I dag råder det brist på död ved i Sveriges skogar. Detta på grund av det intensiva skogsbruket där man kalhugger och plockar bort all liggande ved. Dock är det viktigt med många döda träd i olika nedbrytningsstadier för många skogslevande arter. Svenska skogar har få urskogar där naturliga avdödningsprocesser av träd får ske och därför minskar den biologiska mångfalden i skogen. Tre arter som endast trivs i naturskog är tickorna ullticka, Phellinus ferrugineofuscus, gränsticka, Phellinus nigrolimitatus och vedticka, Phellinus viticola. Dessa arter är användbara som indikatorarter då de nästan endast växer i skog med höga naturvärden eftersom de växer på lågor i olika nedbrytningsstadier. I denna studie undersöktes dessa arter i syfte att påvisa vilka faktorer som krävs för att de ska trivas, och på så sätt kunna förutse på vilka lågor de kan påträffas. Som en jämförande art undersöktes klibbtickan, Fomitopsis pinicola¸ då den inte är lika krävande och kan växa i många skogar på nyfallna träd. Genom att undersöka dessa arter och vad de kräver kan man bedöma en skog utifrån deras faktorer och på så sätt se om skogen har höga naturvärden, och vad som krävs i form av död ved. Resultatet visar att ju större låga, i både bredd och längd (större area), och ju mer nedbruten den var, desto större utbredning av arten P. nigrolimitatus kan man hitta. P. viticola kräver högre nerbrytningsklass och tjockare diameter på lågan. Undersökningen visar även att hos F. pinicola var nästan alla faktorer lika viktiga, och att den kan växa nästan var som helst, fast minskar i förekomst på mer nedbrutna träd. Tyvärr fanns inte tillräckligt med P. ferrugineofuscus för att kunna göra statistiska undersökningar, vilket i sig indikerar att den är ovanlig och har höga krav vad gäller dess habitat. / Because of the conditions in Swedish forests, where forestry predominate, biodiversity is degrading when the important wood-debris is removed. The purpose of this study was to determine the conditions under which the polypore species Phellinus ferrugineofuscus, Phellinus nigrolimitatus, Phellinus viticola and Fomitopsis pinicola occur on logs of downed dead wood in and around a virgin forest. P ferrugineofuscus, P. nigrolimitatus and P. viticola are known indicator species that indicates forests with high natural values. F. pinicola is not an indicator species. The results indicate that the size of the log and its state of decomposition are the major factors for P. nigrolimitatus and P. viticola. F. pinicola grows on wood-debris with smaller degree of decomposition and also grows in managed forests. P. ferrugineofuscus was too rare in the data to allow statistical analysis. The study indicates the importance of untouched forest in which species who demands continuous conditions and availability of dead wood in different stages of decay can thrive.

Organic agriculture is financially promoted in Sweden by special environmental support and as consumers we are all encouraged to buy organic food. At the same time scholars at the Swedish University of Agricultural Sciences claim that organic farming does not provide any environmental benefits. The main criticism is that organic farming has lower yields than conventional, which means that more land is needed to produce the same amount of food as in conventional farming, leading to deforestation and loss of biodiversity. As for climate change, the critics claim that the significantly higher productivity in conventional crop production compared to organic, releases surplus land, which could be used for bio-fuel production and thereby replace the fossil fuels. The critics also claim that organic farming causes higher nutrient leaching than conventional. Scholars who advocate organic farming fight back against the criticisms and claim; that organic farming benefits biodiversity, as organic farms have on average 30% higher species richness than conventional farms, that conventional farming due to fertilizer use causes higher green house gas emissions than organic, and that the conventional farming causes higher nutrient losses than the organic one from a system perspective. The purpose of this essay is to present and analyze arguments of both sides of the Swedish agricultural debate and try to find answers to how scholars can have such widely differing views about which farming-system is preferable. At first glance, it may seem as if scholars totally disagree on the issues regarding scientific facts. This essay however, suggests that this is not the case at all. On the contrary, scholars agree on quite a lot when it comes to facts. The reasons for disagreement appear to be about much more than just a scientific controversy. My explanation to how they can have such different views is that agriculture, to a large extent, is a social and political issue, which means that scholars' values and view of nature also play a crucial role in their overall perception.

I denna studie undersöks hur mycket kunskap och kännedom elever i nionde klass har om naturvård och biologisk mångfald. Även hur stort intresse eleverna har om naturvård studeras. Undersökningen utförs med hjälp av grundad teori. Data samlades in i form av intervjuer, totalt intervjuades 27 elever från fem olika skolor i Halmstad kommun. Elevernas uttalanden graderades på en skala mellan 1-10. Med hjälp av intervjuer och graderingar kan sedan slutsatser dras. Huvudkategorin som identifierades indikerar att eleverna i studien har förmåga att se problem och utmaningar ur ett samhällsperspektiv, vilket är viktigt ur naturvårdssynpunkt då denna disciplin förutom biologiska även inkluderar sociala, ekonomiska och politiska aspekter. Användandet av svenska exempel på naturvård är något som de medverkande eleverna är positivt inställda till och denna kategori har den högsta generella graderingen. Eleverna är intresserade och ser också själva att ytterligare utbildning inom naturvård är viktigt och något som bör finnas med i NO-undervisningen i större utsträckning. Eleverna hade svårt att definiera begrepp som biologisk mångfald och förståelsen för begreppet var inte särskilt utbredd, detta pekar på att metoder bör tas fram som ökar förståelsen för biologisk mångfald och därigenom även naturvård. Studien ger en indikation om att ökad utbildning av allmänheten är behövd och att öka omfattningen av naturvård teoretiskt men även praktiskt i skolundervisningen skulle vara ett bra tillvägagångssätt för att uppnå detta. / The purpose of this study is to investigate how much knowledge ninth grade Swedish students posses on the subjects of conservation biology and biodiversity. Additionally, the students’ general interest for these subjects is examined. This is achieved using the method grounded theory. Data is collected in the form of interviews. Overall, 27 students from five different schools located within Halmstad municipality participated. The participating students statements is graded from 1-10. From interviews and grading, conclusions can be drawn. The main category indicates that the students in this study has the ability to see problems and challenges from a perspective that reflects a balance between human / nature coexistence. Societal awareness is an important part of conservation biology as this discipline integrates aspects of society, economy and political policy as well as biological aspects. Additionally, they described Swedish conservation biology examples as interesting and believed that Swedish examples should have a greater use in science lessons. The students found conservation biology fascinating and saw the need for increased education in this subject. When the students tried to define words such as “conservation biology” and “biodiversity”, they encountered some difficulties. The students did not understand these terms. These results suggest that methods for raising the understanding and knowledge of conservation biology and biodiversity are needed. Also, the students found it important to include more conservation biology in science lessons during secondary school. Thus, this study suggests that increased education of the public is needed and the expansion of conservation biology in schools is a viable approach to achieve this.

Det finns en stark koppling mellan historisk markanvändning och biologisk mångfald. Flera ängs- och betesmarksarter gynnas eller är beroende av traditionell hävd såsom slåtter och bete. Syftet med studien är att undersöka om olikheterna i den historiska markanvändningen har påverkat den biologiska mångfalden. Genom att studera kartor från olika tidsperioder kan förändringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar. Fältarbetet bestod av tre växtinventeringstillfällen: 23 maj, 23 juni och 14 juli 2013. Fyra storytor (á 100 m2) placerades ut i Tjörnedalas strandbetesmark som år 1841 var strandäng. Kartanalysen visar att åkerns utbredning har tagit strandängsmark i anspråk under 1900-talet. Växtinventeringarna tillsammans med arkivstudierna visar att områden med högst biologisk mångfald är de som hävdats traditionsenligt och med beteskontinuitet. Den här studien visar likaså att kvävegynnade arter dominerar i områden som tidigare varit åker. Både arkivstudier och växtinventeringar behövs för att få en rättvis beskrivning av hur ett område har brukats. Den biologiska mångfalden är därmed ett arv av den historiska markanvändningen. / There is a strong connection between historical land use and biodiversity. Several grassland species are advantaged or relied to mowing and grazing. The purpose of this study is to investigate if changes in the historical land use have affected the biodiversity. By studying maps from different time periods, changes in the landscape can be interpreted. Archival studies can then fill in historical gaps that the maps doesn’t show. The field work consisted of three plant inventory occasions: may 23, june 23 and july 14 in 2013. Four major surfaces, of 100 m2 each, were placed in the shore meadow of Tjörnedala. Analysis of maps shows that arable land expansion has taken meadow land space during the 20th century. The plant inventories along with archival studies shows that areas with the highest biodiversity are those that are used with traditional methods and with continuity of grazing. This study also shows that nitrogen favored species dominate in areas of former arable land. Both archival studies and plant inventories are needed to get a fair description of how an area has been used. The biodiversity is thus a legacy of the historical land use.

Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar det svenska jordbrukets möjlighet att bidra till biologisk mångfald. Semistrukturerade intervjuer har utförts i Södermanlands och Östergötlands län med jordbrukare, myndigheter och rådgivare. Intervjuer har genomförts med olika aktörer inom jordbruksnäringen för att få ett brett perspektiv på studien. Resultatet av intervjuerna jämförs med tidigare forskning där administrativa, ekonomiska samt sociala faktorer diskuteras. De främsta faktorer som lyfts fram av samtliga respondenter är problemet med dålig lönsamhet för jordbrukare, komplexa regelverk samt brist på kunskap om jordbruksproduktion i samhället. Resultatet av studien visar att respondenterna har liknande upplevelser av de faktorer som påverkar det svenska jordbrukets möjligheter att bidra till biologisk mångfald / This study aims to investigating factors that influence Swedish agriculture's potential to contribute to biodiversity. Semi-structured interviews have been conducted in the county of Södermanland and Östergötland with farmers, authorities and advisors. Interviews has been conducted with various actors in the agriculture industry to get a broad perspective on the study. The results of the interviews are compared with previous research discussing administrative, economic and social factors. The main factors highlighted by all respondents are the problem of poor profitability for farmers, complex regulations and lack of knowledge about agricultural production in society. The results of the study show that respondents have similar experiences of the factors that influence Swedish agriculture's potential to contribute to biodiversity.

Den biologiska mångfalden är hotad och det beror troligtvis på antropogena störningar. Detta på grund av att människan exploaterar jordens resurser som bland annat skapar klimatförändringar och förändringar i habitat. Människan är beroende av många ekosystemtjänster så som pollinering, men det råder delade meningar kring hur stor betydelse mångfald har för människan. Planetary Boundaries är ett perspektiv/ramverk som utgår från människans behov, för att sätta upp gränser för olika system på jorden. Det finns nio stycken olika Planetary Boundaries varav Biologisk mångfald är en. Syftet med studien är att undersöka ramverket Planetary Boundaries och belysa kritik, kunskapsluckor och utvecklingsmöjligheter. Studien syftar även till att göra en fördjupad undersökning specifikt gällande Förlust av biologisk mångfald. I denna studie har vi utfört textanalyser där vi analyserar ramverket utifrån våra egna iakttagelser och från vad andra forskare har framför för kritik, kunskapsluckor och utvecklingsmöjligheter för Planetary Boundaries. Utifrån textanalyserna har flera olika teman identifierats. En av de slutsatser vi kunnat dra från studien är att det finns en problematik kring ramverkets avgränsningar. Flera av de studerade artiklarna ansåg att den stora skala som ramverket utgår ifrån försvårar användandet av ramverket på en sub-global nivå. Enligt oss råder det även en inkonsekvens kring ramverkets möjlighet att appliceras på lokal och regional nivå och att detta bör förtydligas. Sociala aspekter bör även inkluderas i ramverket då det grundar sig på ett mänskligt perspektiv. Slutligen, ramverket hanterar komplexa system som troligtvis aldrig kommer kunna redovisa en fullständig bild av jordsystemen. / The world's biodiversity is threatened and it is most likely because of anthropogenic impact. In a world where human exploits the earth's resources and thus make climate change and alterations to habitats. Mankind is dependent of a lot of ecosystem services such as pollination, but there's a difference in opinion how big of a dependency mankind have for biodiversity. Planetary Boundaries is a framework that derives from the needs of mankind and creates limitations on different earth-system processes. There are nine different Planetary Boundaries and biodiversity is one of them. The purpose of the study is to examine the Planetary Boundaries framework and to highlight critique, knowledge gaps and potentialities. The study also aims at doing an in depth research specifically regarding loss of biodiversity. In this study we attempt to find criticism, knowledge gaps and potentialities for Planetary Boundaries. This by conducting text analyses based on research that analyze the framework and through analyzing the framework ourselves. Based on the text analyses several themes have been identified. Several conclusions could be drawn from the study. One of them illustrates the problem regarding the delimitations of the framework. Several of the analyzed articles also considered the large scale that the framework is based on complicates the use of the framework at a sub-global level. According to us, there is also an inconsistency about the framework's ability to apply at local and regional level and thus needs clarification. Since the framework is based on human perspectives social aspects should also be included. Finally, due to the complexity of the systems included in the framework it will probably never be able to present a complete picture of the earth systems.

A threat is that some of the tree species that are important for the biodiversity are under a lot of pressure because of the high browsing activity. The Swedish forestry agency has now together with the forest industry set an acceptable level of browsing on production forest that 70% must be non-browsed when the stands are 5 meters or higher. To protect the production forest from browsing the landowner can choose from several options, the conventional way is yet to point treat every production plant with a game repellent, but that way isn’t very time saving as to treat with this new method.This study is trying out a new method to treat the whole stand instead of point treating every production plant. The method was to use a petrol mistblower (Stihl SR200) and treat one hectare with 9 litres of water and 1 litre of the game repellent Trico viltskydd. Two inventories were made, one before treatment and one after treatment. In total 200 sample surfaces of 2,82m in radius where collected, 100 of them where control surfaces. Every tree species in the sample surfaces where record and if it was or wasn’t browsed. The result of this study shown that the increase of browsing on all tree species was reduced with the treatment method. The new method shows that it can have positive effects on preserving the bio diversity.

1928 beslutades att ån Sennan norr om Karlstorp skulle sänkas, rätas ut och delvis kanaliseras för att öka arealen produktiv jordbruksmark. Men åtgärderna orsakade även flera problem både inom och utanför det område som man undersökte innan genomförandet. Dräneringen ledde till att torvmark torrlades vilket orsakar utsläpp av växthusgaser. Vattnets uppehållstid i landskapet kortades och infiltration till grundvattnet minskades. Den biologiska mångfalden minskade genom habitatförlust, alltså färre livsmiljöer, och även genom ökade mängder lösta organiska ämnen i vattnet. Dessa negativa effekter går att motverka genom restaurering. Höjning av grundvattennivån och igenläggning av diken skulle förbättra hydrologin och förbättra grundvattenbildningen. Återvätning av torvlagren hade minskat utsläppen av växthusgaser och våtmarken hade förlängningen istället kunnat fungera som kolsänka. Restaurering av ån och torvmarken kan bromsa habitatförlusten och skapa nya habitat som med tiden kan bli koloniserade och öka den biologiska mångfalden. Eftersom varje lokal har unika förutsättningar är det är svårt att beräkna hur mycket utsläppen skulle minska, värden på hydrologiska faktorer och till exempel eventuell ökad artrikedom. Aktuell forskning visar att restaurering av torvmarker och vattendrag kan leda till förbättrad hydrologi, minskade utsläpp av växthusgaser och ökad biologisk mångfald, även om det i vissa fall kan ta lång tid innan ekosystemet anpassat sig och de positiva effekterna av restaurering blir märkbara. Med tanke på dagens miljöproblem med klimatförändringar, torka, översvämningar och utarmning av den biologiska mångfalden är restaurering av detta område mycket angeläget. / In 1928 it was decided that the stream Sennan north of Karlstorp would be drained and straightened to increase the area of ​​productive agricultural land. But it also caused several problems both inside and outside the area that were being investigated before implementation. The drainage caused peatland to dry, causing greenhouse gas emissions. Water residence time in the landscape was shortened and groundwater infiltration was reduced. Biodiversity decreased through habitat loss and increased amounts of dissolved organic matter in the water. These negative effects can be counteracted by restoration. Raising the groundwater level and ditch blocking improves hydrology and increases groundwater formation. Rewetting of the peat layers reduces greenhouse gas emissions and the wetland can instead function as a carbon sink. Restoration of the river and peatland reduces habitat loss and creates new habitats that will eventually become colonized and increase biodiversity. Because each site has unique conditions, it is difficult to calculate in what amount emissions would decrease, values ​​of hydrological factors and, for example, possible increased species richness. Recent research shows that restoration of peatlands and streams leads to improved hydrology, reduced emissions of greenhouse gases, and increased biodiversity, although in some cases it may take a long time for the ecosystem to adapt and the positive effects of restoration become noticeable. Given today's environmental problems with climate change, drought, floods and loss of biodiversity, restoration of the affected area is very desirable.

Trenden för biologisk mångfald i världen är negativ och skogslevande arter är inget undantag. I denna studie undersöks den tätortsnära, kommunägda skogen Hallaholm i Åtvidaberg, Östergötland. Studien fastställer vilka naturtyper som finns i skogens olika delar och delområdena bedöms utifrån förekomst av de rödlistade arterna ekticka och tallticka samt av fasta strukturer som död ved, lavbeväxta träd, vedsvampar och hålträd. Därtill görs en bedömning av vilken betydelse områdets olika naturtyper har för regionens gröna infrastruktur. Naturtyperna är huvudsakligen ädellöv, triviallöv, tall, gran och gräsmark och studien visar att de högsta naturvärdena och även största betydelsen för grön infrastruktur finns bland ädellöv, triviallöv och gräsmark, till viss del även bland tall och de lägsta värdena finns bland gran. Fem förekomster av tallticka och tre fynd av ekticka är funna. Grundat på resultaten och den inhämtade kunskapen om Hallaholm föreslås åtgärder för att främja den biologiska mångfalden och områdets betydelse för närboendes rekreation. / The global trend for biological diversity is negative and that goes also for species living in the forest. This study is investigating the urban forest Hallaholm in Åtvidaberg, Östergötland, which is owned by the municipality. The study concludes the different habitat types which are present in different parts of the forest. The parts are assessed based on the presence of Fomitiporia robusta, Porodaedalea pini and of structures such as dead trees, lichen on trees, poroid fungi and hollow trees. There is also an assessment of the importance of the different habitat types for the green infrastructure in the region. The habitat types are mainly deciduous and broad-leaved deciduous forest, pine, spruce and grassland. This study shows that the highest ecological values and the greatest importance for green infrastructure is found among deciduous forest, broad-leaved deciduous forest and grassland, also partly among pine and the lowest values are found among spruce. New records of Fomitiporia robusta and Porodaedalea pini were noted. Measures on how to increase the biological diversity and the importance of the forest for recreational activities are suggested based on the results and on the collected knowledge of the forest.

Syfte: Studien syftar till att skapa en bredare förståelse för och jämföra hur svenska företag inom olika branscher tillämpar verksamhetsstyrning för att främja FN:s mål nummer 15 om biologisk mångfald. Målsättningen är att andra företag ska kunna identifiera goda exempel och inspireras av de tillvägagångssätt som tas upp i studien. Metod: En komparativ studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Empirisk data är insamlad genom sex stycken semi-strukturerade intervjuer med företagen: Nudie Jeans, Samhällsbyggnadsbolaget, Essity, Kinnarps, Kährs och Spendrups Slutsats: Företagen som har studerats tillämpar verksamhetsstyrning på flera olika sätt för att främja biologisk mångfald. Baserat på respondenternas svar kan slutsats dras att certifieringar är ett av det främsta verktyget som företagen använder. Även prestationsmätning har förekommit i stor utsträckning, och likaså policys och hållbarhetsredovisningar. Vidare har det visat sig att företagen fokuserar mycket på cirkularitet för att främja biologisk mångfald.