People living with disabilities in our society today are more likely to be without a job compared to the rest of the population. The fact that a high number of people are not given the opportunity to work, and thereby being self-sufficient, is a failure for both the individual and the society. My purpose with the study is to increase knowledge and understanding regarding disabilities in the working life, with focus on the disability dyslexia. In the study, I am investigating the employer’s obligations and rights when employing a person with disabilities. To achieve my purpose and answer the research questions in the most adequate way, I am making use of a traditional legal dogmatic method, but also a sociological method focusing on law.Throughout the study, the employer’s equitable obligations to carry into affect for supporting and customizing already during the recruitment process for a person with disabilities are introduced. This is done in order for the individual to be in a comparable situation as remaining jobseekers. Persons with disabilities are entitled to the same rights as others. Previous studies show employers lack knowledge regarding disabilities and what it means to have a disabled employee, and therefore neither wishes nor dares to hire someone with special needs. In lots of other European countries the existence of quota legislation is creating opportunities for people with disabilities to enter the ordinary labour market<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" />. Sweden has made the choice to use special arrangements that are for the employer to use if they having a disabled employee. Why Sweden chooses to use this system rather than the quota system is due to the effects from a quota system cannot be distinguished and because the government prefers to have optional arrangements, instead of legislating on quotas.

No description available.

Fonologisk språkstörning är den vanligaste typen av språkstörningsdiagnos och innefattar uttalssvårigheter och/eller bristande fonologisk medvetenhet.  Syftet med studien var att undersöka om barn med fonologisk språkstörning riskerar att få läs- och skrivsvårigheter. 14 barn i årskurs 3 som i förskoleåldern diagnostiserats med fonologisk språkstörning testades i fonologisk medvetenhet, avkodning av ord och nonord samt stavning. Resultaten visade att åtta av barnen har läs- och skrivsvårigheter och fem av dessa uppvisade svårigheter av dyslektisk karaktär. I ett försök att hitta samband mellan komponenter i den fonologiska förmågan i förskoleåldern och eventuella läs- och skrivsvårigheter analyserades barnens journaler från tiden för logopedisk behandling. Författarna fann att den fonologiska medvetenheten, som i litteraturen har angetts vara det mest säkra prediktorn för senare läs- och skrivförmåga, endast testats formellt på ett av de 14 barnen. Något mönster i uttalssvårigheter hos de barn som i studien uppvisade svårigheter eller något som skiljer dem från de som inte uppvisade svårigheter kunde inte utläsas. Av litteratursökning i ämnet framgår att barn i riskzonen för att få läs- och skrivsvårigheter bör gå att upptäcka redan innan läs- och skrivinlärningen börjat. Resultaten av den föreliggande studien indikerar att barn med fonologisk språkstörning löper stor risk att utveckla läs- och skrivsvårigheter, om deras fonologiska medvetenhet är påverkad, och att den fonologiska medvetenheten därför bör testas hos samtliga barn med fonologisk språkstörning. Detta för att kunna sätta in tidigare insatser. / Phonological language impairment is the most common type of specific language impairment (SLI). The diagnosis includes difficulties with pronunciation and/or poor phonological awareness. The purpose of this study was to investigate whether children with the diagnosis are at risk for developing reading and writing disabilities. 14 children in third grade, who were diagnosed with phonological language impairment in kindergarten, were tested in phonological awareness, decoding of words and nonwords and spelling. The results showed that eight of the children have difficulties with reading- and writing and five of these showed signs of dyslexia. In an attempt to find correlations between components of the phonological ability in kindergarten and poor reading- and writing abilities , the children's medical records regarding speech-language treatment were analyzed. The authors found that the phonological awareness, which has been identified as the most reliable predictor of reading achievement, only had been tested in one out of 14 children. Any pattern of pronunciation difficulties in the children who showed signs of reading- and writing disabilities could not be found. The literature suggests that it should be possible to identify children at risk of developing reading and writing disabilities very early; perhaps even before they begin to learn how to read and write. The results of the present study indicate that children with phonological language impairment are at high risk of developing reading and writing disabilities, if their phonological awareness is poor, and that the phonological awareness therefore should be tested in all children with the diagnosis.

Syftet med den här studien var att undersöka och bidra med kunskap om vad studiemotiverade elever med dyslexi, som går ett högskoleförberedande program, anser om självkänsla och motivation. Studien vill även undersöka vad eleverna har för strategier i sitt skolarbete. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer och ett mindre inslag av kvantitativ metod, där de intervjuade svarade på en enkät som kan kopplas till grit.Resultatet visar att elever har bra akademiskt självförtroende när det gäller att arbeta med uppgifter i matematik. De har haft lätt för problemlösningar i matematik och eleverna utger sig för att vara ”mattepersoner”. Självbilden är hög i matematik men låg då det gäller att läsa och skriva. För att skaffa sig kontroll över sina svårigheter väljer eleverna att kringgå sina problem genom att välja alternativa verktyg för att stötta i läsning och att skriva. Eleverna har höga mål både i idrottsliga sammanhang samt även när det gäller skolarbetet. Eleverna är också prestationsorienterade då de ser betygen som ett kvitto på att något går bra. Även om eleverna har god kunskap om dyslexi så är de inte trygga med att delge för andra att de har dyslexi. De har under åren som gått arbetat intensivt med sitt skolarbete för att hålla jämn takt med övriga klasskamrater.I en jämförelse med den gritforskning som gjorts av Duckworth (2016) visar elever i den här studien höga gritpoäng. Elever i den här studien vet att det går att arbeta ihärdigt för att nå sina mål samt att det också gett dem det resultat de önskat.

The purpose of the study was to highlight how teachers can detect and work with children with reading and writing disabilities. To investigate this, I chose to do a quantitative study based on a survey. In the study 80 teachers have answered the questionnaire. The teachers who answered the questionnaire teach from grade four to grade seven. The study showed that teachers work in different ways with each individual and adapt the tasks according to each student's needs. They argue that reading aids and technical aids are good aids in work with students with reading and writing difficulties. Aids such as reading help or iPad make it easier for students with reading and writing difficulties. These different tools make it easier for the teacher who always not have time for each individual student and then needs other types of help. The study identifies the various aids that the teachers think are best when working with students with reading and writing difficulties. It also shows how teachers detect that a student has reading and writing difficulties for example when a student is unsure of reading or mixing words together. The teachers use a customized teaching course for those students who need extra help for example an additional briefing, simple text or special educator.

Bakgrunden till uppkomsten av denna uppsats var på grund av tidigare forskning vilken visade att elever med dyslexi från grundskolan går vidare ut i samhället med otillräckliga strategier och liten motivation för läsning och skrivning. Elever går ut i ett samhälle där ett aktivt deltagande underlättas av goda kunskaper i skrift. Jämförelser för resultatet är gjorda mellan litteratur i ämnet dyslexi och genom intervjuer av en klasslärare och tre specialpedagoger. Undersökningen baserades på lärares erfarenheter av att i skolan möta och arbeta med elever med förmodad eller diagnostiserad dyslexi. Studien besvarar frågeställningar som vilket förhållningssätt elever med dyslexi möts av, vilka läs- och skrivstrategier elever med dyslexi möter och hur lärare upptäcker dyslexi via läsning och skrivning. Resultatet visar starkt på att ett positivt och uppmuntrande förhållningssätt ger framgång. Det rådde viss skillnad mellan vilka läs- och skrivstrategier elever möter beroende på om undervisning sker i klassrum eller hos specialpedagog. En diagnostisering i sig ger inga fördelar i undervisning, men kan beroende på faktorer kopplade till varje enskild individ ge elever en förklaring till sina svårigheter och ett bättre bemötande från omgivningen. Resultatet visar vikten av att upptäcka och förebygga svårigheterna i tid för större förutsättningar till aktivt deltagande i samhället.

I skollagen (2010:800) framgår att lärare med stöd av undantagsbestämmelsen vid betygsättning kan undanta enstaka kunskapskrav om en elev har en funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl som är bestående och som direkt utgör ett hinder att nå kunskapskravet. Syftet med studien är att undersöka hur undantagsbestämmelsen ter sig för elever med dyslexi utifrån perspektiven elev, lärare och rektor. Frågeställningarna berör vilken kunskap som finns om bestämmelsen, hur den används och vilka dilemman som representanter för de olika perspektiven beskriver kopplat till bestämmelsen och till elever med dyslexi. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med elever, lärare och rektorer och den insamlade datan har sedan kategoriserats och analyserats utifrån den teoretiska utgångspunkten som utgörs av begreppen normalitet och avvikelse. Resultatet visar att det finns upplevda kunskapsluckor, problematisk eller felaktig tillämpning och beskrivningar av dilemman som kan kopplas till undantagsbestämmelsen.

Studiens syfte är att, utifrån ett elevperspektiv, nå fördjupad kunskap och ökad förståelse om studiemotivation hos elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I denna studie är motivation det centrala med fokus på elevers studiemotivation. Elevers motivation till det egna skolarbetet kan vara högst varierande. I studien ställs även motivation i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I dag finns begränsad forskning utifrån ett elevperspektiv och vi eftersträvar med denna studie att kunna bidra med ytterligare kunskap om hur elever beskriver motivation som en del i det egna lärandet. Genom semistrukturerade intervjuer fick åtta stycken mellanstadieelever i läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi, möjlighet att berätta om sina egna erfarenheter och upplevelser av sin undervisning och lärmiljö. Studiens resultat visar att flera faktorer påverkar elevernas studiemotivation, vilka framförallt kan kopplas till lärarens roll och undervisningens utformning. Resultatet visar också att relationer, både mellan lärare och elev men också elever emellan, påverkar studiemotivation positivt och negativt. Det förekommer olika drivkrafter som eleverna använder sig av för att motiveras i skolarbetet, drivkrafterna visar sig genom prestationsmål och lärandemål. Studiens slutsats är att lärmiljön i allra högsta grad påverkar elevernas studiemotivation. Till stor del påverkas studiemotivationen av undervisningens utformning, vilket innebär att läraren får en betydande roll.

Denna studies syfte är att studera vad, idag unga vuxna personer med dyslexi, har upplevt under sin tid i skolan. Resultatet kan sedan användas som verktyg i mötet med elever i skolan i dag. Intervjuerna genomfördes enskilt, spelades in och transkriberades. Ur materialet utkristalliserades vissa nyckelord som bildade ett mönster som sedan användes för kategorisering av texten. Frågeställningarna baserades på just hur elever kan uppleva sin skoltid. Resultatet pekar mot att elever som har dyslexi ofta känner att de inte hänger med sina kamrater och att deras självförtroende sjunker genom tiden i skolan. Man kan också se faran med att eleverna plockas ur sin klass för att få specialundervisning av en speciallärare. De tas ur sitt sammanhang och missar många möjligheter till att lära sig tillsammans med andra elever. Resultatet visar också att eleverna inte har så stor medvetenhet om hur undervisningen gick till. Deras upplevelser handlade mest om att det var en bra lärare eller en dålig lärare. Pedagogens betydelse visar sig i den här studien vara väldigt viktig, i dessa elevers sammanhang.

Syftet med den här studien var att se vilka förutsättningar som kan finnas för framgångsrik undervisning, av flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I en intervjustudie ville vi synliggöra hur det pedagogiska arbetet skulle kunna utformas. Samverkan mellan olika professioner, god kompetens, samarbete med hemmet och tilltro till varje elevs förmåga, sågs som goda möjligheter. När kompetens och samarbete med modersmålslärare/studiehandledare var otillräckligt, uppstod ett tydligt hinder, vilket kunde få negativa konsekvenser för både undervisning och uppföljning av progression. Ett annat hinder var också att veta om en långsam läs- och skrivutveckling orsakades av för lite undervisning i svenska som andraspråk eller om orsaken kunde vara läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Detta hinder var för flera informanter också en utmaning. Ökade krav i de högre årskurserna innebar en utmaning för skolornas pedagoger som att få tiden, men också resurserna, att räcka till för de anpassningar som ansågs nödvändiga i undervisningen. En framgångsrik insats som framkom i studien var att arbeta språk- och kunskapsutvecklande, där språk och kunskap kunde utvecklas parallellt i undervisningen. De faktorer som pedagogerna beskrev som framgångsrika utgick från ett sociokulturellt och kommunikativt perspektiv.