This thesis study assesses the accessibility of green spaces with recreational values in Stockholm. Urban green spaces are considered beneficial for human well-being and for mitigating the negative effects of climate change and increased urbanisation. However, the specific social values that green spaces can provide are often overlooked in green space policies, which tend to focus on proximity and size. Access to urban green spaces with the four specific recreational values greenery, play, tranquillity, and walks, was assessed using a network analysis based on a sociotope map that indicates the social value of all public green spaces in Stockholm. Moreover, the accomplishments of the city's greenery goals have been examined. The study has identified differences in accessibility between areas with different qualities and identified focus areas that require improvements. Differentiation between the qualities has led to more accurate information about the accessibility of green spaces. It can provide a basis for more effective measurement to improve accessibility in the municipality. Since the method is tied to the sociotope map as a data basis, further research is needed to make the method applicable to other municipalities. More-over, the results can be applied in multi-criteria analyses of urban development scenarios to incorporate the social significance of green spaces and user perspectives into planning practices. / Detta examensarbete utvärderar tillgängligheten till grönområden med rekreationsvärden i Stockholm. Grönområden i städer anses vara gynnsamma för människors välbefinnande och för att mildra de negativa effekterna av klimatförändringar och ökad urbanisering. De specifika sociala värden som grönområden kan erbjuda bortprioriteras dock ofta i grönområdespolicyer, som tenderar att fokusera på närhet och storlek. Tillgången till urbana grönområden med de fyra specifika rekreationsvärdena grönska, lek, lugn och promenader bedömdes med hjälp av en nätverksanalys baserad på en sociotopkarta som visar det sociala värdet av alla offentliga grönområden i Stockholm. Dessutom har uppfyllelsen av stadens mål för grönska undersökts. Studien har identifierat skillnader i tillgänglighet mellan områden med olika kvaliteter och identifierat fokusområden som kräver förbättringar. Differentieringen mellan kvaliteterna har lett till mer exakt information om tillgängligheten till grönområden. Det kan ge en grund för mer effektiva åtgärder för att förbättra tillgängligheten i kommunen. Eftersom metoden är knuten till sociotopkartan som datagrund behövs ytterligare forskning för att göra metoden tillämpbar på andra kommuner. Dessutom kan resultaten användas i multikriterieanalyser av stadsutvecklingsscenarier för att integrera den sociala betydelsen av grönområden och användarperspektiv i planeringspraxis.

Genomförandet av en sårbarhetsanalys syftar till att identifiera svaga delar av ett system för att på effektivaste sätt förebygga och åtgärda eventuella brister i systemet. Ett sätt att identifiera de svaga delarna är att simulera olika scenarier genom att använda en matematisk modell. I den här studien byggs en matematisk modell upp med hjälp av optimeringslära, en gren inom matematiken som används för att hitta ett optimalt värde till en funktion under vissa begränsande villkor. Optimeringslära lämpar sig väl for att studera flöden, så som till exempel Stockholms kollektivtrafik. Stockholms kollektivtrafik kan ses som ett flöde av resenärer som så snabbt som möjligt vill ta sig från en punkt till en annan under begränsade villkor i form av utrymme, tid och förbindelser. Stockholms kollektivtrafik förenklas till ett system bestående av 34 noder, sammanlänkade genom SL:s spårtrafik Och stombusslinjer. Normalt trafikflöde simuleras och används som referensfall För fyra olika scenarier med begränsningar i trafiken. De fyra scenarierna är: • Kapacitetsbegränsningar på sträckan mellan Slussen och T-Centralen • Kapacitetsbegränsningar på sträckan mellan Skanstull och Gullmarsplan • Kapacitetsbegränsningar på sträckan mellan Fridhemsplan och Alvik • Inga fungerande tvärförbindelser Resultatet från simuleringarna visar att Stockholms kollektivtrafik generellt har bra resiliens men att systemet är väldigt beroende av T-Centralen och Stockholm Central som en stor del av resenärerna passerar. Efter känslighetsanalys dras slutsatsen att den matematiska modellen genererar trovärdiga resultat och optimeringslära visar sig vara ett bra verktyg vid sårbarhetsanalys av flöden. / The purpose of performing a vulnerability analysis is to identify security deficiencies in a system and to reduce the risk of harmful events in an efficient manner. One way to identify vulnerabilities is to simulate different scenarios by using a mathematical model. In this study an optimization model is used, which means that an optimal value is found for a function under some certain limiting constraints. Optimization is a good choice when dealing with flow problems, such as the public transportation system in Stockholm. The public transportation system in Stockholm can be viewed as a flow of travelers that want to move as quickly as possible from one place to another while constrained by limited capacity, time and connections. The public transportation system is simplified into 34 nodes, connected through the major routes, in form of commuter trains, subways, trams and buses. Normal traffic flow is simulated and used as a reference for  our scenarios with certain limitations in the traffic flow. The four different scenarios are: • Capacity limitations between Slussen and T-Centralen • Capacity limitations between Skanstull and Gullmarsplan • Capacity limitations between Fridhemsplan and Alvik • Non working transverse route. The simulation results prove that the Stockholm public transportation system has good resilience. However, the system is very dependent on the specific nodes T-Centralen and Stockholm Central, through which an extensive number of travelers pass by each day. A sensitivity analysis is performed on the result to ensure that the mathematical model generates credible results, and optimization theory proves to be a good tool for investigating the vulnerability of flows. / <p>www.ima.kth.se</p>

Housing is a fundamental human need and shapes our everyday lives. People take great care to choosea home that meets their needs through various amenities and attributes, striving to maximize theirutility given their budget. One amenity that is often overlooked is what the building looks like.Research indicates that people prefer classical homes, but very few are being built in classical stylesnowadays. This study utilizes a hedonic price model to explore whether neo-traditional architecturecarries a price premium in Stockholm municipality. It focuses on apartments in multi-family houses,analysing a total of 16,508 observations. A hedonic price model is utilized, with seven OLS modelsrun in RStudio, including a spatial lag model. The findings suggest a price premium of 10.5% with theregular model and 5.8% with the spatial lag model. The study concludes that neo-traditionalarchitecture has a significant effect on apartment prices in Stockholm municipality. / Boende är ett grundläggande mänskligt behov och formar våra vardagsliv. Människor lägger storomsorg på att välja ett hem som uppfyller deras behov genom olika bekvämligheter och egenskaper,och strävar efter att maximera sin nytta inom sin budget. En bekvämlighet som ofta förbises är hurbyggnaden ser ut. Forskning visar att människor föredrar klassiska hem, men väldigt få byggs iklassisk stil nuförtiden. Denna studie använder en hedonisk prismodell för att undersöka om ny-traditionell arkitektur har en prispremie i Stockholms Stad. Den fokuserar på lägenheter i flerfamiljshus och analyserar totalt 16 508 observationer. En hedonisk prismodell används, med sjuOLS-modeller körda i RStudio, inklusive en spatial-lag modell. Resultaten tyder på en prispremie på10,5% med den vanliga modellen och 5,8% med den spatiala fördröjningsmodellen. Studien drarslutsatsen att ny-traditionell arkitektur har en betydande effekt på lägenhetspriserna i Stockholmsstad.

Housing is a fundamental human need and shapes our everyday lives. People take great care to choosea home that meets their needs through various amenities and attributes, striving to maximize theirutility given their budget. One amenity that is often overlooked is what the building looks like.Research indicates that people prefer classical homes, but very few are being built in classical stylesnowadays. This study utilizes a hedonic price model to explore whether neo-traditional architecturecarries a price premium in Stockholm municipality. It focuses on apartments in multi-family houses,analysing a total of 16,508 observations. A hedonic price model is utilized, with seven OLS modelsrun in RStudio, including a spatial lag model. The findings suggest a price premium of 10.5% with theregular model and 5.8% with the spatial lag model. The study concludes that neo-traditionalarchitecture has a significant effect on apartment prices in Stockholm municipality. / Boende är ett grundläggande mänskligt behov och formar våra vardagsliv. Människor lägger storomsorg på att välja ett hem som uppfyller deras behov genom olika bekvämligheter och egenskaper,och strävar efter att maximera sin nytta inom sin budget. En bekvämlighet som ofta förbises är hurbyggnaden ser ut. Forskning visar att människor föredrar klassiska hem, men väldigt få byggs iklassisk stil nuförtiden. Denna studie använder en hedonisk prismodell för att undersöka om ny-traditionell arkitektur har en prispremie i Stockholms Stad. Den fokuserar på lägenheter i flerfamiljshus och analyserar totalt 16 508 observationer. En hedonisk prismodell används, med sjuOLS-modeller körda i RStudio, inklusive en spatial-lag modell. Resultaten tyder på en prispremie på10,5% med den vanliga modellen och 5,8% med den spatiala fördröjningsmodellen. Studien drarslutsatsen att ny-traditionell arkitektur har en betydande effekt på lägenhetspriserna i Stockholmsstad.

Bakgrund: 2005 infördes internationella redovisningsstandarder som innebar att många företag skulle redovisa enligt goodwill i enlighet med IAS36 och därmed utföra en årlig nedskrivningsprövning av goodwill. Denna nedgångsprövning av goodwill öppnar upp för subjektiva antagande och bidrar till att företagsledare får en möjlighet att agera opportunistiskt. Tidigare studier pekar på att nedskrivningen av goodwill bland annat kan påverkas av faktorerna big bath, resultatutjämning samt VD-byten, vilket bidrar till frågeställningen: Kan intressenter lita på redovisningen av goodwill? Syfte: Syftet med denna studie är att genom att undersöka faktorer som kan påverka nedskrivning av goodwill förklarar huruvida intressenter kan lita på företag på Stockholmsbörsens redovisning av goodwill. Syftet är även att förklara huruvida redovisning av goodwillnedskrivning på Stockholmsbörsen uppfyller IASB:s krav på neutralitet. Metod: Studien innefattar en kvantitativ metod med abduktiv ansats. För att uppfylla syftet samlades data in från 90 slumpmässigt utvalda bolag. För att analysera detta användes multivariata regressioner i form av tobit regressionsanalys samt logistisk regressionsanalys. Analyserna utfördes både på urvalet som helhet och då urvalet var indelade utifrån vilken lista på Stockholmsbörsen de tillhört aktuellt år. Detta för att även kunna klargöra huruvida resultatet skiljer sig baserat på vilken lista företagen tillhör. Resultat och slutsatser: Vår studie visar att nedskrivning av goodwill i större utsträckning sker när resultatet är onormalt högt samt då bolag bytt VD under de två senaste räkenskapsåren. Detta betyder att intressenter inte fullt ut kan lita på företagens redovisning av goodwill. Resultatet visar även att ett VD-byte endast påverkar nedskrivning av goodwill bland urvalets minsta företag samt att resultatutjämning förekommer bland urvalets största och minsta företag men inte bland urvalets mellanstora företag. Detta indikerar att stora och små företag kan ha olika incitament att utöva resultatmanipulering. / Background: In 2005, international accounting standards were introduced, which meant that many companies would report goodwill in accordance with IAS36 and thereby perform an annual impairment test of goodwill. This impairment test of goodwill opens for subjective assumptions and contributes to business leaders being able to act opportunistically. Previous studies indicate that the impairment of goodwill can, among other things, be affected by factors like big bath, income smoothing and change of CEO. This contributes to the question: Can stakeholders trust the reporting of goodwill? Purpose: The purpose of this study is to, by examining factors that may affect the impairment of goodwill, explain whether stakeholders can trust companies listed on Nasdaq OMX Stockholm’s reporting of goodwill. The purpose is also to explain whether the reporting of goodwill impairment on Nasdaq OMX Stockholm meets IASB:s requirements for neutrality. Methodology: The study includes a quantitative method with an abductive approach. To fulfill the purpose, data was collected from 90 randomly selected companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. To analyze this, multivariate regressions were used in the form of tobit regression analysis and logistic regression analysis. These analyzes were performed both on the sample but also when the sample was divided based on which list on Nasdaq OMX Stockholm they belonged to in the current year. This was done so that it could also be clarified whether the result differs based on which list the companies belong to. Results and conclusion: Our study shows that goodwill impairment occurs in bigger extent when the results are abnormally high and when companies have changed CEO during the last 2 years. This means that stakeholders cannot fully trust the companies’ reporting of goodwill. The result also show that a change of CEO only affects the impairment of goodwill among the sample’s smallest companies and that income smoothing occurs among the largest and smallest companies in the sample but not among the middle-sized companies in the sample. This indicate that large and small companies may have different incentives to exercise earnings management.

Förmågan att kunna anpassa sig efter rådande omständigheter har aldrig varit mer påtagligt än idag. När Coronapandemin lamslog hela världen 2020 var det mycket i det vardagliga livet som förändrades. Det gick inte att gå ut och äta, träffa sina nära och kära eller planera nästa semester på samma sätt som tidigare. Men det va inte bara enskilda individer som drabbades, många företag fick stänga igen och gick i konkurs. Majoriteten av företagen idag använder sig ett traditionellt sätt för att budgetera och planera för framtiden, man gör budgetar för kommande period och förhåller sig sedan till dessa. Detta sätt att planera och budgetera lyfts fram som kostsamt, tidskrävande och att det försvårar möjligheterna att anpassa sig efter ändrade omständigheter. Men på senare tid har ett alternativ planerings- och budgeteringssätt vuxit fram. Beyond Budgeting är ett alternativ till det traditionella sättet och innebär att man avskaffar dessa traditionella budgetar och använder sig istället av rullande prognoser, benchmarking och balanced scorecard för att bara nämna några styrmedel. Förespråkarna för Beyond Budgeting menar att detta nya sätt att planera och budgetera skulle eliminera de negativa delar som de traditionella metoderna för med sig och att det skulle leda till ökad lönsamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag på OMXS30 Nasdaq Stockholm som använder Beyond Budgeting och företag som inte använder Beyond Budgeting skiljer sig åt i lönsamhet, genom att undersöka fem nyckeltal. Nyckeltalen som undersöks är vinstmarginal, likviditet, soliditet, kapitalomsättningshastighet och räntabilitet på totalt kapital. I denna studie har en kvantitativ metod tillämpats där sekundärdata i form av årsredovisningar för åren 2017, 2018 och 2019 hämtats för företagen listade på OMXS30 Nasdaq Stockholm. Nyckeltalen vinstmarginal, likviditet, soliditet, kapitalomsättningshastighet och räntabilitet på totalt kapital har sedan valts ut som representativt för lönsamhet. Resultatet för denna studien påvisar att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad i lönsamhet mellan de företag som använder Beyond Budgeting och de företag som inte använder Beyond Budgeting. Studien visar således att det inte finns något samband mellan Beyond Budgeting och lönsamhet. / The ability to adapt to prevailing circumstances has never been more evident than today. When the Corona Pandemic paralyzed the whole world in 2020, much of everyday life changed. It was no longer possible to go out to eat, meet loved ones or plan the next vacation in the same way as before. But it was not just individuals who were affected, many companies had to close and went bankrupt. The majority of companies today use a traditional way of budgeting and planning for the future, they make budgets for the up coming period and then relate to these. This way of planning and budget is often highlighted as costly, time consuming and that it makes it more difficult to adapt to changing circumstances. But recently, an alternative planning and budgeting method has emerged. Beyond Budgeting is an alternative to the traditional way and means that you abolish these traditional budgets and instead use rolling forecasts, benchmarking and balanced scorecard to name just a few instruments. Proponents of Beyond Budgeting believe that this new way of planning and budgeting would eliminate the negative elements that traditional methods bring with them and that it would lead to increased profitability. The purpose of this study is to investigate how companies on OMXS30 Nasdaq Stockholm that use Beyond Budgeting and companies that do not use Beyond Budgeting differ in profitability, by examining five key figures. The key figures examined are profit margin, liquidity, equity / assets ratio, capital turnover rate and return on total capital. In this study, a quantitative method has been applied where secondary data in the form of annual reports for the years 2017, 2018 and 2019 have been retrieved for the companies listed on the OMXS30 Nasdaq Stockholm. The key ratios of profit margin, liquidity, equity ratio, capital turnover rate and return on total capital have then been selected as representative of profitability. The results of this study show that there is no statistically significant difference in profitability between the companies that use Beyond Budgeting and the companies that do not use Beyond Budgeting. The study thus shows that there is no connection between Beyond Budgeting and profitability.

In recent years, the existence of youth centers in Stockholm has been disputed and voices have been raised for their dissolvement. This highlights the question the relevance of youth centers today, and why they were introduced in the first place. Earlier statements have linked the establishment of youth centers due to demographic development during the 1950s. However, previous research has identified the Swedish government’s ambition to assert control over youth through discipline and restrictions in schools and other organizations. Yet, the topic of the city-funded youth centers tends to have been overlooked. Therefore, this thesis aims to study city-funded youth centers in Stockholm during 1947–1962. Moreover, socio-spatial theory has been used to analyze the youth centers as producers of social space. Additionally, the emphasis is on representing space and spatial practices as driving forces in developing a space designed for young people. The thesis concludes that the youth centers aimed to limit the movement of suburban youth into the city center of Stockholm. Furthermore, they acted as an educational tool to secure the future of democratic citizenship.

Denna uppsats har undersökt kommunal arbetslöshet i 22 kommuner, vilka är geografiskt anslutande till Sveriges tre storstadsområden – Stockholm, Göteborg och Malmö. Uppsatsen har ämnat undersöka huruvida det föreligger signifikanta orsakssamband som påverkar kommunal arbetslöshet. Uppsatsen har även avsett undersöka om det finns tydliga skillnader i faktorer som påverkar arbetslöshetsnivån i de undersökta regionerna, samt förorts- och storstadskommuner emellan. För att besvara syftet har det i studien genomförts en regressionsanalys med paneldata för de undersökta kommunerna mellan åren 1996-2014. Förklaringsvariablerna, vilka ämnar förklara kommunal arbetslöshetsnivå, har varit kommunal inkomstskattenivå, medelårsinkomst, andel med minst tre års eftergymnasial utbildning, befolkningstäthet och andel utrikesfödda. Resultaten påvisar positiva samband för variablerna kommunal inkomstskattenivå, medelårsinkomst, befolkningstäthet och utrikesfödda, vilket innebär att när dessa faktorer förändras påverkas även kommunal arbetslöshetsnivå i motsvarande riktning. Den enskilda förklaringsvariabel som har ett negativt samband med arbetslöshet är andel med eftergymnasial utbildning, vilket innebär att när denna faktor förändras påverkas kommunal arbetslöshet i motsatt riktning. Resultaten visar skillnader i kommunal inkomstskattenivås påverkan på arbetslöshet storstads- och förortskommuner emellan, då storstadskommuner visar ett starkare sådant samband. Inga övriga skillnader i variablernas påverkan på arbetslöshet kan tydligt urskiljas ur resultaten. Den tydligaste skillnaden regionerna emellan är sambandet mellan utrikesfödda och arbetslöshet, vilket är positivt för Stockholmsregionen, men negativt för Malmö- och Göteborgsregionerna. Resultaten påvisar också skillnader i hur starkt variablerna kommunal inkomstskattenivå och andel med eftergymnasial utbildning påverkar arbetslösheten. Sambandet mellan kommunal inkomstskattenivå och arbetslöshet är starkast i Göteborgsområdet, i förhållande till övriga undersökta områden, och variabeln eftergymnasial utbildning har starkast påverkan på arbetslöshetsnivån i Malmöområdet, i relation till övriga två områden. / This thesis has examined the unemployment rate in 22 municipalities that are geographically connected to the metropolitan areas of Stockholm, Gothenburg and Malmö. The aim has been to examine whether there are distinct differences in factors that effect the municipal unemployment rate. The thesis has also aimed to investigate distinct differences in municipal unemployment rate in suburban and metropolitan municipalities. A regression analysis of panel data between the years 1996-2014 has been estimated and the explanatory variables are level of municipal income tax, average annual income, proportion of individuals with a higher educational level of three years or more, population density and proportion of foreign born.   The results indicate positive relationships between the variables municipal income tax, average annual income, population density and foreign born, which means that whenever these factors alter – the municipal unemployment rate does so as well. The sole explanatory variable with a negative relationship to municipal unemployment rate is education, which means that if the level of education changes, the unemployment rate alters in the opposit direction. The results also indicate differences in how strongly the municipal income tax effect the unemployment rate in suburban and metropolitan municipalities, since metropolitan municipalities indicate a stronger relationship between this variable and the unemployment rate. Moreover, there are no clear differences in the variables’ effect on the municipal unemployment rate. The most distinct disparity between the three regions is the relationship between the proportion of foreign born and municipal unemployment rate, which solely is positive for the region of Stockholm and negative for the regions of Malmö and Gothenburg. The results also indicate differences in how strongly the variables of municipal income tax and level of education affect the unemployment rate. The relationship between municipal income tax and unemployment rate is most powerful in the region of Gothenburg, in comparison to the other two regions, and the variable of level of education effect the region of Malmö the most.

Sweden's population is increasing every year, which means that cities must adapt their infrastructure to be able to follow the demographic trend. In the current situation, Stockholm plans a major expansion of its metro network where evaluating the bedrock quality is of paramount importance. For the new SL metro connection project Gula linjen that stretches between Odenplan and Arenastaden in Solna, the company WSP has previously done quality surveys of the bedrock in the area and dimensioning of the reinforcements in the planned tunnels. Previous survey of the lineaments and weakness zones in the area has been done by means of core drilling and observations in the field. This study examines if the lineaments in the area are associated to any structures below ground surface in the bedrock by examining rock samples from drill cores. A digital presentation tool called Astrock hyperdata report is evaluated in this study by comparing manual measurements of the orientation of the joints in drill cores and the software´s measurements. The studied bedrock in the drill cores varies in quality from very poor to very good. Further examinations of zones of particularly poor rock quality done in this study suggest that the two identified lineaments have different characteristics. The north-west/south-east lineament which runs parallel to the planned metro route is indicated to represent the surface trace of a water-bearing fracture zone in the bedrock. The lineament with the E/W direction is dominated by structures and fault rocks, such as fault gouge and crushed rock in the drill cores, which indicates a brittle deformation zone. For the Gula linjen project, this information becomes useful as the underground reinforcements such as bolting and grouting have to / Sveriges befolkning ökar varje år, vilket gör att städer måste anpassas och expandera för att kunna följa den demografiska utvecklingen. I Stockholm planeras i dagsläget en stor utbyggnad av dess tunnelbanenätverk där det sker mycket arbete kring utvärdering av berggrunden för att göra detta möjligt. För Stockholms lokaltrafiks (SL) tunnelbaneprojektet Gula linjen som ska gå mellan Odenplan och Solna har företaget WSP tidigare gjort kvalitetsundersökningar av berggrunden i området samt dimensioneringar av förstärkningar i de planerade tunnlarna. Studier av svaghetzoner och lineamenten i området har gjorts med hjälp av kärnborrning och fältobservationer. Denna studie undersöker om lineamenten som finns i området är kopplade till strukturer längre ner i berggrunden genom att undersöka bergprov i form av borrkärnor. Som komplement har det digitala redovisningsverktyget Astrock hyperdata report använts för att kunna jämföra strukturer i berget med de egna mätningarna i studien. Programmet kommer även att utvärderas i studien. De erhållna värdena från undersökningen på borrkärnorna varierar i kvalitet från väldigt dålig till väldigt bra. Närmare studier på zoner av särskilt dålig kvalitet tyder på att de båda lineamenten karaktäriseras av olika typer av strukturer. Det nordväst-/sydöstliga lineamentet, som går parallellt med den planerade tunnelbanesträckan, domineras av strukturer som tyder på att lineamentet representerar en vattenförande sprickzon under markytan. I lineamentet med öst-västlig riktning dominerar strukturer som tyder på förekomsten av en förkastningszon. För projektet Gula linjen blir denna information användbar då den vattenförande sprickzonen kan innebära att tunnelförstärkning med injektering måste göras för ytterligare skydd mot vatteninträngning.

Uppsatsen undersöker och beskriver motstånd motförtätning i Stora Mossen, en välbeställd villaförort angränsande Stockholms innerstad. Materialet speglas i relation till fysisk plats (space), hur motstånd skapas och rättfärdigas i samspel med omgivningar och de sociala förutsättningar som sätts utav dem. Motståndet är som sådant en spegling av det liv och de förutsättningar som existerar i Stora Mossen med omnejd, och står därmed inte nödvändigtvis i relation till staden eller länet i stort. Underlaget är inhämtatunder vintern 2011/2012 och består av offentligt material från kommunala utskott, kontor och styrelser; skriftliga klagomål från och halvstrukturerade intervjuer med närboende samt observationer utförda på plats. / Thesis concern local resistance to densification projects in Stora Mossen, a well-off suburb to Stockholm. The material shows how resistance is formed and shaped in relation to space, as a part of life and the economic and social situation of the concerned area as opposed to the metropolitan area at large. Source material consists of public material, written complaints, semi-structured interviews with informants as well as field observations performed during the winter 2011-2012.