Denna studie har som syfte att undersöka digitala verktyg ur ett genusperspektiv, hur pedagogerna förhåller sig till dessa två områden och hur genus konstrueras i mötet med de digitala verktygen. I studien har utgångspunkten varit forskning kring genusordning och socialkonstruktionismen som innebär att vi lär av och med varandra och att olika strukturer och normer påverkat vårat förhållningssätt till genus. Denna studie har grundat sig i intervjuer av sex personer och två observationstillfällen. Resultatet visade att det råder viss osäkerhet kring användningen av digitala verktyg vilket bidrar till en svårighet att använda dessa verktyg i genusarbetet. Pedagogerna visar på ett medvetet tänk kring genus genom intervjuerna men som i praktiken ibland faller i glömska, här kan tidigare erfarenheter styra hur de handlar. Resultatet visar hur det kan skilja sig i den digitala världen och den fysiska miljön i verksamheten. Avsaknaden av kompetens kring digitala verktyg gjorde att några av pedagogerna ansåg att de hade större nytta av en extra personal istället för att köpa in digitala verktyg.

Syftet med den här studien var att beskriva, analysera och problematisera den digitala satsningen 1:1 på högstadiet i en mindre kommun. Vidare fokuserade studien på hur datorsatsningen kunde bidra till att skapa tillgängligt lärande för alla elever och vilken roll specialpedagogen hade i detta. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes för att kartlägga tjänstepersoners, specialpedagogers och lärares tankar inför satsningen, syn på implementeringen, hur de digitala verktygen användes och vilka utvecklingsbehov som fanns för att skapa tillgängliga lärmiljöer med 1:1. Ur ett sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv analyserades resultatet. Även en teori om förändringsprocesser användes för analysen. Resultatet visade att satsningen delvis får ses som framgångsrik då det framkom flera lyckade exempel på hur datorsatsningen 1:1 användes i undervisningen och hur den bidrog till inkludering och ökat lärande. Detta framkom bland annat genom att informanterna berättade om spelbaserade plattformar som skapade ökad motivation hos eleverna, förenklade metoder att ge återkoppling och en ökad tillgång till alternativa lärverktyg för elever i behov av särskilt stöd. Det blev dock tydligt att det fanns brister i förändringsprocessen då viktiga aspekter, som exempelvis tydlig plan och utvärderingsbara mål saknades. Övervägande del av både specialpedagoger och lärare ansåg sig sakna tillräcklig kompetens för att kunna nyttja de digitala verktygens fulla potential. Det framkom också att specialpedagogernas kompetens att leda utvecklingsarbeten inte användes. En slutsats av studien var att de intervjuade tjänstepersonerna, specialpedagogerna och lärarna alla var positiva till datorsatsningen. En annan slutsats var att det fanns behov av fortbildning för att ytterligare kunna utveckla den pedagogiska användningen av de digitala verktygen.

Sjöfarten står konstant inför nya utmaningar. En av de största utmaningarnasom sjöfartsbranschen står inför i dagsläget är digitaliseringen. Mycket avden traditionella utrusningen ombord fartyg idag är digitaliserat ochintegrerat på bryggan. När utrustning digitaliseras betyder det inte att det blirbättre för operatören. Det är viktigt att se hur förändringen påverkar arbetetombord och att befälen som använder utrustningen har rätt kompetens. Syfteti denna studie är att undersöka svenska sjöbefäls syn på kompetensaspekteninom digitalisering samt hur arbetet med digitalisering sker inom svenskarederier. Metoden för studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer.Resultatet visar att samtliga respondenter ser stora utmaningar ochmöjligheter med digitalisering. Svenska sjöbefäl och svenska redare serpositivt på digitalisering. Respondenterna ser även att utbildningen fördigitalkompetens behöver följa med i den fortskridande digitaliseringen föratt arbetet ombord skall fortsätta vara säkert och effektivt. / Shipping is constantly facing new challenges. One of the biggest challengesfacing the shipping industry today is digitalization. Much of the traditionalequipment on board ships today is digitized and integrated on the bridge.When equipment is digitized it does not mean that it gets better for theoperator. It’s important to see how this affects the work on board and that theofficers have the appropriate competence. This study aims to examineSwedish seafarers' views on the competence aspect in digitization and howthe work on digitization takes place within Swedish shipping companies.This study uses qualitative semi-structured interviews. The result shows thatall respondents see great challenges and opportunities with digitization.Swedish officers and Swedish ship owners are positive about digitization. Allrespondents believe that digital competence needs to follow the fastdeveloping digitalization to ensure that work onboard keeps on being safeand effective.

<p>We live in a society that is constantly developing and where technology is getting a more major roll. The school is a very important part of our society and should therefore develop in pace with the surrounding society. Having this in our thoughts we decided that our purpose for this case study should be to study the importance of technology in a learning environment for seventh graders in a specific school. To be able to find this out, we have used constructivism and sociocultural perspective on learning. We have gathered our empirical data for the study through participant observations and a focus group interview. We have also taken part of prior researches on the matter of the importance of computer using for the pupils learning. The results that have been presented are contradictory. The conclusion of our case study is that the use of computers is meaningful for the students participating in this case study. However the interest and knowledge of the pedagogue for technology affects the extent of using it in the classroom. Another important factor for the significance of computers in teaching is how the computers are placed in the school and in the classroom.</p> / <p>Vi lever idag i ett ständigt utvecklande samhälle där teknologin får en allt större roll. Skolan är en viktig del av vårt samhälle och borde därmed utvecklas i takt med samhället. Med detta i tankarna har syftet med vår fallstudie varit att undersöka teknikens betydelse i en lärande miljö bland elever i årskurs 7, i en specifik skola. För att kunna ta reda på detta har vi utgått från ett konstruktivistiskt samt ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Genom deltagande observationer och en fokusgruppsintervju har vi samlat in empiri till vår studie. Vi har också tagit del av tidigare forskning som behandlar frågan om vad datoranvändningen har för betydelse för elevers lärande. Resultaten som har presenterats är motsägelsefulla. Det resultat vi har fått fram i vårt specifika fall är att datoranvändningen har betydelse men att pedagogens intresse och kunskap inom tekniken påverkar i vilken omfattning den används i undervisningen. En annan viktig faktor för vilken betydelse datorerna får i undervisningen är datorernas placering i skolan.</p>

We live in a society that is constantly developing and where technology is getting a more major roll. The school is a very important part of our society and should therefore develop in pace with the surrounding society. Having this in our thoughts we decided that our purpose for this case study should be to study the importance of technology in a learning environment for seventh graders in a specific school. To be able to find this out, we have used constructivism and sociocultural perspective on learning. We have gathered our empirical data for the study through participant observations and a focus group interview. We have also taken part of prior researches on the matter of the importance of computer using for the pupils learning. The results that have been presented are contradictory. The conclusion of our case study is that the use of computers is meaningful for the students participating in this case study. However the interest and knowledge of the pedagogue for technology affects the extent of using it in the classroom. Another important factor for the significance of computers in teaching is how the computers are placed in the school and in the classroom. / Vi lever idag i ett ständigt utvecklande samhälle där teknologin får en allt större roll. Skolan är en viktig del av vårt samhälle och borde därmed utvecklas i takt med samhället. Med detta i tankarna har syftet med vår fallstudie varit att undersöka teknikens betydelse i en lärande miljö bland elever i årskurs 7, i en specifik skola. För att kunna ta reda på detta har vi utgått från ett konstruktivistiskt samt ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Genom deltagande observationer och en fokusgruppsintervju har vi samlat in empiri till vår studie. Vi har också tagit del av tidigare forskning som behandlar frågan om vad datoranvändningen har för betydelse för elevers lärande. Resultaten som har presenterats är motsägelsefulla. Det resultat vi har fått fram i vårt specifika fall är att datoranvändningen har betydelse men att pedagogens intresse och kunskap inom tekniken påverkar i vilken omfattning den används i undervisningen. En annan viktig faktor för vilken betydelse datorerna får i undervisningen är datorernas placering i skolan.

No description available.

No description available.

Denna uppsats behandlar bloggverktyget i undervisningssyfte. Syftet är att undersöka hur ett urval av svensklärare i grundskolans senare år på olika sätt resonerar kring användandet av bloggverktyget i skrivundervisningen. För att uppnå detta syfte har fem stycken lärare intervjuats vid personliga möten genom halvstrukturerade intervjuformer. Dessa lärare uppvisade en varierad syn på så väl själva bloggverktyget som dess användningsområde. Majoriteten av dessa lärare ställer sig huvudsakligen positiva till bloggverktyget som helhet, men belyser också vissa kritiska aspekter så som elevernas trygghet, skrivutveckling och hur ett integrerande av elevernas fritid i skolan kan uppfattas av dem. Undersökningens resultat överensstämmer i mångt och mycket med forskningslitteraturen. Elevernas motviation till skrivning och att de skriver mycket på sin fritid belyses. Likaså skolans ansvar att anpassa undervisningen till det samhälle den verkar i och är skapare av. Den svenska skolan som genomsyras av ett sociokulturellt lärandeperspektiv bör kunna utgå ifrån elevernas vardag och fritid för att ett dialogiskt klassrum ska kunna skapas. Därmed är bloggen ett utmärkt verktyg och redskap för undervisningen genom sin mångfacetterade utformning som ger möjlighet till att arbeta med kamratrespons och skrivprocessen på ett gynnsamt sätt.

Detta arbete har sin utgångspunkt i den ökade digitaliseringen inom skolväsendet, den reviderade läroplanen och regeringens digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Arbetet syftade till att undersöka hur lärare uppfattar begreppet digital kompetens samt hur de uppfattar sin egen digitala kompetens. Arbetet avsåg också att undersöka om lärarna känner sig redo att möta de utmaningar digitaliseringen av skolväsendet kan innebära. Detta undersöktes genom kvalitativa forskningsintervjuer och en enkätundersökning. Enkätundersökningen syftade till att ge ett större omfång i såväl uppfattningen av digital kompetens som attityder till digitaliseringen av skolan. Resultaten visar att digital kompetens är ett mångfacetterat begrepp som upplevs svårt att beskriva och att många lärare saknar en tydlig förklaring till begreppet. Vidare visade resultaten att många lärare är positivt inställda till digitaliseringen av skolan men att många lärare upplever ett behov av mer fortbildning för att möta  krav som digitaliseringen innebär. Undersökningarna visar även att tillgången till digitala resurser vaierar i landet. / This essay is based on the increased digitalization of the Swedish school system, the revised curriculum and the government’s digitalization strategy for the school system. This essay aims to explore teachers’ perspectives on the concept of digital competence and how they perceive their own digital competence. The essay also aims to investigate if teachers feel equipped to meet the changes posed by the digitalization of the school system. The aim was addressed through qualitative interviews and a survey. The results show that the concept of digital competence is a multi-faceted term that is difficult to describe. Many teachers express that they lack a distinct explanation of the term. Furthermore, the results show that many teachers have a positive attitude towards the digitalization of schools, but many teachers experience a need for further education to meet the demands that digitalization entails.

Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur lärare förhåller sig till det nya tillägget med digital kompetens i kursplanen för ämnet matematik, och om det kommer påverka matematikundervisningen. Intervjustudien inriktar sig på grundskollärare i någon av årskurserna 1-6. Resultatet av studien visar att lärarna inte är oroliga över sin egen digitala kompetens i undervisningssyfte. Detta trots det framkommit att dagens utbud av digitala verktyg bland lärarna var varierande men majoriteten av gångerna undermålig, samt att informationen kring tillägget många gånger hade kunnat varit informationsrikare. Resultatet visar även att lärarna tror på en framtida förändring av matematikundervsningen, varav flertalet ser en undervisningen där det finns ökad möjlighet till individualisering. Men trots detta finns det en staka unisonisk önskan av mer fortbildning inom området.