Digitaliseringen har en stor inverkan på samhället och skolan. Det medför högre krav på undervisningen och dagens lärare har ett ansvar för att organisera och genomföra utbildningen för att främja elevernas kunskapsutveckling. För att undervisningen ska fungera behöver lärare rätt kompetens och medvetenhet om de digitala verktyg som används i undervisningen och vad det har för inflytande på elevernas läs- och skrivutveckling. Med detta som bakgrund är syftet med studien att undersöka användningen av digitala verktyg inom läsning och skrivning i svenskämnet för grundskolan. Undersökningen har genomförts genom kvantitativa metoder där data har samlats in genom en digital enkät som har skickats ut till lärare runtom i Sverige. Sammanlagd deltog 225 lärare från 21 län i undersökningen. Enkäten bestod av 18 frågor där två av tre avsnitt hade slutna frågor och sista avsnittet innehöll öppna frågor. Som teoretisk utgångspunkt användes ramverket TPACK som fokuserar på de tre grundkomponenterna ämnesinnehåll, pedagogik och teknik. Resultatet i undersökningen visade att lärare har en varierad inställning till digitala verktyg i svenskundervisningen inom läsning och skrivande. Lärarnas bekvämlighet i att använda digitala verktyg i undervisningen är avgörande enligt majoriteten av lärarna som deltog i vår studie. Dessutom behöver verktyget ha ett syfte för att det ska vara effektivt för elevernas lärande. De deltagande lärarna tog även upp utmaningar som digitala verktyg medför i svenskundervisningen. Några exempel på utmaningar som kan uppstå är tekniska problem som kan ta tid från undervisningen. De möjligheter som finns med digitala verktyg är att de används som kompensatoriska hjälpmedel och bidrar till ökad motivation hos elever. Resultatet visade att lärare använder digitala verktyg i olika sammanhang för undervisningen. Det kan vara vid planering, förberedelse, genomförande eller genom att eleverna får tillgång till digitala verktyg. Sammanfattningsvis visar den här undersökningen att användningen av digitala verktyg inom svenskundervisningen för läsning och skrivning erbjuder både möjligheter och utmaningar för elevernas lärande. För att främja elevernas lärande och öka användningen av digitala verktyg behöver lärare utveckla sin kompetens och medvetenhet om hur verktygen kan användas på ett effektivt sätt i undervisningen. Slutsatsen är att lärare i hög grad använder digitala verktyg inom svenskämnet för läs- och skrivutveckling och att digitala verktyg upplevs vara användbara för både lärare och elever, även om det finns variation i användningen och olika inställningar till verktyget.

Syftet med studien är att utifrån läroplansuppdraget bidra med kunskap om förskollärares beskrivningar av adekvat digital kompetens hos förskolans yngsta barn samt hur förskollärare arbetar med utveckling av adekvat digital kompetens på yngrebarnsavdelning. Frågeställningarna som besvarats är: Hur beskriver förskollärare adekvat digital kompetens hos barn på en yngrebarnsavdelning utifrån läroplanuppdraget? Hur beskriver förskollärare sitt arbete med utveckling av adekvat digital kompetens hos barn på en yngrebarnsavdelning utifrån läroplansuppdraget? Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och empirin har bearbetats genom tematisk analys. Resultatet visar att förskollärarna menar att förskolans läroplan (Skolverket, 2018) både styr och stöttar arbete med digitala verktyg. Didaktiska frågor och fortbildning ges avgörande betydelse för arbetet med utveckling av digital kompetens bland förskolans yngsta barn. Resultatet visar att förskollärarnas förhållningssätt påverkar tillgänglighet och undervisning i användande av digitala verktyg. Resultatet visar vad adekvat digital kompetens kan vara på en yngrebarnsavdelning i förskola 2023 och att barn på yngrebarnsavdelning visar digital kompetens genom görande, erfarenheter och mod.

Studiens syfte var att öka kunskap om hur förskollärare utifrån sina erfarenheter ochuppfattningar beskriver arbetet med digitalisering i förskolan. I studien deltog åtta förskollärare. Studien var en kvalitativ studie som utgick från semistrukturerade intervjuer för att beröra personers verklighet. Studiens resultat analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade på hur förskollärare använder digitala verktyg och att det skiljer sig åt. Det framkommer möjligheter och utmaningar i användandet av digitala verktyg. Några möjligheter som berörs är fantasi och likvärdighet i relation till digitala verktyg. Utmaningar som konstateras är generationsskifte, motstånd och kompetensutveckling. Slutligen framkommer det att mer utbildning behövs i form av kompetensutveckling i relationtill digitala verktyg i förskolan.

Syftet med undersökningen är att utveckla en förståelse av vad som krävs för en framgångsrik implementering av digitala lärresurser i samhällskunskapen på gymnasiet. Syftet undersöks genom fyra frågeställningar som riktas mot skolors tekniska förutsättningar, lärares digitala kompetens, hur och när digitala lärresurser används samt hur eleverna påverkar lärarnas användning.Undersökningen har en kvalitativ forskningsstrategi som genomförts genom semistruturarade intervjer med sju samhällslärare på tre gymnasieskolor i Malmö.Undersökningen utgår ifrån Mishra och Kohlers teori om TPCK (technical, pedagogical and content knowledge) syftar till att medvetandegöra teknikens dynamiska samband med pedagogiken och ämneskunskapen.Undersökningens resultat visar att samhällslärarna använder digitala lärresurser för att aktualisera och konkretisera sin undervisning samt för att motivera eleverna. De digitala lärresurserna används främst som ett komplemet till tradtionella läromedel i form av sekundärt digitalt material. Användningen påverkas starkt av IT-infrastruktur och lärarkompetens. Lärarna ställer sig postivt till en ökad användning av digitala lärrserser men efterlyser en större pedagogisk vision och utbildning i hur digitala lärresurser kan användas pedagogiskt i undervisiningen. Användingen av de digitala lärresurserna ger upphov till nya problem i undervisningen. Eleverna distraheras av sociala medier och har problem med källkritik. Lärarna försöker utveckla strategier för att förhålla sig till detta.

Syftet med studien är att undersöka hur, var och vilka digitala verktyg som används för att förbättra idrottslektioner. Vilka stationer digitala verktyg används vid och vilken inverkan de har, antingen positiv eller negativ, är också av intresse. Studien genomfördes på olika skolor i Sverige och involverade sex idrottslärare med varierande ålder, kön och erfarenhet. Inom ämnet idrott och hälsa ligger fokus på frågor som rör användningen av digitala verktyg för elevernas lärande, hur dessa verktyg kan höja kunskapsnivån bland eleverna, vilka stationer digitala verktyg används vid och vilka specifika verktyg som används. Slutligen behandlas också fördelar och nackdelar med att använda dessa verktyg.  Resultaten som erhölls genom intervjuer och analys av resultat visar att digitala verktyg används i början av varje ny lektion, under teoretiska lektioner inom idrott och hälsa, samt i orientering, gymnastik och dans. Användningen av digitala verktyg hjälper också till att göra en rättvis bedömning i dans. En nackdel som framkom är att eleverna spenderar mycket tid framför skärmarna, vilket kan vara problematiskt då själva grunden för idrottslektionerna är rörelse.

Barn i samhället idag spenderar en stor del av sin fritid i digitala sammanhang och visar generellt stort intresse för digitalitet. Än så länge är forskning som berör elevers användning av digitala verktyg och dess effekter för elevernas lärande i en fritidshemskontext skral. Detta bidrar till utmaningar för fritidslärare att implementera det digitala i den fritidspedagogiska verksamheten, då verksamheten skall grundas i beprövad erfarenhet samt vetenskaplig grund enligt skollagen. Syftet med studien innebär att undersöka fritidslärares upplevelser kring en digitaliserad undervisning och att främja elevernas digitala kompetens, hur och i vilken omfattning fritidslärare arbetar med IKT i verksamheten, samt vilken nytta IKT-undervisning kan ge eleverna. Studien har en kvalitativ design och via semistrukturerade intervjuer undersöks fritidslärarens syn på IKT i fritidshemmet. Studien genomsyras av det läroplansteoretiska perspektivet, då teorin öppnar upp för tolkning av styrdokument som fritidshemmet ska förhålla sig till. Tidigare forskning och relevant litteratur diskuteras sedan med studiens resultat. Studiens resultat visar att fritidslärare tolkar styrdokumenten snarlikt, men värderar de tilldelade uppdragen olika högt. Respondenternas förutsättningar att bedriva IKT-undervisning varierar på grund av lokala förutsättningar och ramfaktorer, och även fast respondenterna har en positiv syn på IKT som läromedel upplever de vissa svårigheter att genomföra IKT-undervisningen. Även om respondenterna upplever svårigheter med att genomföra en IKT-undervisning visar de ändå en förståelse för hur viktigt digitala färdigheter är för eleverna och vikten av att fritidshemmets verksamhet har inslag av IKT.

Digitala verktyg har en central plats i dagens samhälle. Det i sin tur påverkar förskolans verksamhet där man numera möter digitalisering som ett mål i läroplanen. I Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018, s. 9) står det att utbildningen ska ge barnen förutsättningar samt utveckla digital kompetens genom att låta barnen utveckla en förståelse för den digitalisering vi möter i samhället och vardagen. Ansvaret ligger därför hos förskollärarna att genomföra detta på ett sätt som gynnar barnen. Syftet med studien är att synliggöra förskollärares kompetens kring användningen av digitala verktyg i förskolan, samt ta del av deras tankar kring för och nackdelar med användningen av digitala verktyg. För att uppnå vårt syfte använder vi oss av semistrukturerade intervjuer som metod. De frågeställningar vi utgår från är: Vad innebär digital kompetens enligt förskollärare? Vad anser förskollärare kring användningen av digitala verktyg utifrån deras digitala kompetens? Vad finns för fördelar och nackdelar i användning av digitala verktyg i förskolan utifrån förskollärarnas egen beskrivning? Resultatet i studien visar en tydlig skillnad kring förskollärares kompetens när det kommer till digitala verktyg i förskolan. Det framkom att där intresset och kompetensen fanns användes digitala verktyg dagligen, men samtidigt visade det sig att på de verksamheterna som förskollärarna inte kände nog kompetens användes digitala verktyg betydligt mindre. Det framkom att digitala verktyg är ett ämne som blivit centralt i dagens samhälle vilket också skapar ett ansvar hos förskollärare att ge en grund kompetens till barnen. Samtidigt framkommer det i läroplanen att alla barn har rätt till en likvärdig utbildning var man än går i landet, vilket anses vara omöjligt när inte alla förskollärare har lika kompetens kring digitala verktyg.

AbstraktFurtenbach, Charlotte & Magnusson, Jessica (2013). Men han har ju fått en iPad?! (But, hasn’t he got an iPad?), Magisterprogrammet, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle.Problemområde. Det finns idag en uppsjö av kompletterande teknikstöd att erbjuda elever som upplever svårigheter i sina studier. Trots det upplever många, både elever, lärare och föräldrar, att resultatet inte blir vad man hade hoppats på. Denna studie undersöker iPad som ett kompletterande teknikstöd samt vad som är viktigt att beakta när det gäller att stödja elever i sitt användande av kompletterande teknikstöd.Studien tar sin början en bit in i ett iPad-projekt på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg för elever med läs- och skrivsvårigheter. Eleverna var positiva till deltagande, fick utbildning på apparna och i den tekniska hanteringen, kontinuerlig handledning och hade god tillgång till support. Trots det var det endast en mindre del av eleverna som kommit igång med att använda iPaden på ett självständigt och ändamålsenligt sätt.Syftet med undersökningen är att studera om det finns faktorer som påverkar att huruvida elever kommer igång med sitt användande av iPads som ett kompletterande teknikstöd medan andra inte gör det, trots till synes lika förutsättningar.Frågeställningar. Med start i vårt problemområde har vi försökt att hitta viktiga faktorer utifrån följande frågeställningar: Vilka för- och nackdelar ser några gymnasieelever med iPad som ett kompletterande teknikstöd? I vilka situationer upplever eleverna iPaden som ett stöd i studierna? Vilka faktorer påverkar att vissa elever kommer igång med sitt användande av iPaden som ett alternativt verktyg medan andra inte gör det?Teori. I undersökningen har vi använt oss av det sociokulturella perspektivet utifrån Roger Säljös teori om hur människan använder sig av fysiska och intellektuella redskap. Vi utgår också ifrån Claes Nilholms dilemmaperspektiv samt Thomas Kings teorier om de mänskliga faktorerna betydelse för hur människan lyckas samspela med verktygen på ett framgångsrikt sätt.4Metod. Med en hermeneutisk ansats har vi sökt efter svar på våra frågeställningar genom att triangulera metoderna intervju, observation och självskattningar.Resultat: I vårt resultat har vi funnit viktiga faktorer inom områdena förutsättningar, teknik, kompetens och organisation. Vi har funnit att behovet av stöd i de flesta fall sträcker sig långt utanför den tekniska hanteringen av iPaden och konstaterat vikten av att ha elevens förutsättningar i åtanke, pedagogens digitala kompetens och teknikens användarvänlighet. Endast ett fåtal elever blev aktiva och självständiga användare trots att de tekniskt vet precis hur de ska använda det kompletterande teknikstödet.Kunskapsbidrag: Vårt kunskapsbidrag är att vi framförallt visar på det omfattande stöd som krävs för att elever med komplexa svårigheter ska bli aktiva och självständiga användare av sitt teknikstöd. Det handlar inte om att de inte kan verktyget eller inte vill använda det, dilemmat är att de inte vet när eller i vilka situationer de ska använda det. Det kan också bero på att man inte har tagit reda på vad den primära svårigheten är och att eleven därför inte ha fått rätt utprovat stöd eller är medveten om sin egentliga problematik. Den absoluta majoriteten av elever som söker teknikstöd tillhör denna kategori. Viktigt att påpeka är att även aktiva och självständiga användare behöver stöd i att vidareutvecklas i när – och hur situationer. Vi har sett en klar fördel av att det finns flera användare av teknikstöd i samma grupp. De verkar lära av varandra och skapar en trygghetskänsla.De specialpedagogiska implikationerna av resultatet är att man för elever med komplexa svårigheter måste arbeta med ett stöd som är både bredare och djupare: Förutom den tekniska hanteringen behöver eleven få stöd i att bli medveten om sina egna styrkor och begränsningar. Dessutom behöver de få en konkret och handfast hjälp med när och till vad det kompletterande teknikstödet ska användas.För att eleven ska få ett bättre utbyte av sitt kompletterande teknikstöd anser vi att elev, teknik och lärare måste samverka i en treenighet där alla delar är lika viktiga. För att denna samverkan ska fungera måste lärarnas digitala kompetens öka så att en utveckling kan ske mot en mer digitaliserad undervisning där tekniken fungerar som en naturlig del i lärandet för alla elever.

Utifrån vår erfarenhet har alla förskolepedagoger olika kunskaper kring digitala verktyg vilket även medför olika syn på hur användandet sker i verksamheten på förskolan. Syftet med denna studie har varit att utifrån förskolepedagogers berättelser undersöka hur de ser på sin egen digitala kompetens samt hur de upplever att den digitala kompetensen påverkar arbetet i verksamheten i relation till styrdokument. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex förskolepedagoger på tre olika förskolor i en skånsk kommun. Studiens teoretiska perspektiv grundas i fyra olika begrepp. Den digitala klyftan utifrån Castells (2002) tolkning, digital natives och digital immigrants utifrån Prenskys (2001) förklaring samt digital kompetens som en kombination av Buckinghams (2015), Käck och Männikkö-Barbutius (2012) tolkningar. Resultatet visar att det finns en brist på kompetensutveckling i relation till förskolepedagogernas digitala kompetens och deras användande av digitala verktyg. Vidare visar studien även att ålder och i viss mån kunskap bidrar till en digital klyfta. Studiens resultat visar en osäkerhet i förskolepedagogernas egen syn på deras digitala kompetens i relation till den nya revideringen av läroplanen där punkter gällande digitalisering i förskolan kommer implementeras år 2018

Det här examensarbetet har haft som avsikt att försöka förstå det vidgade textbegreppet genom att synliggöra begreppets innebörd i kursplanen och läromedel för engelska årskurs nio. Vidare har arbetet syftat till att ta reda på huruvida läroböcker för engelska årskurs nio är anpassad till att undervisa utifrån det vidgade textbegreppet.Kvantitativ och kvalitativ textanalys har används som metod för att undersöka tre valda läromedelspaket: Spotlight 9 (Randall et al, 2010), Good Stuff D (Coombs et al, 2004) och PrimeTime Main 3 (Bermheden & Winblad, 2010). Dessa har jämförts och analyserats ur två huvudaspekter; nämligen vilka texttyper förekommer i samtliga läroböcker och hur är det tänkt att samtliga texter ska bearbetas.Resultatet har lett till två viktiga slutsatser:Den första slutsatsen är att det förekommer en hel del vidgade texter i samtliga läroböcker. Däremot används dessa texter huvudsakligen i syfte för att bearbeta traditionella texter. Vilket innebär att vidgade texter inte har ett eget värde och har en underordnad position i jämförelse med traditionella texter. Den andra slutsatsen är att det finns trots allt stora skillnader i hur läroböckerna förhåller sig till vidgade texter, detta trots att uppgifterna med vidgade texter har samma funktion i samtliga läroböcker. I Spotlight 9 (Randall et al, 2010) betonas vidgade texter som verktyg för att skapa variation i undervisningen. I Good Stuff D (Coombs et al, 2004) förekomer det inga tankar kring begreppet. Däremot i PrimeTime Main 3 (Bermheden & Winblad, 2010) betonas vidgade texter starkt och lärare uppmanas att vidga undervisningen. Resultatet tyder således på att samtliga läroböcker kan vara anpassad till att undervisa utifrån ett vidgat perspektiv, dock är det essentiellt att lärare använder materialet endast som komplement i undervisningen. Lärare måste kunna skilja på kursplan från läromedel för att kunna vidga undervisningen.