Syftet med denna studie var att jämföra vilken mening digital kompetens har mellan två parter: statlig förvaltningsmyndighet, Arbetsförmedlingen, och en kommersiell förvaltningsorganisation, Manpower AB. Varje part var sedd utifrån tre perspektiv: rekryterare/arbetsförmedlare/jobbcoacher, arbetande, arbetssökande. De 24 deltagarna - med 12 deltagare från varje part - har genom intervjuer svarat på frågor som är relaterade till begreppet ”digital”, ”kompetens” och uttrycket ”digital kompetens.” Deras svar skapade tre huvudkategorier; mål, ansvar och personliga villkor i resultatet. Utifrån perspektivet mål framvisas vilken roll organisationerna har i relation till individen och vilken roll individen har i relation till organisationerna. Resultatet visar att utveckling är den centrala målsättningen. Utifrån perspektivet ansvar framvisas vad som förväntas göras för att uppnå målsättningarna. Utifrån perspektivet personliga villkor framvisas vad som krävs av individerna och vilken roll organisationen har för att skapa förutsättningar till att förverkliga målsättningarna. I avsnittet diskussion jämfördes det teoretiska materialet med resultatet som slutligen visar att digital kompetens uppmanar individualism framför kollektivism. / <p>Godkännandedatum 2013-09-20</p>

No description available.

No description available.

Allt fler skolor satsar på digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta ställs det krav på eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vårt samhällsliv. Detta är dock ingenting som skolan vi studerat främjar då de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som däremot anser att det är i skolan som eleverna bör få sin digitala kompetens. Forskning som genomförts inom digital komp-etens hos elever har visat att det dels finns en variation bland eleverna samtidigt som annan forskning har visat att elevers kompetensnivå anses vara allmänt låg när de ska utföra komp-lexa uppgifter. Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers digitala kompetens inom ordbehandling. Studien har utförts på en gymnasieskola där vi har gjort en enkätundersökning. Enkäten delades ut till samtliga klasser och elever i årskurs tre. Dessutom har vi genomfört en fokusgruppsintervju. Resultatet av enkäten visade att eleverna har grundläggande kunskaper och färdigheter inom ordbehandlingsprogram. Resultatet av fokusgruppsintervjun visade att eleverna använder datorn främst till att skriva uppsatser och att eleverna inte har fått någon större utbildning för användning av deras datorer. Den enda datorutbildningen som skolan erbjudit har skett i början av årskurs ett vid skolstart när eleverna fick sina egna datorer. / More and more schools are investing in digitization and buy their own computers to students. In this correlation, it required the students to manage the technology and be digitally com-petent. Digital competence is seen as an important part for students to have and to function in our society. However, this is nothing schools we studied promotes as they do not contribute to an increase digital literacy of students. Some researchers, however, believe that it is the school that students should receive their digital skills. Research conducted within the digital compe-tence of students have shown that the coexistence of a variety among the students while other research has shown that students' skill level is considered to be generally low when to perform complex tasks. The purpose of this study is to investigate high school students' digital comp-etence in word processing. The study was performed at a high school where we have had a survey which was distributed to all classes and students in grade three and a focus group interview. The survey results showed that students have basic knowledge and skills in word processing. The results of the focus group interview showed that students use the computer mainly to write essays and that students have not had any major training for the use of their computers. The only computer training school offered occurred at the beginning of first grade when they start school when students got their own computers.

The purpose of this study is to take a closer look into preschool teachers interest of ICT, how often do they use digital tools in their practice and what do they think of implementing ICT into their daily work. I’m also interested to see if a certain culture that either is positive or negative towards the use of ICT develops in preschools. What interest do preschool teachers have for ICT? Do preschool teachers think they have sufficient knowledge about ICT? Is a certain culture created within preschools that either is positive or negative towards the use of ICT? I used a quantitative survey as my method. 64 preschool teachers took part in it, 63 were female and one was male. The age range from 24 to 61 and the average age was 44 years old. The survey contained of 12 questions about their attitude towards the use of ICT in preschools. The data collected from the survey was analyzed and presented as diagrams. Constructivism is my theoretical framework on this study because it’s a good way to analyze the results from the study to see if some preschools have develop a culture that have a certain attitude towards ICT. The results show that majority of preschool teachers have a positive attitude towards the use of ICT but their knowledge about it is quite unimpressive. There is a strong majority that is willing to improve their knowledge. The use of ICT isn’t that widespread and only around 30 % uses ICT at least some time every week. When you look at the results you can see that there is a certain culture that has develop on certain preschools. Mostly the culture has a positive attitude towards ICT but in some cases it’s a negative one and that is problematic.

I denna kvalitativa studie undersöker vi hur några lågstadielärare använder IKT i samhällsorienterade ämnen och vilken uppfattning de har om IKT i So-undervisningen. Empirin samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till IKT men att det visar sig vara ett stort och svårdefinierat begrepp där lärarnas uppfattning av begreppet styr deras undervisning. Resultatet visar även att lärarna i studien uttrycker en önskan om att kunna använda IKT mer i sin undervisning. De uttrycker att de skulle kunna det dels genom att få mer kompetensutveckling för att känna en trygghet med att använda digitala verktyg, dels en önskan om att få tillgång till fler digitala verktyg. En dator till varje elev står högt på lärarnas önskelista, så kallad en- till- en. Det skulle enligt lärarna skapa bättre förutsättningar att undervisa i och med digitala verktyg och öka elevernas digitala kompetens. Det framkommer också att de efterlyser en bättre teknisk support och nätuppkoppling så att en undervisning med digitala verktyg kan möjliggöras.

Lärare idag är överlag positiva till skolans digitalisering och många använder redan nu digital verktyg i sin undervisning dagligen. I och med att digital teknik har fått en allt större betydelse i skolans vardag, så ställer detta nya krav på lärarens kompetenser och skolans sociala arbete. Digital kompetens handlar om mycket mer än att bara kunna använda en dator och söka information. Om lärare vill använda internet, appar, filmer eller andra digitala verktyg i undervisningen måste skolan skapa en utbildning där man lära sig att använda digitala medier både kritiskt och kreativ för att förstå och utmana de medier som eleverna kommer att möta i livet. I samband med de nya revidering kring skolans digitalisering, som kommer att träda i kraft hösten 2018, har Filmriket skapat en film- och mediepedagogisk webbplattform som bland annat ska bidra till att ge eleverna ett källkritiskt förhållningssätt till rörlig bild genom att öka barn och ungdomars kreativa förmågor och digitala kompetenser med hjälpa av färdiga övningar skapade med utgångspunkt i grundskolans läroplan. Denna studien riktar sig mot filmskapande kopplat till bildämnet och syftar till att undersöka Filmrikets potential i undervisningssammanhang. Genom intervjuer har studien även undersökt lärarnas behov för att möjliggöra utvecklingen av elevernas digitala kompetenser. Studien visar att det finns ett intresse från lärarhåll att arbeta med filmskapande i undervisningen, men att det är viktigt att övningarna är tidseffektiva och att det finns tydliga kopplingar till kursmålen. Problemen som kan uppstå i arbetet med filmskapande är allt som oftast kopplat till skolverksamhetens organisatoriska aspekter och inte verktygen i sig, vilket tyder på att Filmrikets film- och mediepedagogiska webbplattform har potential att bli ett användbart hjälpmedel i grundskolans undervisning.

Studiens syfte var att undersöka hur några förskollärare upplever digital kompetens, hos sig själv samt i verksamheten, deras upplevelser av hur digital kompetens kan påverka deras arbete med IKT och deras upplevelser av att arbeta med IKT. Forskningsfrågorna lyder: Hur upplever några förskollärare sin digitala kompetens? Hur upplever några förskollärare att deras digitala kompetens påverkar hur de arbetar i förskolans verksamhet? Hur upplever några förskollärare arbete med IKT? Studien har en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det har medverkat sex förskollärare från sex olika verksamheter i studien. Bearbetning av det insamlade materialet skedde genom en fenomenologisk analys samt en tematisk analys. Analysen presenteras i fyra kategorier: förskollärares upplevelser av digital kompetens, ett kvalitativt arbete med IKT, stöd och möjligheter för kompetensutveckling samt styrdokumentens roll och förväntningar. Resultatet visade på en skillnad mellan förskollärares definition av digital kompetens och hur skolverket definierar digital kompetens. Det framkom även en stor variation i hur säkra förskollärare upplever sig vara i sitt arbete med IKT. Resultatet visar även att det finns en skillnad mellan tillgången till digitala verktyg i verksamheter samt tillgång till kompetensutveckling. Slutsatsen är att arbete med IKT i förskolans verksamhet har en koppling till hur förskollärare ser på sin egna digitala kompetens, deras attityd och intresse till arbete med IKT samt de digitala möjligheter som verksamheten har att erbjuda.

Det här examensarbetet handlar om användningen av IKT i förskolans verksamhet. Syftet med arbetet är att ta reda på förskollärares inställning till IKT som ett pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet. Empirin i undersökningen har samlats in genom en webbaserad enkätundersökning där förskollärare har fått besvarat med sina erfarenheter och kunskaper kring IKT. Resultatet visar att förskollärares inställning till IKT som ett pedagogiskt verktyg är övervägande positivt. Förskollärarna ser både möjligheter och utmaningar med IKT i förskolans verksamhet. De menar att IKT är ett pedagogiskt verktyg som främjar barns lärande och utveckling, men de påpekar att förskollärares kunskap har en betydande roll i hur arbetet med IKT sker. Något som var intressant i undersökningen var att se att förskollärarna uppskattar att de har hög IKT kompetens samtidigt som de utrycker att en av de största utmaningarna med IKT är den bristande kompetensen.

För att ge barn möjlighet att utveckla digital kompetens behöver förskollärare ha kunskap och intresse att arbeta med digitala verktyg i förskolan. Vi lever i en värld där digital kompetens behövs eftersom samhället till stor del fungerar digitalt. Av den anledning har vi valt att göra en undersökning med syfte att skapa mer kunskap om digital kompetens i förskolan. För att nå syftet använder vi oss av följande frågeställningarna “vad innebär digital kompetens för förskollärare” samt “hur kan användandet av digitala verktyg enligt förskollärare bidra till barns lärande och utveckling”. Det kommande förslaget för revidering av förskolans läroplan framhäver att barn skall ha möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens och det är förskollärarnas ansvar att i sin undervisning möjliggöra för detta. I studien presenteras tidigare forskning och annan litteratur som belyser styrdokument och riktlinjer, dessutom förskollärares kunskaper om digitala verktyg samt barns lärande genomdigitala verktyg. Vi har valt en kvalitativ metod som genomförs genom fokusgruppssamtal. Fokusgruppssamtal har som syfte att fördjupa en kunskap genom diskussion mellan flera deltagare, i det här fallet för att synliggöra hur förskollärare resonerar kring digital kompetens i förskolan. Resultatet visar att förskolläraren behöver vara intresserade och motiverade att använda digitala verktyg i förskolan. Förskollärarens kunskaper kring verktygens användningsområde samt möjligheter påverkar möjligheterna för barns lärande genom digitala verktyg. Resultatet visar även att förskollärarna anser det vara viktigt att arbeta med digitala verktyg för att ge barn de kunskaper som kommer att behövas för kommande skolgång och arbetsliv. Vidare visar resultatet att förskollärarna ser det lustfyllda lärandet som drivkraften i arbetet där barns erfarenheter och intressen är utgångspunkten. Förskollärarna har flera mål när de medierar med digitala verktyg, där ämneskunskaper utvecklas genom kommunikation och samspel mellanbarn.