Klimatförändringar, en ökande urbanisering samt en degraderad biologisk mångfald är utmaningar som gör att våra samhällen behöver anpassas och ställa om genom hållbara lösningar. Naturen kan hjälpa oss med flera av dessa utmaningar, tack vare det som kallas ekosystemtjänster (EST). EST är de nyttor, i form av tjänster och produkter, som naturen tillhandahåller människan vilka bidrar till vårt välmående och vår välfärd. Genom att lyfta fram ett EST-perspektiv i planering och beslutsfattande kan hållbara lösningar främjas för att möta framtidens behov, och för detta har miljöbedömningar identifierats som lämpliga verktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur väl ett EST-perspektiv i dagsläget integreras i miljöbedömningar, samt vilka utmaningar och förbättringsmöjligheter det finns för arbetet framgent. Detta har undersökts med konsultens roll i fokus. Metoden har involverat en litteraturstudie, en dokumentgranskning där miljöbedömningar för detaljplan har granskats, samt en mindre intervjustudie. Resultaten tyder på att konsulten har stor möjlighet att initiera ett EST-perspektiv i miljöbedömningar, och eventuellt även ett ansvar. Dock har ett antal utmaningar identifierats som gör att EST-perspektivet till stor del blir projekt- och kundberoende. En första utmaning är att termen ekosystemtjänster inte finns med i lagtext, vilket gör att den generella uppfattningen är att det inte finns tydligt ställda krav på att inkludera EST i miljöbedömningar. Detta gör i sin tur att ett EST-perspektivet sällan efterfrågas, varken av beställare eller Länsstyrelsen. På grund av detta läggs inte tillräckliga resurser på detta arbete. En andra utmaning är att det i dagsläget inte finns något standardiserat arbetssätt för att systematiskt arbeta med EST i miljöbedömningar. Arbetet framgent behöver därför fokusera på att ta fram ett sådant arbetssätt, så att EST kan integreras i miljöbedömningar på ett effektivt och träffsäkert sätt, och därigenom bidra till mervärden för miljöbedömningen genom ett holistiskt perspektiv. Denna studie har tagit fram ett antal rekommendationer för hur detta arbetssätt skulle kunna utformas. / Climate change, an increasing urbanization and a degraded biodiversity are challenges that force our cities to adapt to new conditions, by implementing sustainable solutions. Nature can help us handle these challenges by something called ecosystem services (ES). ES are benefits provided by the ecosystems - through services and products - which contribute to human well-being. By adopting an ES perspective in planning and decision-making we can promote sustainable solutions to meet the future needs. Environmental Impact Assessment (EIA) and Strategic Environmental Assessment (SEA) have been identified as suitable tools for this. The aim of this study is to examine how well an ES perspective is integrated in environmental assessments today, and to identify challenges and improvements for this work. This has been examined with the role of the consultant in focus. The methods of the study include a literature review, a document analysis where SEAs for detailed development plans are reviewed, and an interview study. The results indicate that the consultant has a large possibility to initiate an ES perspective into the EIA and SEA processes, and possibly also a responsibility of doing so. Furthermore, it has been shown that ES can contribute to added value to the environmental assessments through a holistic perspective. However, several challenges have been identified which makes the ES perspective dependent on the conditions of the project as well as the client’s ambitions. A first challenge is that the term ‘ecosystem service’ is not included in legislation. Because of this ES are seldomly asked for, neither from the clients nor the county administrative board, which are two important actors for setting the scope of the assessment. Consequently, not enough resources are allocated to the work of integrating an ES perspective. Another challenge is that there is no standardized method of systematically implementing an ES perspective into the assessments. Thus, future work needs to focus on developing this methodology, in order to integrate ES into the assessments in an effective and accurate way. The study presents a set of recommendations on how to develop the future work.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur Malmö stad och Köpenhamns kommun skiljer sig åt i sitt arbete med grönområden genom olika mål och strategier. Dessutom undersöka städernas syn på människors välbefinnande och den biologiska mångfalden samt vad som prioriteras i arbetet med grönområden. Studien utgick från innehållsanalysen av dokument och intervjuer med olika tjänstepersoner och forskare. Arbetet utgick i första hand från ett målstyrt urval men även ett snöbollsurval utfördes. Både innehållsanalysen och intervjuerna har kodats genom en tematisk analys för att identifiera mönster och teman. Studien kom fram till att städerna arbetar olika med grönområden men utgår ifrån liknande mål och strategier. Dessutom prioriterar städerna människors välbefinnande men att den biologiska mångfalden tas hänsyn till framför allt för dess biologiska kvaliteter som förser människors behov. Studien anser att vidare forskning kan inkludera en observation eller inventering av grönområden, för att kontrollera hur mål och strategier används i praktiken. / The purpose of this study is to find out how the City of Malmö and the Municipality of Copenhagen differ in their work with green spaces. The study wants to investigate different goals and strategies and also investigate the cities views on human well-being and biodiversity and what is prioritized in the work with green spaces. The study was based on content analysis of documents and interviews with various officials and researchers based primarily on a purposive sampling but also a snowball sampling was carried out. Both the content analysis and the interviews were coded through a thematic analysis to identify patterns and themes. This study found that cities work differently with green spaces but with similar strategies and objectives, and that cities prioritize human wellbeing but that biodiversity is considered primarily for its biological qualities that provide for human needs. The study considers that further research could include an observation and inventory of green spaces to investigate how strategies are used in practice.

Det här arbetet fokuserar på hur befintliga parker i centrala Gävle skulle kunna fylla en större funktion gällande gynnandet av humlor och annan biologisk mångfald och hur dessa parker skulle kunna omdesignas. Mina frågeställningar berör: befintliga parkers avsaknad av föda åt humlor, bristande möjligheter för dem att finna bo – och övervintringsplatser samt förslag på åtgärder för att motverka dessa problem. Resultatet av denna studie visar att parker kan fylla en större funktion gällande att gynna den biologiska mångfalden i urbana miljöer. Om inte bo– och övervintringsplatser och föda blir lätt åtkomligta för våra humlor riskerar vi att de minskar ännu mer i antal, och detta skulle kunna vara förödande för oss människor eftersom vi är helt beroende av dessa viktiga pollinatörer. Men med rätt kunskap och information till allmänhet och parkförvaltare går det att hjälpa humlor att skapa miljöer som hjälper humlor att kunna leva i urbana miljöer. Om vi med enkla medel inkluderar biologisk mångfald i stadens parker skulle vi kunna skapa gröna oaser där människor, djur och insekter kan trivas sida vid sida och även tillföra glädje för varandra. / This study is dealing with how existing parks in urban areas can fill a bigger role for bumblebees then they are today. My questions concern: lack of food for bumblebees in parks, lack of opportunities to find places to live and to hibernate and actions how to mitigate this. The results of this study show that existing parks can have a bigger positive impact on the biodiversity in urban areas. If bumblebees can’t find places to live or hibernate or find food, the risk is then that their populations will continue to decline which will have a strongly negative effect on us humans because we are depending on pollinators. With the right knowledge and measures we can make it easier for bumblebees to live in urban areas. To facilitate for biodiversity in the planning of parks means that we will create oases which both humans, birds and insects can benefit from.

Syftet med denna litteraturstudie är att ge en bild av det svenska skogsbruket och dess påverkan på den biologiska mångfalden. Idag är det trakthyggesbruket som mest påverkar den biologiska mångfalden i Sverige och har lett till att många skogslevande arter idag är hotade och rödlistade. I denna studie har vi tittat på hur en produktionsskog skiljer sig från en naturskog när det gäller trädsammansättning, förekomst av död ved, fragmentering, skogskontinuitet och störning i form av brand. Vi har tittat på hur organismgrupperna svampar, lavar, mossor, kärlväxter, insekter, fåglar och däggdjur påverkas av skogsbruket. I denna studie ger vi även ett förslag på hur lärare, genom en exkursion, kan lära ut om biologisk mångfald i skolan.

Nature and culture are closely connected and in constant change in relation to each other. Although this is well known by now the cultural aspects rarely are concidered when it comes to conserving of nature (in Sweden). This paper examines naturums (Swedish visiting centres) relationship to the cultural aspects of landscapes and nature. It also examines how the Swedish nature (Naturvårdsverket) and culture (Riksantikvarieämbetet) conservation agencies work together. Beyond this the paper looks in to why it is important to include the cultural aspects within nature conservation and in what way archaeology could be a rewarding factor in reaching this knowledge. This paper points out why a more holistic picture is needed if we want to take care of the nature in the best possible way for future generations, also why a working ecosystem and landscapes with high natural values are important. This paper focuses on naturum because it´s the biggest museum of nature in Sweden - with great power comes great responsibility. Naturum often works with and for children and youngsters. Therfore it is most important that naturum teaches and inform about all aspects within landscapes, nature and the role humans play within the ecosystem. This to give future generations a holistic picture from the beginning. Naturum will be assessed from a theoretical frame based on the concept of biocultural heritage, which suggests a holistic view of a landscape within research and stewardship concerning landscapes and to transform knowledge in to policy. In the end of the paper, I discuss possible improvements within nature and culture conservation work in Sweden to reach a better cooperation between the two government agencies Naturvårdsverket and Riksantikvarieämbetet. In conclusion I argue that there is knowledge in both Naturvårdsverket and Riksantikvarieämbetet about the importance of including cultural aspects to optimize the conservation of nature. The same seems to go for most naturum, although there is a need of more concrete guidelines from Naturvårdsverket to help naturum to include the aspects in a clearer way. This is important if naturum are gonna be able to inform their visitors about the cultural aspekts within landscapes. I argue that the best thing to do for nature and culture conservation in Sweden is to merge the two agencies into one. I believe this would result in an easier and more natural cooperation between the two.

Denna uppsats behandlar den förändrade styrning av svensk skogspolitik som infördes i Sverige 1993, och hur denna styrning påverkat den biologiska mångfalden i de svenska skogarna. Styrningsformen, vanligen benämnd ”frihet under ansvar”, bygger på frivillighet och avreglering och har en tydlig förankring i en nyliberal ideologi. Det gäller även den privata hållbarhetscertifiering som växt fram och haft påtaglig påverkan på svenskt skogsbruk. Mina två forskningsfrågor lyder så här: 1.Hur har den lagstiftning som infördes 1993, tydligt inspirerad av nyliberala värden, påverkat den biologiska mångfalden i svensk skog? 2. Behövs det ökad statlig reglering inom skogsbruket för att bevara den biologiska mångfalden? Och i så fall, hur skulle sådana regleringar kunna se ut? Detta är en kvalitativ studie som utöver litteratur- och faktainläsning kompletterats med intervjuer med sex företrädare för aktörer som är engagerade i skogsfrågor. Svaret på min första forskningsfråga är inte helt entydigt. Den privata hållbarhetscertifieringen FSC har inneburit vissa miljövinster och det har delvis växt fram ett större hållbarhetsperspektiv inom skogsbruket sedan den nya lagstiftningen kom till. Samtidigt minskar andelen så kallad kontinuitetsskog, skog som aldrig kalavverkats, tydligt. Dessa äldre skogar är centrala för den biologiska mångfalden. Ett stort antal rapporter pekar också på en krissituation för mångfalden i skogen. Pressen på att få fram mer skogsråvara växer också, vilket bland annat innebär kortare omloppstider i skogsbruket. Även det är negativt för den biologiska mångfalden. Inget tyder på att den rådande politiska styrningen kan hantera ovanstående problematik. Svaret på forskningsfråga två är därför att det behövs någon form av ökad statlig reglering. I slutanalysen tar jag upp ett antal förslag på tänkbara regleringar.

Biological diversity is an essential prerequisite for life on earth and for the function of its ecosystems. Without biological diversity the ecosystems will eventually collapse, and it is thus necessary to maintain a healthy level of variation at ecological-, species- and genetic- level. Invasive alien species (IAS) are now recognized as the second highest threat to biological diversity. As a result, new legislation aiming to counteract the increasing issues with IAS are introduced e.g. in the EU. The purpose of this essay is to evaluate the function and importance of the precautionary principle regarding the control of IAS, using legal analysis. The legal analysis is complemented by an analysis of other scientific sources e.g. in order to describe biological diversity in general as well as the real and potential the ecosystem-consequences of the introduction of species. EU environmental law is based on the precautionary principle and so is thus the newly established IAS Regulation. The IAS Regulation requires an extensive riskassessment before a species will be encompassed by the regulation. The risk-assessment process does however not entirely correspond with the (strong version of the) precautionary principle, as actions in accordance with this principle requires an assumed risk, which must not necessarily be scientifically established. This results in a discrepancy between the legal definition and the actual definition of an IAS; species which have undergone the risk-assessment process can obtain the status of IAS (legally) whilst others, which has not yet been assessed or do not fulfil all criteria, do not have this status and are thus not covered by the legislation. There are 12 000 alien species within the EU, of which 1800 are considered invasive. However, only 49 different species are currently covered by the IAS-regulation. This cannot be considered to be in keeping with the (strong version of the) precautionary principle. / Biologisk mångfald är en förutsättning för liv på jorden och ekosystem behöver en variation av arter likväl som gener. Invasiva främmande arter (IAS) har erkänts som ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden, vilket har resulterat i ny lagstiftning inom EU. Syftet med den här uppsatsen är att fastställa vilken roll försiktighetsprincipen spelar vid regler som omfattar IAS; i allmänhet och i enskilda fall. För att utreda rättsläget används en rättsdogmatisk metod som kompletteras med en analys av naturvetenskapligt material för att klargöra vilka faktiska effekter IAS har. Miljörätten inom EU baseras på försiktighetsprincipen och den nyligen (relativt) utfärdade IAS-förordningen baseras därefter på försiktighetsprincipen. Det måste dock utföras en riskbedömning innan arter omfattas av IAS-förordningens bestämmelser (och legalt definieras som IAS inom EU). Försiktighetsprincipen (en stark version) ska emellertid betyda att en antagen risk är tillräckligt för att åtgärder ska vidtas; genom riskbedömningen betyder det däremot att det handlar om en fastställd risk. Detta betyder även att den faktiska definitionen IAS och den legala är olik; en art kan uppfylla definitionen IAS i praktiken men inte legalt. Försiktighetsprincipen (en stark version) tillämpas därför på legalt definierade IAS inom EU medan de facto IAS inte åtnjuter samma grad av försiktighet.  EU har själva yttrat, i det första skälet i IAS-förordningen, att det existerar 12 000 främmande arter inom EU varav 1800 av dessa är invasiva; IAS-förordningen omfattar dock endast 49 av dessa arter.

Summer pasture contributes both to cultural-historical values and to positive effects on biodiversity. However, the usage of the term ”summer pastures” varies and there is no general definition. This lack of definition gives rise to a conflict: Should the summer pasture be preserved for its cultural-historical value by having it look just like before, or should it be preserved for its value in biodiversity? Today, the authorities’ image of summer pasture is what controls which summer pastures and what values are granted financial support. This means that the summer pastures risk being defined and developed on the basis of the authorities' image, not by the image the farmers themselves have, which is based on historical and conservational knowledge. Thus, the purpose of this study is to highlight the use of summer pasture as a phenomenon and an activity from the user's perspective. In order to discover how the farmers themselves view summer pastures, a phenomenographic method is used to analyze interviews of summer pasture farmers with varying backgrounds and activities. The results of the study show that the summer pasture of today varies with regard to the design of the business. The common denominator is the small-scale animal husbandry where summer pasture take place on the outskirts beyond the home farm, to where the farmer moves with the animals during summer. Summer pasture has traditionally never been an economic gain, nor does it provide much today. The farmers are enthusiasts who believe in a higher purpose of what they do. The lack of definition is something that affects them only in their contact with authorities, from where they are only met with ignorance. The farmers believe that the summer pasture have a cultural-historical value, one that also lies in the future with increasing environmental awareness and climate change. / Fäbodbruk bidrar såväl med kulturhistoriska värden som med positiva effekter på den biologiska mångfalden. Bilden av vad dagens fäbodbruk innebär varierar dock och ingen allmän definition finns. I och med bristen på definition uppstår en konflikt: Bör fäbodbruket bevaras för dess kulturhistoriska värde genom att det ska se ut precis som förr, eller ska det bevaras för dess värde för den biologiska mångfalden? Idag är det myndigheternas bild av fäbodbruk som styr vilka fäbodar och värden som beviljas ekonomiskt stöd. Detta innebär att fäbodbruket riskerar att definieras och utvecklas utifrån myndigheternas bild, inte av den bild brukarna själva har som är baserad på historisk och bevarandevärd kunskap. Syftet med denna studie är således att belysa fäbodbruket som företeelse och som verksamhet utifrån brukarens perspektiv. För att få fram den bild fäbodbrukarna själva har av fäbodbruk används en fenomenografisk metod för att analysera intervjuer av fäbodbrukare med varierande bakgrund och verksamhet. Studiens resultat påvisar att dagens fäbodbruk varierar vad gäller verksamhetens utformning. Den gemensamma nämnaren är att det rör sig om småskalig djurhållning där sommarbetet sker på utmarkerna bortom hemgården dit brukaren flyttar med djuren på sommaren. Fäbodbruk är inget som traditionellt sett är något som gett en ekonomisk vinning och knappast heller ger idag. Fäbodbrukarna är snarare eldsjälar som tror på ett högre syfte kring det de gör. Avsaknandet av definition är något som påverkar dem först vid kontakt med myndigheter av vilka de möts av okunskap. Brukarna anser att fäbodbruket har ett kulturhistoriskt värde men att fäbodbruket även hör till framtiden i och med en ökande miljömedvetenhet och klimatförändringar. / Biologiskt kulturarv som hållbar värdeskapare

<p>Den biologiska mångfalden är viktig inom lantbruket. Jordbrukslandskapets mångfald är vacker för människan att se på och spännande och rogivande att vistas i. Mångfalden innehåller även en genbank som kan bli mycket etydelsefull i framtiden. Dessutom innebär oftast en rik mångfald bland ogräsen även en rik mångfald bland insekter och andra djur, däribland skadeinsekternas predatorer, vilket bidrar till produktiva åkrar. Ogräsens mångfald på åkern beror till stor del på geografiskt läge, klimat och berggrund. Även odlingssättet och tillhörande odlingsåtgärder är avgörande för hur åkerns ogräsflora ser ut. En odlingsåtgärd som har ett stort inflytande över ogräsflorans sammansättning, är användningen, eller uteslutandet, av herbicider. </p><p>Uppsatsens fältstudie består av ogräsinventeringar genomförda på två åkrar – en konventionellt odlad och en ekologiskt odlad. Den konventionella åkern är behandlad med syntetiska herbicider och den ekologiska är det inte. Studien visar att den ekologiska åkern hade fler arter, en rikligare mångfald, och många fler plantor än den konventionella åkern. Artsammansättningen tyder på att den konventionella åkern var något mer näringsrik och hade ett lägre pH.</p> / <p>Biological diversity is important in agricultural systems. The diversity of the agricultural landscape is beautiful to the human eye and it provides an exciting as well as soothing environment. Diversity also denotes genetic resources that can be of great importance in the future. Furthermore, a high biological diversity of weeds most often means a high diversity of insects and other animals, among them the predators of pests, which contributes to high productivity of the arable fields. The diversity of weed in a field depends on its geographical location, the climate and the bedrock. Other factors of great importance to the composition of the weed flora are the farming methods (conventional/ecological) and the specific measures used. One measure that has a high influence on the composition of the weed flora is the use, or exclusion, of herbicides. </p><p>The field study of this paper consists of weed inventories of two arable fields – the first cultivated per traditional methods and the second per ecological methods. Herbicides are used in the conventional field but not in the ecological one. The study shows that the ecological field had more secies, a greater diversity, and far more plants than the conventional field. The composition of the weed species indicates that the conventional field had a slightly higher nutritive value and a lower pH value.</p>

<p>Mängden död ved i brukade skogar har minskat med ungefär 90 %jämfört med naturliga skogar. Vid slutavverkning minskar mängden ytterligare. Att lämna naturhänsyn vid avverkning är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhänsyn tas bort efter slutavverkning. På 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhänsyn tagits bort, mestadels vindfälld tall. Det medförde en genomsnittlig minskning av mängden död ved med 2,0 m3 ha-1, vilket är en tredjedel av den totala volymen död ved lämnad vid slutavverkning. En enkät skickades till privata skogsägare. Den främsta orsaken till att man tagit bort träd var relaterade till ekonomi och produktion. Hur ekonomiskt beroende skogsägaren var av sin skog eller om man certifierat sin skog eller inte hade dock ingen betydelse för hur man hanterade naturhänsynen efter slutavverkning. Det berodde snarare på skogsägarnas attityd till produktion kontra bevarandet av biologisk mångfald. Skogsägare som tagit bort hänsynsträd var överlag mer tveksamma till att lämna olika former av naturhänsyn vid slutavverkning. Denna studie utvärderar även mängd och kvalitet på naturhänsyn lämnad efter slutavverkning i Östergötland.</p>