Uppsatsen handlar om hur genus görs på barn genom film. Sju olika filmer har studerats, samtliga filmer går att låna från MediaCenter vilket gör det troligt att de kan komma att visas i klassrummet. Jag undersöker om filmvisandet förstärker eller rekonstruerar könsroller, om de bryter mot läroplanens vilja att motverka traditionella könsmönster. Vilken roll kan filmerna tänkas ha i görandet och dekonstruktionen av genus? Hur görs manlighet? Hur görs kvinnlighet? Hur representeras de olika könen? Jag blandar mina observationer med genusteori. Trots att kvinnors situation har förändrats är det inte lika självklart att det skildras i medieutbudet. Hur skapas föreställningar om vad en pojke och en flicka är? Mitt resultat visar att många av filmerna innehåller scener som är högst uppseendeväckande vad gäller traditionella könsmönster och hur man skiljer på pojkar och flickor. Dock finns det också goda filmexempel som går läroplanens ärenden där könsroller visas upp på ett mångfacetterat sätt. Resultatet diskuteras gentemot läroplanen och görandet av genus ses som de små stegens princip, att vi alltid påverkar och påverkas – frågan är i vilken riktning.

In this essay there will be four text books from grade 1 studied, the first one are from the year 1976 and it will be going forward to the year 2012. The aim of this study is to see how the genders are depicted and represented, as well as what roles the genders are given. I do also want to see if there is a notable change in this over time. I will be doing a study based on the quantity of the contents, and I will also be doing a critical discourse analysis. The result of the study showed that there were more gender-based constructions that referred to women in all of the four books, which indicates that women are represented more often in these reading books. It is most common to portray the genders in their stereotypical roles, which again are present in society, but sometimes these roles are depart from what’s present in society. My study did not show any noticeable differences over time. My study is also too small to be able to give me any results that can be view as general. My study in comparison to earlier reports on genus in text books , sexes in child books as well as genus in a progressive text book does not point at any obvious similarities to these aforementioned reports. This may have a direct result in the fact that my study is too small and does not depict the general results that is shown in the early research that has been conducted. / I den här uppsatsen studeras fyra läseböcker för barn i årskurs 1 från år 1976 till år 2012. Syftet med studien är att se hur kön framställs och representeras och vilka könsroller som tillskrivs könen genom språket. Jag vill även studera om det går att urskilja någon förändring över tid. Jag utför både en kvantitativ innehållsanalys och en kritisks diskursanalys. Resultatet visade att det var flest könsmarkerade konstruktioner som refererade till kvinnor i alla fyra läseböcker, vilket tyder på att kvinnor representeras mest i läseböckerna. Det är vanligast att framställa könen i de stereotypa könsrollerna som finns i samhället men ibland bryts dessa könsroller också. Av denna studie är det svårt att urskilja några påfallande förändringar över tid. Detta kan bero på att min studie är för liten för att ge några generella resultat. Min studie i förhållande till tidigare forskning om genus i läseböcker, kön i småbarnsböcker, genus i en progressiv lärobok visar inte på några markanta likheter, detta kan också bero på att min studie är för liten och skildrar inte de generella resultat som framkommer i den tidigare forskningen.

Ledarskap är ett omdebatterat område där normer och värderingar förenas med föreställningar över hur en framgångsrik chef ska vara. Föreställningar framkallar olika strategiska tillvägagångssätt för karriärister som vill nå chefspositioner. Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse för de faktorer som hjälper fram manliga och kvinnliga karriärister att nå hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat sektor består 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig sektor är chefspositionerna relativt könsmässigt jämnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen. Exempelvis är 87 procent av kommuncheferna män, trots att cirka 80 procent av de kommunanställda är kvinnor. I samband med denna könsmässiga snedfördelning vill vi även undersöka om män och kvinnor använder olika strategier för att nå högre avancemang. Utifrån litteratur och tidigare forskning inom ämnesområdet ger vi en historisk återkoppling till strategins uppkomst samt presenterar en teoretisk genomgång av könsrollsteorier. Socialisering av könsroller resulterar i olika förväntningar och förutsättningar för män och kvinnor. Socialisationsprocessen skapar normer, normer som spelar en avgörande roll för hur män och kvinnor strategiskt ska gå tillväga för att nå en högre chefsposition. För att uppfylla studiens syfte har vi tagit hjälp av en kvalitativ metod, där vi använt oss av intervjuer. Vi har intervjuat åtta högt uppsatta män och kvinnor i offentlig och privat sektor. Respondenterna har fått svara på vilka strategier och erfarenheter de stött på under deras karriäravancemang. Därefter har vi analyserat tillvägagångssättet som de har nyttjat för att nå en högre chefsposition. Utifrån denna process har olika strategier kunnat identifieras, vilka är utbildning, sociala kontakter, engagemang och anpassning. Strategierna skiljer sig till viss del beroende på kön och sektor.

No description available.

Abstract This essay is about girls that have chosen a gender atypical education on a gymnasia level. Since we are living in a society that is still today gender segregated in both working life as well as educational area, we find it interesting that it still exist an paradox which leads us to the question ”why” those girls and boys, woman and man choose so differently. We are not aiming towards study how many girls that have chosen a gender atypical education but rather how these girls that are on the construction program in one of Stockholm’s gymnasium have deliberated and what it is that has influenced them. We have applied have used a qualitative research, that is based on five interviews with girls that is on their second year at the gymnasium with construction program as their major. The purpose of the study is to find the factors that have influenced the girl’s decision and what their vision is about their future. / Sammanfattning Den här studien handlar om tjejer som valt att läsa en köns- atypisk utbildning på gymnasial nivå. Då vi lever i ett samhälle som än idag är könssegregerat både i arbetslivet och i olika utbildningsområden, finner vi det intressant att de råder en paradox som leder oss till frågan ”varför” tjejer och killar samt kvinnor och män väljer så olika. Vi ämnar inte att undersöka antalet tjejer inom dessa utbildningar utan hur de kommer sig att dessa tjejer som läser byggprogrammet på ett av Stockholms gymnasium resonerat och vad som påverkat dem. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning, som baserar på fem intervjuer med tjejer som läser sitt andra år på gymnasiet med inriktning byggprogrammet. Syftet är då att finna de faktorer som påverkat tjejernas val och vad de har för framtidsvisioner.

Jämställdhet i förskolan är ett ämne som är relevant då det står i läroplanen att de som arbetar i verksamheten ska främja jämställdhet (Skolverket, 2010). Forskning visar att flickor och pojkar behandlas olika i förskolans verksamhet och att det inte finns något konkret arbetssätt för att främja jämställdhet. Syftet med undersökningen har varit att ta del av hur fem olika förskollärare säger sig arbeta med jämställdhet i förskolan. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer och dessa har ägt rum i en mindre kommun i Skåne. Undersökningen har gjorts på fem olika förskolor med en förskollärare från varje förskola. Resultatet i undersökningen visar att förskollärarna har samma uppfattning om vad jämställdhet innebär, att flickor och pojkar ska få samma möjligheter. Det finns vissa traditionella könsmönster i förskolan, förskollärare säger sig arbeta för att motverka dessa.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur mannen konstrueras hos Maria Sandel. Några noveller ur Vid svältgränsen och andra berättelser analyseras, liksom ett par kapitel ur Familjen Vinge, samt en episod ur Mannen som reste sig.Tesen är att mannen hos Sandel konstrueras i förhållande till hemmet. Vid detta kan man urskilja två roller. Den ena är mannen som sabotör, den andra är mannen som konstruktör. Mannen som konstruktör blir också, i sin kontext, till en utopi.Fokus för analysen är skötsamhetsbegreppet och hemmet. Dessutom diskuteras Ellen Keys inflytande över författarskapet och hur det yttrar sig i texterna. Slutsatsen är att Ellen Keys idéer är närvarande men att Sandel förhåller sig ambivalent till dem. Denna ambivalens kan i viss mån härledas till motsägelser hos Ellen Key själv. De utopiska mansrollerna, där mannen intar en omvårdande roll, utgör också exempel på detta.

Under vår egen skolgång och även vid högre studier vid universitet och högskola har vi upplevt fenomenet att flickor uppmuntras i de få ämnen som pojkar ses som dominanta i, men har aldrig stött på att pojkarna uppmuntras i de ämnen som flickor generellt presterar bättre i. Detta fick oss att vilja ta reda på vad detta berodde på och hur man skulle kunna visa på att även pojkar behöver uppmuntras. Litteraturstudien är gjord efter Forsberg och Wengströms (2003) modell för en systematisk litteratur studie med inslag av metaanalys (jämförelser mellan litteraturerna). Vi har använt oss av fem avhandlingar och två vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet av studierna visar att flickor och pojkar behandlas olika eftersom de har olika könsroller som fastslagits tidigare av de sociala omständigheterna och traditionella normer. Det påvisas dessutom att satsningar i idrottsrörelsen på flickidrotten speglar de satsningar som gjort av staten i skolan och oftast inte ger önskat resultat och istället utpekar flickor som et avbrott från normen. Nyckelord: Kön, Genus, Könsroller, Könsordning, Sociokulturellt perspektiv, Elever och Pedagoger.

Syftet med studien har varit att undersöka effekten av könsintegrerad respektive könssegregerad idrottsundervisning ur ett genusperspektiv samt vad som egentligen är att föredra, enligt pedagogerna. Med effekten åsyftas parametrar såsom betyg, klassrumsklimat och den generella attityden gentemot de båda undervisningsformerna. Studien bygger på fyra frågeställningar för att kunna besvara detta. Undersökningen vill belysa hur den allmänna uppfattningen råder på skolorna om könsintegrerad respektive könssegregerad idrottsundervisning. Fortsättningsvis behandlas även påverkan på klassrumsklimatet samt betygen.   Studien har genomförts med hjälp utav semistrukturerade forskningsintervjuer med ett fastställt intervjuschema. Detta för att erhålla ett konkret svarsunderlag men samtidigt öppna för ett friare resonemang för informanterna. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer med idrottslärare på tre olika högstadieskolor. Den intervjuade informantgruppen bestod av tre män och två kvinnor. Vår ursprungliga tanke var dock att det skulle vara jämnt fördelat ur könssynpunkt, men en kvinnlig lärare valde att avböja.   Resultatet av studien påvisar att de intervjuade lärarna är av uppfattningen att den könsintegrerade undervisningsformen är att föredra, men att det inte är så enkelt som att  bara dela in grupper efter kön. Det är snarare så att nivågruppering är den mest effektiva undervisningsmetoden.

Enligt författarna Ingemar Gens och Kajsa Wahlström uppvisar den fria leken i förskolan ett traditionellt könsrollsbeteende hos flickor och pojkar. Enligt Lpfö98 ska vi som pedagoger motverka traditionella könsroller och könsmönster, men den fria leken kan vi inte påverka just för att den är fri, vilket vi anser leder till ett Moment 22. Förskolans inredda miljö är oftast uppdelad i ”dockis” och ”byggis” samt ytterligare rum, dock är det främst dessa två som är traditionellt könsbundna eftersom materialet i rummen främst riktar sig till flickor respektive pojkar. Vi har i vår undersökning använt oss av kvalitativa studier och metoden har varit observatio­ner av barnens fria lek. Åldern på barnen som vi observerade var mellan 2:2 år och 3:7 år, fyra flickor och tre pojkar. Valet av barn styrdes av de barn som befann sig på förskolan vid observationstillfällena. Förskolan vi undersökte hade dessa klassiska rum som kallas ”dockis” och ”byggis” och resultatet visade i stort sett det som Gens och Wahlström menar. Det vill säga att majoriteten av flickorna befann sig i ”dockis” och majoriteten av pojkarna befann sig i ”byggis” under den fria leken.