa individer, om deras uppfattning av ämnet. Metod: En kvalitativ studie genomfördes genom datainsamling från enskilda intervjuer med fyra informanter som har frekvent kontakt med äldre personer som lever i digitalt utanförskap. Design som användes var empirisk och deskriptiv. Resultat: Resultatet visade att digitalt utanförskap hos äldre individer orsakas av både inre och yttre hinder, vilket syftar till individuella och samhälleliga faktorer. Dessa faktorer inkluderade attityder och känslor kring digital teknik och digitalisering. Motivation som drivkraft nämndes som en betydande faktor för att ingå i digitalt innanförskap. Det framkom under intervjuerna att majoriteten av informanterna mestadels saknade insikt i vilken hälsomässig påverkan digitalt utanförskap hade på de äldre de varit i kontakt med. Slutsats: Digital inkludering av äldre individer är betydande för att uppnå jämlika förutsättningar för hälsa och delaktighet i samhället. Resultatet visade att både inre och yttre hinder, individuella och samhälleliga faktorer, ligger till grund för digitalt utanförskap hos äldre individer

Digitala enheter har blivit en naturlig del av individers vardag vilket öppnar upp för både möjligheter och utmaningar. Dagens teknik möjliggör för individen att ständigt vara närvarande utan att fysisk befinna sig i miljön. Den konstanta tillgängligheten påverkar individens sociala liv på olika sätt. Föreliggande forskning studerar hur 10 medelålders individer kommunicerar och söker information genom digitala enheter. Författarna har ett särskilt synsätt att studera detta. Snarare än att se på digitala enheter som enbart redskap som stödjer användarens vardagliga aktiviteter, argumenterar författarna hur digitala enheter istället kan ses som förlängning av individerna genom konceptet ”the extended mind”. Detta sker genom att individen ändrar sättet att använda sig av teknologin vilket medför förbättrade kognitiva förmågor. Vidare undersöks vilka möjligheter och utmaningar respondenterna upplever i mötet med digitala enheter vilket sedan analyseras utifrån digital kompetens. / Digital devices have become a natural part of individuals' everyday lives which opens up both opportunities and challenges. Today's technology enables the individual to be constantly present without being physically present in the environment. The constant availability affects the individual's social life in different ways. The present research studies how 10 middle-aged individuals communicate and search for information through digital devices. The authors take a distinct approach to digitalization. Rather than studying digital devices merely as tools that support users' daily activities, the authors argue for explorations of how digital devices can instead be seen as extension of mind, by changing the way individuals use the technology, therefore enhancing their cognitive capabilities. Furthermore, the opportunities and challenges that the respondents experience in the meeting with digital devices are examined and analyzed based on digital competence.

Denna litteraturstudie utforskar strategier för att främja digital kompetens inom bildämnet. Forskning om digitala bilder och sociala medier som läromedel analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att identifiera didaktiska strategier, samt relaterar forskningen till LGR22 och EU:s mål för livslångt lärande. Elevens förmåga till bildanalys, interkulturell förståelse, bildmanipulation och förståelse för bakomliggande agendor utgör förståelsen för digital kompetens inom bildämnet. Konkreta exempel från sociala medier medvetandegör elever om risken för desinformation. Diskussioner i klassrummet och online säkerställer inkludering av perspektivmångfald samt tillvaratar elevens kompetenser. Delning av skoluppgifter på sociala medier tolkas främja entreprenörskap och demokratiska värden. Studien visar på utmaningarna med att använda sociala medier som läromedel, relaterat till komplexa medieformat, vinstdrivna algoritmer och ungas främsta användning av sociala medier som tidsfördriv. Slutsatsen är att ungas förmåga att tolka och skapa bilder är kritisk för deras demokratiska kapacitet och livslånga lärande, vilket understryker bildpedagogikens betydelse för att forma kompetenta medborgare.

Det svenska samhället går åt ett allt mer digitaliserat håll. På grund av det ställs skolan införutmaningar kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. En het debatt har blossatupp kring huruvida de digitala verktygen är gynnsamma för elevers läs- och skrivinlärning.Syftet med litteraturstudien är att undersöka digitala verktygs påverkan på elevers läs- ochskrivinlärning. Litteraturstudien består av åtta artiklar och två avhandlingar, som ligger tillgrund för den tematiska analysen. Den tematiska analysen bildade tre huvudteman: mötaelevers individuella behov, engagemang och gynnsam undervisning. Resultatet visade såledesatt digitala verktyg påverkar elevers läs- och skrivinlärning på flera sätt. Med hjälp av digitalaverktyg skapas motivation, inkludering och ett varierat arbetssätt där multimodalitet erbjuds.Resultatet visar däremot att de digitala verktygens möjliggörande av de här aspekterna intekan användas om lärare och elevers digitala kompetens saknas.