Digitala verktyg är ett begrepp som är vida känt men kan betyda olika saker för olikamänniskor. Läroplanens revidering 2017 gällande digitala verktyg ligger till grund fördetta arbete. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur tillgången på digitalaverktyg ser ut, hur begreppet digitala verktyg kan tolkas och huruvida digitaliseringenimplementerats i undervisningen. Genom denna studie hoppas vi kunna bidra till ökadkunskap och förståelse för digitaliseringens betydelse i skolan och de digitala verktygensanvändningsområden. De metoder som använts är tematisk analysmetod för analys avläroplanens kursplan i ämnet svenska och semistrukturerad intervju som genomförts medsex lärare på sex olika skolor fördelade inom och utanför stadskärnan i samma kommun.Resultaten visar att informanternas tolkning av begreppet digitala verktyg såväl är ienlighet med Skolverkets förklaring till begreppet som att tänka endast hård- ellermjukvaror. Dessutom visar resultaten att informanterna redan innan revideringen avläroplanen till viss del implementerat digitala verktyg i undervisningen, men hur mycketär beroende på hur skolans digitaliseringsplan ser ut. Vidare visar resultaten att tillgångentill de digitala verktygen styr hur mycket och i vilket ändamål som informanternaanvänder dem i undervisningen. Utöver det, visar resultaten på att det inte finns någonskillnad i tillgången till digitala verktyg beroende på om skolorna ligger inom eller utomstadskärnan. / Digital tools are a concept that is widely known but can mean different things to differentpeople. The curriculum's revision in 2017 regarding digital tools forms the basis for thiswork. The purpose of this study is to find out what the availability of digital tools lookslike, how the concept of digital tools can be interpreted and whether digitalisation hasbeen implemented in teaching. Through this study, we hope to contribute to increasedknowledge and understanding of the importance of digitalisation in schools and the usesof digital tools. The methods used are thematic analysis method for analysis of theCurriculum syllabus on the subject of Swedish and semi-structured interview conductedwith six teachers at six different schools distributed within and outside the city centre ofthe same municipality. The results show that the informants' interpretation of the conceptof digital fabric is both in accordance with the Swedish National Agency for Education'sexplanation of the concept and that one thinks of only hardware or software. In addition,the results show that even before the revision of the Curriculum, the informants have tosome extent implemented digital tools in teaching, but how much depends on what theschool's digitalisation plan looks like. Furthermore, the results show that access to thedigital tools controls how much and for what purpose the informants use them in teaching.In addition, the results show that there is no difference in access to digital tools dependingon whether schools are within or outside the city centre.

Teknostress är en form av arbetsrelaterad stress som uppkommer i samband med arbete med digitala verktyg och tjänster så kallade informations och kommunikationstekniker (IKT), till exempel verksamhetsspecifika system och program, digitala mötesverktyg likt Microsoft teams och olika former av mailklienter. Befintlig forskning inom området teknostress finns idag, även forskning inom teknostress kopplat till sjukvården. En grupp som dock inte tas upp i befintlig forskning är de vårdadministrativa rollerna. Denna undersökning syftar därför till att öka kunskapen gällande den digitala stressen inom yrkesrollerna vårdadministratörer och medicinska sekreterare. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att fånga upp den utvalda yrkesrollens upplevelser och erfarenheter inom området digital stress, så kallad teknostress. Resultatet av undersökningen visar tydligt på att teknostress förekommer inom sjukvårdens administrativa yrkesroller men att själva begreppet teknostress eller digital stress inte används explicit. Således finns inte heller någon plan för att hantera teknostress där den förekommer. Det finns heller inte några särskilt framtagna strategier eller verktyg för att förebygga teknostress inom yrkesrollen. Undersökningen visar även på att en alltför komplex IT-miljö med många olika system och program som dessutom saknar kommunikation mellan varandra och inte har något gemensamt användargränssnitt bidrar till att framkalla en digital stress. Problematiken förekommer förmodligen inte enbart hos sjukvårdens administrativa roller utan kan även förekomma inom andra områden, inom och utanför sjukvården.  Något som inte tas upp i befintlig forskning men framkommer i undersökningen är de korrelationer som finns mellan digital kompetens och identifierade teknostressorer samt korrelationen mellan digital kompetens och personliga strategier för att hantera och förebygga teknostress. Denna korrelation kan med fördel användas i framtida forskning för att skapa verktyg för verksamheter och organisationer för att förebygga teknostress.

Syftet med den här studien är att få svar på hur digitala verktyg används på fritidshemmet, hur fritidshemslärare ser på digitaliseringen inom fritidshemmet samt vilka utmaningar och möjligheter de ser med digitala verktyg för språkutveckling. Vi har använt en kvalitativ studie och som analysverktyg har vi använt Puenteduras (2013) SAMR-modell. I studien har vi intervjuat nio behöriga fritidshemslärare på två olika fritidshem i sydöstra Sverige. Tidigare forskning visar att det finns både fördelar och nackdelar med användning av digitala verktyg för elevers språkutveckling. Resultatet av undersökningen visar att det finns behov av kompetensutveckling hos fritidshemslärare angående digitala verktyg och hur de kan användas på fritidshem för språkutveckling. Fritidshemmen i undersökningen arbetar olika och i olika utsträckning med digitala verktyg beroende på vilka som arbetar där. Fritidshemslärare ser både för och nackdelar med digitala verktyg på fritidshemmen. / The purpose of this study is to get answers to how digital tools are used in the after-school center, how after-school center teachers view digitalisation within the after-school center and what challenges and opportunities they see with digital tools for language development. We have used a qualitative study and as an analysis tool we have used Puentedura's (2013) SAMR model. In the study, we interviewed nine qualified after-school teachers at two different after-school centers in south-eastern Sweden. Previous research shows that there are both advantages and disadvantages to using digital tools for students' language development. The results of the survey show that there is a need for competence development among after-school center teachers regarding digital tools and how they can be used at after-school centers for language development. The leisure centers in the survey work differently and to different extents with digital tools depending on who works there. Leisure home teachers see both the pros and cons of digital tools in after-school centers.

I litteratur och tidigare forskning framgår digitala lärverktyg som viktiga hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Datorn och dess program som rättstavning, talsyntes och tal-till-text kan ha en avgörande betydelse för dem för att nå målen i sin utbildning. Trots detta visar forskning att det är många elever som väljer att tacka nej till användning av datorer. I tidigare forskning finns det få exempel där elevernas röster blir hörda och där man kan ta del av deras tankar och känslor kring digitala lärverktyg och deras inverkan på lärande. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur några högstadieelever med dyslexi och/eller språkstörning upplever användningen av digitala lärverktyg. Studien har genomförts på två skolor i två olika kommuner. Genom en intervjuundersökning har vi fått svar från tio elever. Intervjusvaren sammanställdes och analyserades. Resultatet har sammanställts utifrån fem teman: tillgång, användning, stöd, fördelar och utmaningar. Studiens teoretiska ramverk utgjordes av sociokulturella perspektiv och multimodal teori. Slutsatser som dragits är att eleverna har tillgång till flera olika digitala lärverktyg men de väljer inte alltid att använda sig av alla de har tillgång till. Elever uppfattar att verktygen främst ger dem stöd i läs- och skrivsituationer och möjliggör för dem att följa med i klasskamraternas tempo och göra samma uppgifter som övriga. Utmaningar som eleverna beskriver med verktygen är exempelvis yttre faktorer som teknikstrul och dålig internetuppkoppling, att program som tal-till-text försvårar inkludering då det krävs en tyst plats där inget försvårar ljudupptagningen. Digitala lärverktyg utmanar också när stöd uteblir vid användning av dem. / In literature and previous research it shows that digital learning tools are an important aid for pupils with reading and writing difficulties. The computer and its programs like spelling, word prediction, speech synthesis and speech-to-text can have a crucial meaning for them to reach the goals for their school education. Despite this, research shows that many pupils choose to say no to the use of computers. In previous research there are few examples where the students' voices are heard and where they can share their thoughts and feelings about digital learning tools and their impact on learning. The aim of this study is to contribute with knowledge of how some high school students with dyslexia and/or language impairment experience the use of digital learning tools. The study was conducted at two schools in two different municipalities. Through an interview survey, we have received answers from ten students. The results of the interviews were compiled and analyzed. The results have been compiled based on five themes: access, use, support, benefits and challenges. The theoretical framework of the study consisted of sociocultural perspectives and multimodal theories. Conclusions drawn are that students have access to several different digital learning tools but they do not always choose to use all they have access to. Students experience that the tools primarily give them support in reading and writing situations and enable them to follow the classmates´ pace and do the same tasks as others. Challenges that the students describe with the tools are, for example, external factors such as technology problems and poor internet connection and that programs such as speech-to-text make inclusion more difficult as a quiet place is required where nothing interfere sound recording. Digital learning tools also challenge when support is not available in use.

Ett av skolans uppdrag är att utbilda medborgare till att besitta en digital kompetens. Detta för att klara av den ständiga digitala utveckling som sker i vår moderna värld. Eleverna möter olika slags texter i skolan, både tryckta och digitala. Somliga elever har även digitala läromedel, vilket innebär att de digitala texterna blir något som de möter dagligen. Samtidigt har forskning visat att det finns fem förmågor som behöver behärskas för att kunna hantera digitala texter. Dessa fem förmågor står inte explicit utskrivna i läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem (Lgr11) utan lärarna behöver på egen hand försöka tolka in dem i sin planering av undervisningen.  Frågan blir således: Har läromedelsutvecklarna dessa fem förmågor i åtanke när de producerar sina digitala läromedel? Hur anser högskolelärarna och grundskollärarna att de tar hänsyn till förmågorna i sin undervisning? Studien har därmed som syfte att öka kunskapen om vilka sätt som finns bland de tre yrkeskategorierna att behandla dessa fem förmågor som forskning har visat krävs för hantering av digitala texter. Syftet ämnas uppnås genom två frågeställningar som behandlar hur yrkeskategorierna möjliggör utveckling i de fem förmågorna och vilka didaktiska val de gör med hänsyn till de fem förmågorna i sin undervisning.  För att möjliggöra en uppfyllelse av syftet och dess frågeställningar har en fenomenografisk ansats använts tillsammans med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Fortsatt analyserades materialet ur ett sociokulturellt – samt didaktiskt perspektiv. Studiens resultat visade att stöttning är viktig för att eleverna ska kunna utveckla förmågorna. Detta är i enlighet med vad den sociokulturella teorin betonar som viktigt. Samtliga informanter visade kunskap om vilka konsekvenser som brister i förmågorna resulterar i, men huruvida undervisningen anpassades efter förmågorna varierade beroende på lärare. Det digitala läromedlet kan dock ge fördelaktiga förkunskaper för digitala texter vilket verkar gynna eleverna när de sedan är ute och Googlar på internet. Slutligen delger samtliga lärare att tidsbrist har en negativ påverkan på deras möjligheter till stöttning i undervisningen. Grundskollärarna ansåg även att deras digitala kompetens inte var tillräcklig och att fortbildning efterfrågades. / One of the school's missions is to educate citizens to possess digital skills. This is to cope with the constant digital development that takes place in our modern world. Students encounter different kinds of texts in school, both printed and digital. Some pupils have digital teaching materials as well, which means that the digital texts become something that they encounter daily. At the same time, research has shown that there are five abilities that need to be mastered to be able to handle digital texts. These five abilities are not explicitly stated in the curriculum for the compulsory school, preschool class, and school-age educare (Lgr11), which results in teachers that need to interpret the abilities into their own teaching.  The question is: do teaching aid developers have these five abilities in mind when producing their digital teaching materials? How do university teachers and primary school teachers consider that they take the abilities into account in their teaching? The study thus aims to increase knowledge of the ways that exist among the three professional categories to deal with these five abilities that research has shown are required for handling digital texts. The purpose is intended to be achieved through two questions at issue that deal with how the professional categories enable development in the five abilities and what didactic choices they make regarding the five abilities in their teaching.  To enable the purpose and its questions to be fulfilled, a phenomenographic approach has been used together with a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The material was analyzed from a socio-cultural and didactic perspective. The results of the study showed that support is important for pupils to be able to develop their abilities. This is in line with what sociocultural theory emphasizes as important. All informants showed knowledge of the consequences that shortcomings in the abilities result in, but whether the teaching was adapted to the abilities varied depending on the teacher. However, the digital teaching aid can provide beneficial prior knowledge for digital texts, which seems to benefit the pupils when they are out Googling on the internet. Finally, all teachers report that lack of time has a negative impact on their opportunities for support in teaching. The primary school teachers also felt that their digital competence was not sufficient, and that further education was in demand.

The aim of this research compilation is to show and discuss aspects of the implementation of digital tools in the visual arts classroom in Sweden. The purpose is to find out what approach visual art teachers have to the use of digital tools in their classroom, and how this affects the lessons and interactions between the students and the teachers. The articles have been found through multiple sources, the ones used are ERIC, SwePub and DiVa-Portal. The articles are all peer-reviewed and published after 1996. The main amount of articles are in a Swedish context, but there’s also a few international articles to give a broader perspective. These other articles come from Australia, Canada and the United Kingdom. Some of the articles haven’t been found via the mentioned sites, but were nudged to us by our supervisor. The results show that visual art teachers are still to some degree reluctant to incorporate the use of digital tools in the visual arts classroom. This is mostly due to lack of knowledge, skills or resources available for the teacher. Another part is that the visual arts still are considered a creative hands-on subject, which makes it hard to implement digital tools since they mostly are considered theoretical tools. This research compilation concludes that there’s still further work to be done to implement digital tools in a way that visual art teachers can fully use. And there’s still a need for digital competence among both students and teachers. However, it’s already starting to turn, with more students gaining access to their own personal computers, consequently more opportunities for digital learning appearing.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket 2022, s.8) beskriver att elever i dagens samhälle behöver förses med en digital kompetens. Skolor i Sverige erbjuder elever digitala verktyg som stöd i skrivutveckling i svenskundervisning. Digitala verktyg har också̊ implementerats i högre utsträckning i undervisningen. Vårt övergripande syfte har varit att, med stöd av en kvalitativ undersökning, granska lärare och elevers reflektioner om möjligheter och utmaningar gentemot digitala verktyg i svenskundervisningen. Följande frågeställning som ligger till fokus i denna studie är: Vilka möjligheter och utmaningar anser elever att digitala verktyg medför i skrivutveckling i svenskundervisningen?Vilka möjligheter och utmaningar anser lärare att digitala verktyg medför i skrivutveckling i svenskundervisningen? Studien utgörs av en kvalitativ undersökning utifrån lärare och elevers perspektiv. Vi har intervjuat elva elever och sju lärare i två olika skolor. Resultatet från intervjuerna visar att elever och lärare anser att digitala verktyg tillför fler möjligheter än utmaningar i skrivundervisningen.  Resultatet i denna studie redogör för att elever och lärare ser ett fler tal möjligheter med digitala verktyg i skrivutvecklingen. Digitala verktyg ser till elevers kvalité på texter utvecklas, att motivationen ökar samt att det är mer roande. De utmaningar som elever och lärare anser tillkommer med digitala verktyg i skrivutveckling är diverse tekniska besvär samt att digitala kompetensen inte är tillräcklig.

Syftet är att undersöka hur ett antal gymnasielärare som undervisar i svenska ser på datortillgång och datoranvändning, samt vilka krav de ställer på elevernas datoranvändning i kursen Svenska A. Undersökningen genomfördes via en webbenkät, vilken distribuerades under mars 2009. Resultatet av webbenkäten ställs mot beskrivningar av förutsättningar för skrivande och aktuella styrdokument. Tillgången på lärardatorer är otillräcklig och tillgången på elevdatorer är ännu mera otillräcklig. Datormedierad kommunikation används för att effektivisera undervisningen och för att nå eleverna med information. En majoritet av lärarna i undersökningen har inte erbjudits kompetensfortbildning inom området datormedierad kommunikation av sin arbetsgivare. I kursen Svenska A erbjuds eleverna varierande datortillgång, allt från varje lektion till en gång per kurs. Lärarnas krav på elevernas datorkompetens i kursen varierar mellan ”inga krav” och omfattande krav. I diskussionen belyser jag hur ny teknik assimileras av skola och undervisning och sätter in mina resultat i en tidskontext. / The purpose of my investigation is to study the view of supply of computers and the use of computers among a num¬ber of senior high school teachers, teaching Swedish. I also investigate their demands on pupils and their use of computers in the course “Svenska A”. My web inquiry was distributed during March 2009. The results of the inquiry have been compared with descriptions of requirements for writing and with former and present curricula. The supply of computers for teachers is insufficient and the supply of computers for pupils is even more so. Communication mediated by computer is being used to give information to pupils and to make teaching more efficient. A majority of the teachers have not been offered further training by their employers within the field of communication mediated by computer. In the course “Svenska A” pupils are being offered to use computers in varying degrees, from once per course till every lesson. The teachers’ claims on the pupils’ competence in their use of computers vary from “no demands” to wide demands. In the discussion I shed light on how new technology is being assimilated by schools and education. I also insert my results in a context of time.

För att kunna vara konkurrenskraftig i dagens föränderliga samhälle krävs att organisationer anpassar sig till kundernas behov och kliver på resan mot digital transformation. Detta kan underlättas genom att organisationen arbetar med kvalitetsutveckling (Ponsignon m fl. 2019). Studiens syfte var att belysa chefer och ledares syn på styrkor respektive utmaningar inom digital verksamhetsutveckling utifrån ett systemsynsätt, i relation till offensiv kvalitetsutveckling. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med 12 chefer och ledare vid tre svenska myndigheter genomfördes. Detta för att belysa vilka styrkor respektive utmaningar som de såg vid digital verksamhetsutveckling i relation till offensiv kvalitetsutveckling och hur de använde utmaningarna respektive styrkorna för att utveckla verksamheten. Empiriska data analyserades samt kopplades till en teoretisk referensram. Studien sammanfattade styrkor, utmaningar och ageranden i följande teman: Styrkor: Uppskattade digitala tjänster, Processer och arbetssätt, Fokus på kunden, Engagerad ledning och chefer, Kultur, kompetens och engagemang samt Extern samverkan Utmaningar: Kompetensförsörjning, Styrning och uppföljning, Prioriteringar, Intern organisation samt Extern samverkan Ageranden: Underlätta verksamhetsutveckling, Reda ut kundbegreppet, Planera och prioritera, Förhållningssätt som chef och ledare, Arbeta med systemfaktorer, uppföljning och ständiga förbättringar Studien visade på att det fanns en stark relation till offensiv kvalitetsutveckling och Bergman och Klefsjös hörnstensmodell (2020) när de styrkor, utmaningar samt ageranden som cheferna och ledarna belyser i studien analyserades. Den största utmaningen som belystes var kompetensförsörjning vilken dock inte direkt kunde relateras till hörnstensmodellen. I studien framkom också att det skiljer sig åt hur långt olika myndigheterna har kommit i den digitala verksamhetsutvecklingen, liksom andelen verksamhetensutveckling som har digitala inslag. / To be competitive in today’s changing society, organisations need to adapt to customer needs and step on the journey towards digital transformation. This can be facilitated by the organisation working with quality development (Ponsignon et al. 2019). The aim of the study was to highlight managers and leaders’ views on strengths and challenges in digital organisation development based on a system approach, in relation to offensive quality development. A qualitative study with semi-structured interviews with 12 managers and leaders at three Swedish authorities was conducted. This is to highlight the strengths and challenges they saw in digital business development in relation to offensive quality development and how they used the challenges and strengths to develop the business. Empirical data were analysed and linked to a theoretical frame of reference. The study summarised strengths, challenges and actions in the following themes: Strengths: Appreciated digital services, Processes and working methods, Focus on the customer, Engaged management and managers, Culture, competence and engagement and External collaboration Challenges: Competence supply, Management and follow-up, Priorities, Internal organisation and External collaboration Actions: Facilitate business development, Clear customer concept, Plan and prioritise, Approach as manager and leader, Work with system factors, follow-up and continuous improvement The study showed that there was a strong relationship with offensive quality development and Bergman and Klefsjö’s “hörnstensmodell “(2020) when the strengths, challenges and actions highlighted in the study were analysed. The biggest challenge highlighted was competence maintenance, which could not be directly related to the “hörnstensmodell”. The study also revealed that it differs in how far different authorities have come in the digital organisation development, as well as the proportion of The study showed that the different authorities have come at different stages in the digital organsational development and that it differed from the proportion of organsational development that had digital elements. / <p>20220605</p>

Syftet med studien är att öka kunskapen om vårdnadshavares uppfattningar och förväntningar på barns användande av digitala verktyg, i hemmen och i förskolan. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju vårdnadshavare från en landsbygdskommun i Mellansverige. Studien utgick från ett fenomenografiskt perspektiv och analysmodell. Resultatet visar att vårdnadshavare har en positiv attityd till digitala verktyg samtidigt som de värdesätter en variation mellan digitala och analoga verktyg i förskolans undervisning. De betonar att barnen behöver få kunskap om användandet av och med digitala verktyg. De menar att vuxna inte kan skydda barnen från alla risker som finns med digitalt användande, men att barnen kan ges förutsättningar som kan öka deras säkerhet. Exempelvis ett kritiskt förhållningssätt. Detta menar vårdnadshavarna att barnen kan erbjudas i förskolan med hjälp av digitala verktyg och kompetenta pedagoger. Vårdnadshavarna menar att eftersom barnen växer upp i ett digitaliserat samhälle så behöver de ges möjlighet att utveckla den digitala kompetens som behövs för att klara vardagen. / The aim with this study is to increase the knowledge of legal guardians' perceptions and expectations of children's use of digital tools at preschool and at home. This was done through semi-structured interviews with seven guardians from a rural municipality in central Sweden. The study was based on a phenomenographic perspective and analysis model. The results show that guardians' have a positive attitude towards digital tools while also valuing a variation between digital and analogue tools in preschool teaching. They emphasize that the children need to gain knowledge about the use of and with digital tools. They believe that adults cannot protect children from all the risks that exist with digital use, but that children can be given conditions that can increase their safety. For example, a critical approach. The guardians believe that this can be offered to the children in preschool with the help of digital tools and competent pedagogues. The guardians believe that because the children are growing up in a digitalized society, they need to be given the opportunity to develop the digital skills needed to cope with everyday life.