Svenska journalister måste idag ha multikompetens, vilket i sin tur medfört att en person måste arbeta med flera områden som tidigare var uppdelat på flera olika personer. Problematiken i detta är att antalet anställda på dagstidningar minskar, medan trycket på journalistutbildningarna stiger.Denna studie syftar till att undersöka hur journalister upplever att deras arbetsroll förändrats ur ett medietekniskt perspektiv. Den syftar även till att visa vilka digitala kompetenser journalister behöver idag för klara av det ökade kravet från omvärlden, samt för att ha en chans på arbetsmarknaden. Studien ämnar ta del av utbildningsansvarigas samt journalisters personliga upplevelser, samtidigt som den avser att kartlägga krav på digitala kompetenser bland journalister i hela Sverige.Empirin är insamlad från kvalitativa intervjuer med tre journalistutbildningsansvariga samt tre journalister. En enkätundersökning skickades ut till 200 personer från kategorierna reportrar, journalister och redaktörer aktiva på dagstidningar runtom i Sverige. Totalt resulterade den online-baserade webbenkäten i svar från 38 respondenter. Den kvalitativa insamlingen har skett genom intervjuer ansikte mot ansikte och telefonintervjuer.Studiens resultat visar att journalister upplever en stor förändring över tid vad gäller kraven att kunna behärska medieteknik. Det finns också ett tydligt ökat behov av multijournalister. Studien visar även att journalister anser vissa digitala kompetenser vara mer värdefulla än andra i sitt dagliga arbete, som exempelvis kritiskt utvärderade samt sökande och selekterande av information. Resultatet visar också att utöver den modell som Europa Kommissionen presenterat, krävs det idag att journalister kan hantera sociala medier som en digital kompetens. / Newspapers have undergone a major transformation in recent years with changing working conditions for those in the profession of journalism. Swedish journalists must have multi-skills, which means that one person has to work on several areas that which were previously divided among a bigger amount of people. A problem, which is a conclusion from these changing work conditions, is that the number of employees of newspapers is decreasing, while the pressure on journalism programs increases. This means more pressure on the job-seeking individual, so called journalist.This study aims to examine journalist’s feelings on how their job role has changed- from a media technological perspective. It also aims to demonstrate the digital skills journalists need today to cope with the increasing demand from the world and have a chance in the competitive media industry. It intends both to take part in education managers and journalists' personal experiences, but also identify requirements for digital skills among journalists throughout Sweden. The empirical data is collected through qualitative interviews with three journalists’ education managers and with three journalists. Data has also been gathered through a survey send to 200 persons with 38 respondents in the categories of reporters, journalists and editors. The interviews has been done face-to-face and through phone calls.This study’s result shows that journalists are experiencing a big change over time in terms of the requirements to be able to master the media and the ongoing greater need for multi-journalists. The results also show that journalists feel that certain digital skills are more valuable than others in their daily work. For example: Critically evaluating, searching and selection of information. The results have also shown that in addition to the already existing model that the European Commission presents on digital competence, journalists also need competence in managing different social media platforms in different types of perspectives.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur pedagoger beskriver att de arbetar med digitala verktyg för att främja det matematiska lärandet i förskolan. Vi utgick från två frågeställningar som vi har besvarat med hjälp av en kvalitativ webbenkätundersökning med kvantitativa inslag, vi fick svar från 31 pedagoger med olika utbildningsnivåer. Frågorna handlar om hur pedagogerna ser digitala verktyg som ett komplement i matematiskt lärande. Vi har analyserat materialet med hjälp av TPACK ramverket skapat av Mishra och Koehler året 2006. Datainsamlingen visar att det finns en stor användning av digitala verktyg för ett matematiskt syfte och att det finns en stor vilja att använda dem. Resultatet visade att ett flertal pedagoger är positiva till att använda dem när de lär barnen matematik och även andra ämnesområden. I våra analyser med TPACK kunde vi se hur flera av pedagogerna har övervägt sitt användande av de digitala verktygen och vad de tillför det matematiska lärandet så väl som de andra ämnesområdena. Slutsatserna vi dragit är att ett flertal pedagoger har en väl utvecklad förståelse från analyserna i TPACK och besitter många kunskaper att kunna arbeta matematiskt med de digitala verktygen i åtanke. Dock så fann vi att det finns en tydlig önskan om att få mer förståelse för hur de ska kunna få in det i verksamheten och ha en tydligare bild av hur de ska kunna använda de digitala verktygen på ett mer inriktat sätt. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare använder digitala verktyg i undervisningen samt vad de har för erfarenheter av digitala verktyg ur ett didaktiskt perspektiv. I studien bidra dessutom med kunskap om vilka möjligheter och hinder förskollärarna ser med användningen av digitala verktyg. Vår valda teoretiska utgångspunkt i studien är design för lärande med centrala begrepp som multimodalitet, meningserbjudande-affordance, agens och iscensättning av lärande. Forskningsfrågorna som har väglett arbetet är följande: Hur beskriver förskollärare att de designar sin undervisning med digitala verktyg? Vad kan multimodalitet bidra med i barns lärande enligt förskolans lärare? Hur kan digitala lärmiljöer bidra till lärande och delaktighet för barn i förskolan. För att få svar på forskningsfrågorna har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med sju förskollärare i två kommuner. Resultatet av intervjuerna visar att alla förskollärare använder digitala verktyg och att det är en självklar del av undervisningen. Samtliga förskollärare svarar att de måste följa samhällsutvecklingen och att de i huvudsak använder Ipaden som digitalt verktyg i undervisningen. Samtidigt visar resultatet på skillnader när det gäller tillgängligheten av digitala verktyg. Förskollärare beskriver i intervjuerna att det finns en vilja att använda digitala verktyg ur ett didaktiskt perspektiv. Med hjälp av det didaktiska perspektivet utformas miljöer samt tillförs resurser för ett multimodalt lärande. Förskollärare beskriver hur det finns oändliga möjligheter till lärande och delaktighet med digitala verktyg i förskolans utbildning. Förskollärarna beskriver vikten av kunskap och resurser för att ett lärande med digitala verktyg ska uppstå. En sammantagen slutsats i studien är förskollärares positiva inställning till digitala verktyg i undervisningen och att utvecklingen går framåt. Digitaliseringen i förskolan är ständigt föränderlig och uppfattas i studien följa samhällsutvecklingen.

Studiens syfte var att undersöka vilka upplevelser grundskollärare i årskurs två och tre har kring användningen av iPads eller Chromebooks i skrivundervisningen för de yngre åldrarna. Studiens teoretiska perspektiv bygger på New Literacies och Multiliteracies. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där vi genomförde intervjuer med sex verksamma lärare i F-3. Resultatet visar att lärarna har olika upplevelser kring användningen av iPads eller Chromebooks i skrivundervisningen. Majoriteten av lärarna ansåg att iPads/Chromebooks var ett hjälpmedel men valde ändå att fokusera på det traditionella tillvägagångssättet, skriva med papper och penna. Dessutom har lärarna varit tydliga med att när man ska använda sig av ett digitalt verktyg, i deras fall iPads eller Chromebooks, är det väsentligt att veta vilket syfte det digitala verktyget ska ha för att kunna använda dess fulla potential. Studien avslutas med ett förslag på framtida forskning.

I dagens samhälle är behovet av digitala kompetenser allt mer påtagligt och utbildningssektorn är inget undantag. Bristen på enhetlig digital kompetens i lärarkåren leder till oklarheter om hur de digitala verktygen används på mest effektivt sätt för att bedriva undervisning i de samhällsorienterade ämnena. Det krävs en mer enhetlig grund för att främja lärarnas digitala färdigheter och förståelse för hur digitala verktyg kan användas i SO-undervisningen och uppfylla läroplanens mål. Denna studie undersöker hur lärares digitala självsäkerhet påverkar deras användning av digitala verktyg i undervisningen av samhällsorienterande ämnen för elever i årskurserna 1-3. Syftet med studien är att undersöka potentiella samband mellan lärares användning av digitala verktyg i grundskolans tidigare år i SO-undervisning och deras självsäkerhet för att kunna bedriva en kunskapsfrämjande undervisning med dessa verktyg. Totalt har en enkät och fyra intervjuer genomförts med verksamma och legitimerade lärare i Skåne i årskurserna 1-3 med en slutlig blandad metodanalys. Empirin har analyserats med hjälp av Punya Mishra och Matthew Koehlers teoretiska ramverk TPCK och Albert Banduras teori om självförmåga. Vårt resultat belyser ett samband kring att de lärare som känner självsäkerhet och en upplevd användbarhet och tillfredsställelse gällande användningen av digitala verktyg, är även de lärare som använder verktygen som mest. Tidigare forskning visar på en avsaknad av fortbildning och stöd för lärare i deras professionella utveckling av digital kompetens. Denna avsaknad är även något som framkommer i vårt resultat. Det är tydligt att lärarna har en drivkraft att bedriva undervisning i de samhällsorienterade ämnena med digitala verktyg, men att det finns ett behov av att effektivisera och uppdatera verktygen.

Syfte: Studien syftar till att undersöka speciallärares upplevelser och erfarenheter i användningen av digitala lärverktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter samt undersöka om skillnader och likheter finns mellan de två skolformerna grundskola och anpassad grundskola.  Metod: Studien är kvalitativ och har genomförts via tio semistrukturerade intervjuer varav fem speciallärare i grundskolan och fem i anpassad grundskola, samtliga verksamma på låg- och mellanstadiet. Resultat: Speciallärare som fått fortbildning och har ett eget intresse av digitala lärverktyg upplever sig trygga i att göra medvetna val som när, var och hur verktygen bäst används och integreras i lärprocessen. Samma speciallärare uttrycker i högre grad positiva inlärningseffekter av digitala lärverktyg. Gällande likheter mellan skolformerna visar studiens resultat att speciallärare i båda skolformerna önskar mer fortbildning avseende digital kompetens. Skillnader som framgick var att växelverkan mellan analog och digital undervisning var mer förekommande i grundskolan medan anpassad grundskola arbetade i högre grad digitalt då det var mer gynnsamt för eleverna.  Slutsats: Det krävs nya krafttag kring digital kompetens för att skolan ska kunna erbjuda likvärdig utbildning till alla elever, vilket innebär att politiska beslut, kommunernas strategiarbete och skolledningens plan behöver samspela.

This thesis investigates which arguments are used to create and regulate the help provided in regard to digital services in Swedish public libraries. Many official agencies and private enterprises close their offices and expand the digital service. These digital services are not available for all people and hence many come to their public library for help. This puts the library staff in difficult situations of different kinds. We seek to expand the knowledge of how these types of digital questions are perceived and handled by the library staff in the current situation, as well as whether guidelines are seen to be of help in this work. To do this we gathered information through a survey sent to Swedish public libraries. We then analysed the empirical material with qualitative analysis of content and also used Douglas Raber’s model in order to help explain the results. The results showed that the library users’ needs and interests were strong arguments in deciding what services to provide. Other categories, characteristic for the respondents’ arguments, that were found were the library mission and the library act; compassion; integrity, confidentiality and GDPR; the library staff's knowledge; and responsibility. The library staff had somewhat different views on whether guidelines were of use or not in their work. We found that Raber’s model was applicable for the most part of the material. One deviation, however, was found.

I vårt examensarbete undersöks det på vilket sätt lärare i fritidshemmet arbetar med digital kompetens. Vi undersökte även vilken syn lärare i fritidshemmet har på sin egen digitala kompetens och vilka möjligheter och eventuella begränsningar som lärare i fritidshem möter när de arbetar med digital kompetens. Med hjälp av läroplansteorin och Dahllöf och P. Lundgrens ramfaktorteorins tre begrepp, ramar, process och resultat analyserades datamaterial från semistrukturerade intervjuer med legitimerade lärare i fritidshemmet.  Resultatet påvisar att det enligt ramfaktorteorin finns ramar som läraren inte kan påverka och att dessa är utanför lärarens kontroll men det är inte en avgörande del för det digitala arbetet. Dessa ramar grundar sig i politiska beslut på kommunnivå som i slutänden påverkar verksamhetens ekonomi och begränsar deras möjligheter till att arbeta med digital kompetens. Studien presenterar att lärare i fritidshemmet ges möjlighet till kompetensutveckling av digital kompetens och att ett digitalt intresse hos läraren ökade möjligheterna för att bedriva digitala aktiviteter i fritidshemmet. Ett resultat vi även såg var att om en kollega inte är intresserad av det digitala så kan denna välja att tolka läroplanen efter sitt eget bristande intresse och på så sätt motverka kollegorna som vill arbeta med digital kompetens.

Datum:                                             2024-05-29 Nivå:                                                 Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution:                                       Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare:                                       Tara Eliassi                              Tina Modarresi                                                                                              (xx/xx/xx)                                (xx/xx/xx)                                         Titel:                                                Generationsbaserade skillnader i digital kompetens på arbetsplatser; en                                                                  kvalitativ studie som undersöker skillnader i digital kompetens mellan                                                           Generation X och Generation Z samt ledares hantering av dessa. Handledare:                                    Konstantin Lampou  Nyckelord:                                       Digital kompetens, Generation X, Generation Z, Ledarskap, Digital teknik,                                                           Generationsskillnader Forskningsfrågor:                           Vilka skillnader finns det i digital kompetens mellan Generation X och                                                           Generation Z på arbetsplatser? Hur hanterar ledare skillnaderna i digital                                                           kompetens mellan generationerna? Syfte:                                                Syftet är att undersöka och kartlägga de skillnader som finns i digital                                                           kompetens mellan Generation X och Generation Z på arbetsplatser, samt                                                           undersöka hur ledare hanterar dessa skillnader. Genom att identifiera och                                                           förstå de specifika digitala färdigheterna och förväntningarna hos dessa                                                           två generationer, ska studien även bidra med insikter om hur ledare                                                           hanterar dessa. Metod:                                             Studien bygger på abduktiv ansats och är av kvalitativ metod. Empiri har                                                           insamlats genom tio semistrukturerade intervjuer. Slutsats:                                           Studien har funnit att Generation X i större utsträckning föredrar                                                             traditionella arbetsmetoder, medan Generation Z föredrar snabb digital                                                            kommunikation. Ledare behöver vara öppna och anpassningsbara för att                                                            kunna skapa en inkluderande arbetsmiljö som möter båda generationernas                                                             olika behov.

Syftet med studien var att med en kvalitativ forskningsansats undersöka lärares upplevda möjligheter och utmaningar med programmeringsundervisningen i teknik ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Detta har undersökts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Tidigare forskning har visat att lärare haft bristande ämneskunskaper, låg självkänsla och saknat tid för att implementera programmering i teknikundervisningen, något även denna studies resultat har visat.  Ramfaktorteorin har använts som teoretiskt ramverk för att synliggöra vilka faktorer lärare upplever som utmanande och möjliggörande i samband med programmeringsundervisningen i teknik. Studien har genomförts med avsikten att kunna formulera insikter kring vilka ramfaktorer som kan påverka denna undervisning. Resultatet visar att lärares inre ramar som ämneskunskaper och självförtroende har en stark påverkan på vilka möjligheter som finns för undervisningen i programmering och att det är utmanande att bedriva programmeringsundervisning utan skolans stöd. De yttre ramarna som skolans förhållningssätt och stöd samt tid upplevs utmanande på olika sätt utifrån de självupplevda inre ramarna.