I vår samtid befinner sig frågor om sysselsättning i en politisk och samhällelig miljö där ord som "arbetslinje" och "sjukförsäkringsreform" förekommer och där TV sänder program med inriktning på att hitta sysselsättning åt olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhälleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns också föreställningar om vilken typ av sysselsättning som är lämplig för dem som inte gör det. Fokus i denna uppsats är det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande.

Jag har studerat frågeställningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i så fall ut och efter vilka kriterier är denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv använt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterära näranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga områden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. Utifrån analys av tidigare forskning, och utlåningsstatistik hävdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgår i min uppsats är inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig på litterära och konstnärliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istället utgöras av vuxnas föreställning om hur barn och barndom ska vara. Det har jag gett benämningen en funktionell barnbokskanon, i betydelsen att det som fungerar för mig som vuxen, borde fungera för dig som barn. Diskursen om det kompetenta barnet, var gemensam för de nio bilderböcker jag näranalyserat, och synen på barn var övervägande att barn är tillfreds med tillvaron utan förändringar i en idyllisk lantlig miljö.

Civilsamhället har på senare tid kommit att spela en allt större roll i biståndspolitiken. Att arbeta för att skapa eller stärka civilsamhället har fått en central roll i relation till hur bistånd ska fördelas. Men samtidigt är begreppet civilsamhälle problematiskt. Definitionerna har skiftat under årens gång och dess innehåll fortsätter att förändras. Den här studien har sin utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen och fokuserar på hur sex publikationer på SIDA: s hemsida tar upp och berör begreppet civilsamhälle. I analysen av dessa publikationer har det framkommit att det finns tre dominerande diskurser som relateras till civilsamhället. Dessa diskurser tar upp vad civilsamhället är och hur det definieras, rollen som civilsamhället spelar eller kan spela samt hur SIDA arbetar för att stödja civilsamhället. I min analys har jag främst utgått från teorier om imperialism/nykolonialism samt till viss del postkoloniala teorier för att förklara hur diskurserna inom SIDA är skapade Abstract This essay is an analysis of the aid discourses within the Swedish organisation SIDA. The main focus lies on the concept of civil society and its relation to the aid policy within SIDA.

Syftet med studien har varit att inom kontexten fritidshem fördjupat studera och försöka att förstå innebörden i ett antal definierade diskurser i relation till lärarnas arbete på det mångkulturella fritidshemmet. Begreppen diskurs, etnicitet, normalitet och relation har varit de grundläggande centrala begrepp som studien vilat på. Studien har baserats på samtal med sju lärare samt fältstudier vid tre mångkulturella fritidshem. Diskursanalys har använts som verktyg för analysen. Resultatet visar att lärarna talar om barnen, föräldrarna och om sitt arbete i det mångkulturella fritidshemmet som annorlunda i jämförelse med andra fritidshem. Lärarna beskriver även olika relationer som de har till barn och föräldrar. Tre olika diskurser framträder, den etnocentriska diskursen, den bekräftande diskursen och den omhändertagande diskursen. Dessa diskurser får innebörd för praktiken. Konsekvenserna innebär att lärarna genom att med sitt tal bidrar till att befästa normaliteten vilket medför en ökad segregation. Därför är det av vikt att medvetandegöra de fördomar som finns men även det som sägs mellan raderna. När det gäller den sociala praktiken visar resultatet att den interkulturella pedagogiken inte genomsyrar det mångkulturella fritidshemmet utan att medvetenheten måste öka bland lärare för att undvika att det annorlunda konstrueras och konstitueras. Kunskapsbidraget i den här studien riktas mot lärare som är verksamma i den fritidspedagogiska praktiken.

Hur ser framställningen av rumänska och bulgariska romer ut i svensk dags- och tabloidpress? Vad säger den mediala bildom en större politisk och samhällelig kontext? I denna studie presenteras en översikt och analys av artiklar publicerade under perioden januari 2010–november 2013. Artiklarna är hämtade från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Angreppssättet består av en metodtriangulerande ansats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I materialet framträder en förskjutning mot ett individualistiskt förhållningssätt, där fokus ligger på attityder hos läsarna snarare än strukturell problematisering. Resultatet av studien tyder på att rumänska och bulgariska romer riskerar att låsas fast i bestämda subjektspositioner, genom en diskursiv viktimisering. Bilden av centraleuropeiska romer som utsatta, fattiga, utan egen agens reproduceras och förstärks i tidningarnas rapportering. Det framkommer även att ett tydligt fokus på nationer samexisterar med en intention att avvärja en utbredning av främlingsfientlighet och antiziganism. Sammanfattningsvis visar resultaten att diskursen om centraleuropeiska romer är klassiskt andrafierande samtidigt som den används för att måla upp en bild av Sverige som duktig, antirasistisk humanistisk gentemot övriga länder i Europa. / This study has its focus on how Roma migrant from Rumania and Bulgaria is seen upon in the Swedish media.  The material that is studied is selected from four of the largest newspapers in Sweden between January 2010 and November 2013. A triangulating method is used based on quantitative and qualitative content analysis. The analysis shows that the representation of Roma in the material is reproducing an image of Roma as the “Other”. The study also indicates a tendency towards an individualistic approach, where Rumanian and Bulgarian Roma risk to be locked to positions as victims of discrimination and poverty, without any agency from within the Roma community. These limited subject positions of are reproduced and become amplified through the medial presentation. A coexistence of a strong focus on nations and an attempt to stop a wider spread of nationalism and antiziganism does also appear in the material.

Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssätt för att se vad det råder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frågeställningar som uppsatsen bygger på är: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och återkommer i artiklarna och som det råder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktär har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad är innebörden av det som skrivs?Vilken språklig karaktär har artiklarna? Vilka säger vad – vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar på Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara på frågeställningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen är nio utvalda tidningsartiklar från nationella, lokala och vårdpraktiska tidningar. Resultaten pekar på att det råder kamp om att sjuksköterskeyrket värderas som ett ”kall”, en föreställning de genom att kräva högre ingångslön vill bryta. De vill med upproret få betalt efter den utbildning och kompetens de besitter.

Den högre utbildningen och dess bildningssyfte har i enlighet med tidigare forskning och mediedebatter i viss mån skiftat från att vara en arena för bildning, för att mot modernare tider allt mer anpassats till nyttoinriktade och samhälleliga krav, såväl nationellt som globalt. Det som inspirerade till uppsatsen var då frågor som vad händer med talet om bildning i den högre utbildningen i denna utveckling? Hur talar utbildningspolitiken om bildning idag? Syftet med studien var att undersöka talet om bildning i relation till den högre utbildningens syften och mål från 2005 fram till nutid. Med hjälp av diskursteoretiska utgångspunkter och åtta utbildningspolitiska dokument för den aktuella tiden visar resultatet att diskurser om bildning i den högre utbildningen är mångtydiga och betydelseskiftande. Artikulationerna om bildning anger inte en entydig bild om dess innehåll där diskurserna som påträffas sker parallellt med varandra. Ingen diskurs lyckas totalt dominera det diskursiva fältet men däremot påträffas bildning främst i klassiska akademiska ideal och i starka hegemoniska tendenser för en globaliseringsdiskurs. / Higher education and its aim for bildung in Sweden has is in accordance with previous research and media debates somewhat shifted from being an arena for bildung to of the modern times, more and more adapted to utilitarian and societal demands, both nationally and globally. What inspired the essay were questions like what happens with the talk about bildung in higher education in this development? How do education policies talk about bildung in Sweden today? The aim of the study was to investigate the talk of bildung in relation to the higher education goals from 2005 to present. Using discourse theoretical points and eight education policy documents for the current time, the results show that discourses of bildung in higher education are ambiguous and shifting significance. Articulation limits of bildung does not indicate a clear picture of its contents where discourses encountered in parallel with each other. No discourse manages to totally dominate the discursive field, but bildung are found primarily in the classical academic ideals and with strong hegemonic tendencies of a globalization discourse.

No description available.

No description available.

Title: Merkel with NSA on the telephone The aim of this essay is to study how Angela Merkel is being portrayed in context of NSAs surveillance in the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet. The time period for the study is from the 24th of October to the 7th of November in the autumn of 2013. To concretize the aim three questions was formulated, how Angela Merkel was being portrayed in the material, how NSAs surveillance of Angela Merkel was being portrayed in the material and how different statements for various individuals in the material could affect the truth about the surveillance. The method chosen to study these questions was a discourse analysis, which also would contain parts of a linguistic analysis. The theories to support the method were Laclau & Mouffes discourse theory and Michel Foucault’s genealogical discourse analysis. The results of the analysis points to that Angela Merkel are being portrayed with titles, which represent her position in a democratic society. Words such as “head of government” “Bundeskansler” and “Kansler” are all frequently used to describe Angela Merkel’s position. Other findings points to that Angela Merkel’s position in the material is defined trough relationships with other political actors and leaders. The surveillance itself had in the material mostly negative effects on the relationships between the USA/Obama and EU/Germany/Merkel and was also pointed out as a problem for the on going talks of the FTA. More findings include the battle of the truth surrounding the surveillance, where at one side the USA with representative leaders from agencies like NSA and resides and on the other side journalists and leaders from EU resides. Both parties produce new knowledge with which they attempt to make a claim at the truth. Many conclusions that can be drawn from this essay the first is the way journalists use elites to verify and strengthen its articles. The second is the synoptic power that the media posses with which the members of societies can watch its leaders. And third, the way, in these case, the politicians gets there power and position verified due to different relationships with other political leaders of powerful individuals. / Titel: Merkel med NSA på andra sidan luren Syftet med den undersökning var att studera hur Angela Merkel blir framställd i en kontext av NSAs övervakning i de svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet. Tidsperioden som studeras är mellan den 24 oktober till och med den 7:e november 2013. Syftet konkretiserades genom tre frågor, hur Angela Merkel framställdes i materialet, hur NSAs övervakning av Angela Merkel framställdes samt hur olika uttalanden från olika personer i materialet kunde påverka sanningen om övervakningen. Metoden som användes för undersökningen var en diskursanalys, vilken även innehöll delar av en lingvistiskanalys. De teorier som valdes för att stötta metoden var Laclau & Mouffes diskursteori samt Michel Foucaults genealogiska diskursanalys. Undersökningens resultat pekar på att Angela Merkel blev framställd genom titlar, vilka representerar hennes position i ett demokratiskt samhälle. Ord som ”regeringschef, ”Bundeskansler” och Kansler var frekvent använda för att beskriva Angela Merkels position. Andra analysresultat pekar på att Angela Merkels position ofta blir definierad genom relationer med andra politiska aktörer och ledare. Själva övervakningen hade för det mesta negativa effekter på relationerna mellan USA/Obama och Eu/Tyskland/Merkel. Övervakningen pekades också ut som ett problem i de pågående förhandlingarna om frihandelsavtalet mellan EU och USA. Vidare framkom det en kamp om sanningen mellan aktörerna i materialet. På ena sidan fanns USA med representativa ledare från institutioner som NSA. På andra sidan fanns journalister och ledare från EU. Båda sidorna producerade ny kunskap om vad som hade skett, med vilken kunskap de försökte göra anspråk på sanningen. Många slutsatser går att dra från denna undersökning, den första är hur journalister använder ”eliter” för att verifiera och stärka sina artiklar. Den handlar om den synoptiska makten som medier innehar, genom vilken medlemmar av samhället kan övervaka sina ledare. Den tredje är på vilket sätt politiker kan få sina positioner och makt bekräftade genom olika relationer de har till andra politiskaledare eller mäktiga individer.