Den här studien syftar på förskolan och förskollärares användning av digitala verktyg. Det ska ge kunskap om varför det är viktigt att digitala verktyg används i förskolan. Studien utgår ifrån förskollärarnas egna erfarenheter kring digitala verktyg samt varför det är viktigt för förskolans uppdrag. Förskollärarna i min studie upplever krav och utmaningar i samband med digitala verktyg, trots detta försöker förskollärarna skapa lärandesituationer, även om de själva anser att de brister i sin kompetens. Det är en fenomenografisk intervjustudie, i studien har åtta förskollärare intervjuats för att besvara mitt syfte och mina frågeställningar. I en fenomenografisk studie får läsaren ta del av specifika fenomen som undersökts, samt hur det kan synliggöras i praktiken. I en kvalitativ studie som denna valdes intervjuer för att få bukt på området, jag har använt mig av öppna frågor för att komma in på djupet i tankarna kring vad förskollärare har för uppfattning av att använda digitala verktyg till både lek och lärandesituationer. Materialet har sedan transkriberats, därefter har jag funnit gemensamma utfallsrum kring digitala verktyg. I studien framkommer viktiga parter som spelar in när det kommer till att använda digitala verktyg till både lek och lärande. Resultatet och slutsatsen visar att förskollärare delvis inte kan nå upp till alla mål, men att de har vilja, driv, och rätt bemötande som är viktigt för rollen en förskollärare ställs inför. Förskollärarna kom fram till flera bra förslag för att digitala verktyg ska bli en naturlig del i förskolans verksamhet och hur digitala verktyg kan utvecklas i lek och lärandesituationer. / This study aims at preschool and preschool teachers' use of digital tools. It should provide knowledge about why it is important that digital tools are used in preschool. The study is based on the preschool teachers' own experiences with digital tools and why it is important for the preschool's mission. The preschool teachers in my study experience demands and challenges in connection with digital tools, despite this, the preschool teachers try to create learning situations, even if they themselves believe that they lack skills. It is a phenomenographic interview study, in the study, eight preschool teachers were interviewed to answer my purpose and my questions. In a phenomenographic study, the reader gets to take part in specific phenomena that have been investigated, as well as how it can be made visible in practice. In a qualitative study like this, interviews were chosen to get to grips with the area, I have used open-ended questions to get deep into the thoughts about what preschool teachers have the perception of using digital tools for both play and learning situations. The material has since been transcribed, after which I have found common outcomes around digital tools. The study reveals important parties that come into play when it comes to using digital tools for both play and learning. The results and the conclusion show that preschool teachers are partly unable to achieve all goals, but that they have the will, drive, and the right attitude that is important for the role a preschool teacher is faced with. The preschool teachers came up with several good suggestions for digital tools to become a natural part of the preschool's activities and how digital tools can be developed in play and learning situations.

This is a quantitative study with qualitative elements which investigates if, and in that case how, preschool teachers in a Swedish medium-sized municipality are working with, and thinking about media talks - book talks when it comes to other media types than physical books.  The method consists of a quantitative strategy based on a semi-structured survey, sent out to the preschool teachers of the municipality.  The result shows that the preschool teachers in general have a positive attitude towards media talks and that the majority already uses it. One thing that the preschool teachers consistently emphasized was the importance of conversation and interaction, which form the basis of both media talks and in the socio-cultural perspective. / Detta är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag som undersöker om, och i så fall hur, pedagoger i en medelstor svensk kommun arbetar med, och tänker kring mediesamtal - boksamtal när det handlar om andra medier än fysiska böcker.  Metoden består av en kvantitativ strategi som baseras på semistrukturerade enkäter som skickats ut till kommunens pedagoger.  Resultatet påvisar att pedagogerna överlag är positiva till mediesamtal och att merparten ser att de redan använder sig av det. Något pedagogerna genomgående lyfte var samtalets och samspelets viktiga funktion, vilket är grunden i både mediesamtal och i det sociokulturella perspektivet.

Bakgrund: Marknadens ökade dynamik resulterar i att allt fler företag genomgår digitala transformationer för att kunna utnyttja de teknologiska möjligheter som uppstår. Samtidigt resulterar en digital transformation i att företaget möts av förändrade kompetenskrav där digitala kompetenser blir allt viktigare för företags långsiktiga överlevnad. Denna dynamiska marknad har visat sig speciellt tydligt hos detaljhandelsbranschen och behoven av digitala kompetenser har ökat kraftigt. Men hur utvecklar ett detaljhandelsföretag dessa digitala kompetenser? Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur ett detaljhandelsföretag arbetar med digital kompetensutveckling hos sina medarbetare. Genomförande: Denna studie har sin vetenskapliga utgångspunk i det hermeneutiska perspektivet med en kvalitativ forskningsmetod. Empiriinsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från ett fallföretag. Respondenterna har både varit från chef- och medarbetarnivå. Slutsats: Trots utmaningar i att identifiera vad för digitala kompetenser som saknades utifrån ett subjektivt synsätt så var det förmågan att ha ett flexibelt och utvecklande förhållningssätt och digital kunskap som bristen på digital kompetens bestod av. Dessa utvecklades genom tre tillvägagångssätt. Cheferna anställde dels nya medarbetare som skulle hjälpa de gamla att utvecklas. De anställda som fick vara kvar i företaget utbildades, både formellt och informellt varav den informella utbildningen var mest effektiv och använd. Cheferna tog även in konsulter och partners för att sprida vidare den digitala kunskapen till medarbetarna. Utöver detta visar sig företagskulturen och medarbetarnas inställning till förändrings viktig för hur effektiv den digitala kompetensutvecklingen blev. / Background: Dynamic markets result in more and more companies having to digital transform their business in able to use the technological benefits that occur. At the same time a digital transformation will result in demand for new competencies where digital competencies is the most important for the companies long term survival. This rapidly changing market has been particular present in the retail industry and the demand for new digital competencies has been growing. But how does a retail company develop these digital competencies? Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how a retail company work with the development of digital competence with their employees. Completion: This study has a qualitative methodology with a hermeneutic perspective and an interative approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with six respondents from one retail company. The respondents have been both from the management level and the employee level. Conclusion: Despite challenges in identifying what digital competence were lacking from a subjective point of view, it was the ability to have a flexible and evolving approach and digital knowledge that the lack of digital competence consisted of. These were developed through three approaches. The managers hired new employees to help the existing ones develop. The employees who were allowed to remain in the company were trained, both formally and informally, of which the informal training was most effective and most used. The managers also brought in consultants and partners to pass on the digital knowledge to the employees. In addition, the corporate culture and employees' attitude to change proved to be important for how effective the digital competence development became.

The aim of this thesis is to gain a greater understanding of Stockholm Public Library’s democratic role in a society that is increasingly digitalized. This is done by studying the Young IT-support project at the library, and how it aligns with the library’s mission for digital inclusion. Critical discourse analysis methods are used to understand for which “problem” the project was formulated as a solution. By using theories about digital inclusion the study also investigates if the Young IT-support project contributes to the library users’ digital competence, and how the project effects the library’s own mission of digital inclusion. The empirical material consists of policy documents connected to the Young IT-support project and interviews with young IT-supporters, librarians and administrators involved with the project. The results show that the project is formulated as a solution to two different types integration “problems”: social and digital. But the responsible authorities are only interested in whether or not the goals of social inclusion are achieved. The study shows that the project mainly contributes to increase the users’ operational skills rather than their information and strategic skills, and that it favours socioeconomically strong groups. The project does have an unburdening effect on the library’s heavy workload on digital issues. However, the study also shows that it has a potentially impeding effect on the library’s digital mission, as librarians are overlooking the deeper digital work. In conclusion, the project partially has a positive effect on the digital inclusion but that it isn’t enough to bridge the digital divide. I argue that the library needs to examine if these external collaborations are a long-term solution to social developments, or if they are a short-term solution in place until other authorities take responsibility for democratic needs and rights. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Syftet med det här arbetet var att få en bild av hur lärare i svenska som andraspråk (SVA)förhåller sig till digitala hjälpmedel. Denna forskningsfråga valdes mot bakgrund av attarbete med digitala verktyg är en viktig del av kurs- och ämnesplaner. På samma gånghar tidigare studier visat att lärare ibland upplever sig mindre digitalt kompetenta än sinaelever, vilket lyfter frågan hur de då kan fungera som stöttande mentorer. Enenkätundersökning genomfördes för att undersöka verksamma SVA-lärares åsikter omsin egen digitala kompetens, vilka digitala verktyg de använder samt hur och i vilkasituationer dessa används. Det visade sig att majoriteten SVA-lärare ansåg sig varadigitalt kompetenta och att de bedömde sin egen nivå av digital kompetens som högreeller lika hög som elevernas, vilket tyder på att inställningen till den egna digitalakompetensen i denna grupp är mer positiv än vad som visats i tidigare studier. Tidigarestudier visade även att lärare använder digitala verktyg några gånger i veckan eller intealls, medan denna studie visade att majoriteten lärare använder digitala verktyg dagligen.I tidigare forskning framkom att lärare ibland inte använde digitala verktyg på grund avtidsbrist, vilket även ett visst antal lärare i denna studie angav. Utifrån detta kunde fleraslutsatser dras. Jämfört med tidigare studier finns idag många fler slags digitala verktygoch den självupplevda kompetensen är högre. Lärarnas digitala kompetens kan antasutvecklas i samband med mer och mer arbete med digitala verktyg. Baserat på dennastudies resultat ser det ut som att lärarna ligger steget före och kan stötta sina elever iundervisning med digitala verktyg.

Todays‘ society is digitalized. This has effects on both the society and the educational practice. Therefore, the Swedish government has decided that all students must develop digital skills in school. This study aims to investigate how textbooks in civics can contribute to students developing  digital competence. Three textbooks have been studied using textbook theory and a method called usage-text analysis.   Some main results are that textbooks in civics can contribute to students developing digital competence, as they to a varying extent, convey information and are in line with the curriculum regarding how digitalization affects democracy, politics and the labour market. However, there are shortcomings in the textbooks‘ contribution to the development of digital competence. This consists of that the textbooks in an incomplete way, are conveying and are in line with the curriculum regarding digital sources. Furthermore, the textbooks can only to a small extent contribute to students developing digital competence, as it does not constitute an essential part of the textbooks. Therefore, the teacher has a particularly important role in ensuring an equal development of students‘ digital competence.

Digital competence is a skill that schools must teach. As society becomes more and more digitized, there are good reasons to argue how big a role digital devices should have in the classroom and how it affects the pupil´s learning in contrast to the traditional analogue teaching. Of interest was how pupils` writing process is influenced by digital tools in the teaching. The method chosen to be used in the work was to investigate what previous research says about the research area. It was reviewed through thematic analysis and compiled. The result shows that the balance between digital and analogue is important, and that the tools should complement each other. A digital competence and motivation are factors that influence the writing process, the research highlights. The material does not only deal with studies at the primary level, due to research gaps, which is needed to ensure the contextual relevance. However, all studies are done in a school environment. For further research there is interest in investigating how digital competence can be developed among students and staff in Swedish schools.

The purpose of this study is to increase the knowledge about how teachers work with digital learning material and high-achieving students in the subject of mathematics. The study is based on active teachers in grades two, three and four. We used semi-structured interviews to gain an understanding of what the teacher´s working method with high-achieving students looks like.  Digitization has brought about a major development in the school and based on our study, a clear use of digital resources can be seen in the classroom. The study shows that digital learning materials are being used by all teachers but to varying extents. The variation was largely due to different opportunities, limitations and the interest and knowledge of the teachers. However, most of the teachers were positive about the digital learning tool as the high-achieving students could easily receive tasks that were adapted to their level of knowledge. It also appeared that it was used to vary the teaching by offering different ways of working. Some teachers expressed difficulty in meeting the high-achieving students as they considered themselves to have a lack of knowledge in mathematics at a higher level. Furthermore, many teachers expressed that they have difficulties influencing digital teaching as it is characterized by several different factors. Through the interviews, it emerged that the teachers had different conditions depending on the organization, skill development and the school´s ability to purchase digital learning materials.

This study aims to contribute to knowledge about to what extent pre-school teacher students feel ready to work with digitalization in pre-schools after completing their teacher education. The participants are Swedish pre-school teacher students from the last two semesters in their teacher education programme, since we searched for students who will soon start to work in pre-schools. The method for this study is a digital semi-structured survey with both open and closed questions. The study is therefore a qualitative study with quantitative elements. The result of this study shows that the students claims that they have a good knowledge about how pre-schools work with digitalization and that they are ready to work with this subject after completing the teacher education programme. This study however shows that the majority of the respondents only have a moderate knowledge about the concept “adequate digital competence” and this knowledge depends on which university they belonged to. This is an interesting finding in this study because of the writing in the Swedish pre-school curriculum that claims that the pre-service teachers will be responsible to give the children opportunities to develop their adequate digital competence. How will the future pre-school teachers succeed in their new role as pre-school teachers if they don’t have the skills and knowledge themselves regarding this subject. / Denna studie syftar till att bidra med kunskap om i vilken utsträckning blivande förskollärare känner sig redo för att arbete med förskolans digitaliseringsarbete efter avklarad förskollärarutbildning. Studiens urval är förskolllärarstudenter som studerar i slutet på sin förskollärarutbildning för att säkerhetsställa att de tagit del av någon form av undervisning om ämnet under sin förskollärarutbildning. Metoden för denna studie är en digital semistrukturerad enkät med både förkodade och öppna frågor. Denna studie är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Resultatet i studien visar att de blivande förskollärarna själva upplever att de har goda kunskaper och kompetenser om förskolans digitaliseringsarbete och att de är redo att arbeta med detta efter avklarad förskollärarutbildning. Något som denna studie dock visar är att majoriteten av respondenterna inte har tillräckligt med kunskaper för vad adekvat digital kompetens handlar om samt att vilken kunskap studenterna fått med sig beror på vilket lärosäte de tillhört. Detta blir en intressant utgångspunkt för denna studie då det står tydligt i förskolans läroplan, Lpfö18 (Skolverket, 2018) att det är förskollärarens ansvar att ge barnen möjlighet att utveckla sina adekvata digitala kompetenser. Hur ska då de blivande förskollärarna lyckas med sitt uppdrag om det själva inte har den kompetens samt kunskap som behövs för deras blivande profession.

När världen ställdes inför krissutionen Covid-19 pandemin drabbades verksamheter av anpassningar och förändrade arbetssätt. Covid-19 pandemin bidrog till att verksamheter behövde engagera sig i distansarbete och förbättra sin IT-kapacitet för att komma framåt i sin digitala transformation. För att kunna genomföra en digital transformation är digital mognad, digital kompetens och digitala verktyg centrala delar. Syftet med studien är att undersöka om graden av digital mognad påverkar en digital transformation inom utbildningsverksamheter vid en krissituation. Studiens ändamål är att identifiera hur en digital transformation påverkas beroende på graden av digital mognad vid en utbildningsverksamhet. Studien har genomförts med hjälp utav en kvalitativ forskningsmetod där sju semistrukturerade intervjuer legat till grund för undersökningen. Respondenterna har bestått utav lärare och personal från olika institutioner på Högskolan i Borås där alla arbetat eller undervisat på distans. Resultatet visar att graden av digital mognad har en avgörande roll för hur den digitala transformationen kan genomföras. Graden av digital kompetens har också visat sig vara en bidragande faktor till om den digitala mognaden är hög eller låg. De personer som behärskar och tillämpar digitala verktyg bäst är också de som visat sig ha hög digital kompetens och hög digital mognad. / When the world was faced with the crisis Covid-19 pandemic, businesses were affected by adaptations and changed working methods. The Covid-19 pandemic contributed to the need for businesses to engage in teleworking and improve their IT capacity in order to move forward in their digital transformation. To be able to carry out a digital transformation, digital maturity, digital competence and digital tools are central parts. The purpose of the study is to investigate whether the degree of digital maturity affects a digital transformation within educational activities in a crisis situation. The purpose of the study is to identify how a digital transformation is affected depending on the degree of digital maturity in an educational activity. The study was conducted with the help of a qualitative research method where seven semi-structured interviews formed the basis of the study. The respondents consisted of teachers and staff from various departments at the University of Borås, where everyone worked or taught at a distance. The results show that the degree of digital maturity plays a decisive role in how digital transformation can be implemented. The degree of digital competence has also been shown to be a contributing factor to whether digital maturity is high or low. The people who master and apply digital tools best are also those who have been shown to have high digital competence and high digital maturity.