Det övergripande syftet med denna studie är att studera ett antal lärares förväntningar och vilka krav de ställer på eleverna som ska läsa teknik i årskurs 4. Studiens resultat klassificeras utifrån kunskapskrav i läroplanen och förmågor enligt teknikdidaktisk forskning. Metoder som används i studien för att samla in data är semistrukturerade intervjuer. De framkommande resultaten visar att de intervjuade lärarna lägger större tonvikt vid kunskapskraven där eleverna ska kunna dokumentera och kunna några enkla begrepp. Förmågorna som är framkommande är manuell förmåga. Slutsatser som kan dras av denna studie är att teknikämnet inte har en tydlig kursplan som vägleder lärarna i deras teknikundervisning.

I Sverige föregås skolstarten av ett skolförberedande år i förskoleklassen. Föreliggande svensk forksning visar att det råder oklarheter bland barn gällande om starten i förskoleklass innebär en skolstart eller ej. Vidare visar tidigare forsknng att barn kan visa motstånd mot verksamheten i förskoleklass om deras förväntningar på förskoleklassen inte överensstämmer med den faktiska verksamheten. Denna studie syftar till att belysa förskolebarns föreställningar om förskoleklassen. I åtta barnsamtal har förskolebarn berättat om sina tankar och idéer om vad förskoleklassen är och hanldar om. Dessa berättelser har sedan presenterats så som barnen själva berättade dem. Resultatet visar att barn som snart ska börja i förskoleklassen förväntar sig mötas av en verksamhet fylld med lekfullhet, lärande och vänskapsrelationer. Vidare visar resultatet att barns tankar och idéer om förskoleklassen utvecklas innan de börjar i förskoleklass. Dessa tankar och idéer kommer ifrån, och påverkas av, personer i barnets närhet. Studien vilar på en barndsomssociologisk ram och barn ses därför som aktiva medborgare med en rätt att göra sin röst hörd i frågor som rör dem. Barns föreställningar om förskoleklassen blir så viktiga att ta med i diskussioner kring hur övergången mellan förskolan och förskoleklassen kan organiseras. In Sweden the start in compulsory school is made through the pre-school class. Previous research shows that it can be unclear to children whether the start in the pre-school class is the start of school or not. Previous research also shows that children whose expectations about the pre-school class are not met can show resistance to the activities in the pre-school class. This study aims to highlight children´s told thoughts about the pre-school class. Eight children have been interviewed about what they think that the pre-school class is about. The stories that the children told in the interviews have been presented as they told them. The result shows that the children expect the pre-school class to be a place filled with free play, learning and friendship. Furthermore the result shows that children´s thoughts about the pre-school class develops before the actually start in the pre-school class. These thoughts are inspired by persons in the child´s nearness. This study relies on a childhood sociological theory, which means that children are seen as active citizen with a right to make their voices heard in matters that concern them. Children’s expectations about the pre-school class can therefore be important to involve in discusses about the transition from preschool to pre-school class. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Sedan revisionsplikten avskaffades 2010 har efterfrågan på redovisningskonsulter ökat. Tidigare forskning har även gett indikationer på att IT-bolag med tillväxtambitioner efterfrågar externa rådgivningstjänster i högre utsträckning än övriga branscher. För att företagsledare ska bli nöjda med redovisningskonsulternas tjänster krävs det att deras grundläggande förväntningar tillgodoses. Vad som gör att denna klienttillfredsställelse uppstår varierar däremot, då företagsledare har olika förväntningar på redovisningskonsulterna och deras tjänster. Tidigare kvantitativ forskning har fastställt att specifika egenskaper hos redovisningskonsulter och olika förväntningar hos klienten kan leda till att klienttillfredsställelse uppstår. Denna forskning har analyserat dessa delar individuellt men inte tillsammans. I motsats till den tidigare kvantitativa forskningen utförs denna studie istället med ett kvalitativt angreppssätt, för att skapa förståelse för hur och varför klienttillfredsställelse uppstår hos företagsledare i mindre IT-bolag med tillväxtambitioner. För att kunna besvara forskningsfrågan “Hur och varför uppstår klienttillfredsställelse hos företagsledare som använder sig av redovisningskonsulter i mindre IT-bolag med tillväxtambitioner?” genomförs semistrukturerade intervjuer med åtta företagsledare i mindre IT-bolag inom Luleå kommun. Studien visar att klienttillfredsställelse är ett system med olika komponenter, där skäl till anskaffandet, redovisningskonsultens arbetsuppgifter och roll, företagsledarens förväntningar och redovisningskonsultens egenskaper samspelar med varandra inom systemet. Att ha kunskap om hur dessa komponenter hänger samman och påverkar varandra, är således avgörande för att förstå hur och varför klienttillfredsställelse uppstår hos olika företagsledare.

Denna studie syftar till att genom intervjuer undersöka lärarnas förväntningar på elevernas kunskapsprogression i teknikämnet, utifrån deras tolkningar av det centrala innehållet om egna konstruktioner i kursplanen för teknik och hur denna synliggörs i den beskrivna undervisningen. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer av verksamma lärare i låg- och mellanstadiet. Intervjusvaren har genomgått en konventionell innehållsanalys utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet visade stor osäkerhet i relation till vilken kunskap som förväntades utvecklas och att progression i undervisning i stort saknades eller var otydlig. Slutsatsen är att det finns svårigheter i att tolka och konkretisera progression i förhållande till det centrala innehållet och att detta grundar sig i flera faktorer. Möjlighet till fördjupad kunskap och undervisning med en tydligare struktur finns dock när lärare får stöd i sin tolkning av kursplanen.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur mammor, som offentliggör sitt moderskap på sociala medier, upplever sitt moderskap. Närmare bestämt avser studien besvara frågeställningar som berör vilka förväntningar som dessa mammor upplever att andra har på dem i mammarollen samt hur deras emotioner och självbild påverkas av offentliggörandet av moderskapet. Dessutom ämnar studien besvara hur mammorna upplever att de porträtterar sitt moderskap på sociala medier. Studien antar ett socialpsykologiskt perspektiv med ett teoretiskt ramverk som består av följande teorier: Goffmans dramaturgiska perspektiv, Beckers teori om sanktioner, Cooleys teori om spegeljaget, samt Shotts teori om rolltagande emotioner. I tillägg till detta introduceras vårt egna begrepp “offentligt moderskap”. Empirin har samlats in genom tio kvalitativa forskningsintervjuer och resultatet visar att mammorna upplever att mammarollen är nära förbunden med flera förväntningar: att vara med sitt barn, att ge sitt barn “rätt” kost och att ha den “rätta” utsidan. Dessa förväntningar är ibland motstridiga och orsakar en kluvenhet och ambivalens hos mammorna. Vidare upprätthålls förväntningarna genom kritiska och uppmuntrande kommentarer från läsare och följare. De kritiska kommentarerna leder till att mammorna får en negativ självbild och att de upplever emotioner såsom skam och skuld. Uppmuntrande kommentarer, från bekanta snarare än läsare och följare, leder istället till att mammorna får en positiv självbild. Bland de mammor som hade en positiv självbild var en vanligt förekommande emotion stolthet och bland de mammor som var mer osäkra på sin egen självbild förekom emotionen fåfänga. Avslutningsvis tycks mammorna porträttera sitt moderskap på olika sätt. Antingen anpassades porträtteringen till de förväntningar som de upplevde fanns på dem i deras mammaroll eller så fanns en ambition att visa upp en mer ärlig bild av moderskapet som inte nödvändigtvis stämmer överens med dessa förväntningar.

In this study, it is analyzed how preschool teachers' implicit expectations are expressed in their work. The implicit expectations that were analyzed were the ability of children to be independent and to acquire knowledge. It has been found in previous research that teachers' expectations of students have an impact on the students' grades, which is called the Pygmalioneffect. Therefore, a comparison is made of the preschool teachers' implicit expectations in two socio-economically distinct areas, hoping to contribute to equality work in preschool. Observations and interviews were conducted at four different preschools, with four preschool teachers in two different socio-economic areas. The material was analyzed with a hermeneutical approach from a norm critical and intercultural perspective. The result points out that the implicit expectations of preschool teachers on children's ability to be independent and to acquire knowledge are reflected in their work through different types of involvement in children's play and activities. The preschool teachers in the socio-economically deprived area were more involved in the children’s activities and introduced materials to a greater extent than the preschool teachers in the socio-economically privileged area. The preschool teachers in the socio-economically deprived area also put more emphasis on subject-oriented activities than the preschool teachers in the socio-economically privileged area. This opens for further investigation as to whether children are affected by the different methods of preschool teachers work.

Den här studien berör hur ett litteratursamtal kan se ut i en klass i årskurs 5. Syftet är att finna de förväntningar läraren har på litteratursamtalet, vilka upplevelser denna undervisning kan skapa hos eleverna samt att undersöka relationen mellan lärarens förväntningar och elevernas upplevelser i litteratursamtalet. Som teoretisk referenspunkt har fenomenologi och sociokulturellt perspektiv använts. Detta för att fastställa synen på elevernas uppfattningar som sanningsbärande fenomen samt fastställa studiens förhållningssätt till lärande och text. All använd data är av kvalitativ art och är insamlad med hjälp av intervjuer som sedan analyserats genom innehållsanalys. Resultatet av lärarintervjuerna visar att lärarens förväntningar berörde elevernas diskussioner och reaktioner på boken samt att eleverna skulle få en större förståelse för den lästa texten. Elevernas upplevelser var många, bland annat att de får fler perspektiv genom att diskutera med varandra och därigenom en djupare förståelse för det lästa. De berörde även upplägget av litteratursamtalet, helklass eller smågrupper, och vilka fördelar och nackdelar som eleverna upplevde med respektive upplägg. Studien visar att det finns en relation mellan lärares förväntningar och elevers upplevelser bland annat då lärares förväntningar styr upplägget som eleverna i sin tur baserar sina upplevelser på.

Multinationella bolag skickar anställda på utlandsuppdrag för att kunna upprätthålla konkurrenskraft på den globala marknaden och få internationell erfarenhet. Expatriering är ett väl utforskat område som företag lägger ned mycket tid på att förbereda. Däremot har det visat sig vara betydligt mer komplext för företag att planera inför den anställdes hemkomst och genomföra en tillfredsställande repatriering. Forskningen brister i att undersöka om företagen och expatriaten har likvärdiga förväntningar på vad utlandsuppdraget ska uppfylla och leda till i framtiden. Med utgångspunkt i problemen kring en väl fungerande repatriering var syftet med uppsatsen att genom intervjuer undersöka om och hur förväntningar möts inom ett multinationellt bolag. Detta gjordes utifrån ett helhetsperspektiv där expatriat, repatriat och företag inkluderas. Det framgår av den analys som gjorts att förväntningarna möts. Företaget som undersökts har rutiner för en repatriering men det har identifierats att det är viktigare att möta förväntningarna än att ha en utstakad process för repatrieringen. Vidare lyfter expatriater och repatriater fram att det vore positivt om företaget efter hemkomsten tog in fler aspekter än de förväntningar som finns relaterat till arbetet. Genom att göra det kan företaget göra sig ännu mer konkurrenskraftig och ta tillvara på mer kunskap.

SAMMANFATTNING   Syftet med denna studie var att undersöka om det finns något samband mellan dialekter och åhörarnas förväntningar på identitet hos den dialekttalande. Är våra förväntningar så hårt inpräntade av tidigare erfarenheter att vi analyserar en person, och dömer den enbart med hjälp av personens dialekt?   Frågeställningarna blev följande: hur ser intervjupersonerna på sin egen dialekt? På vilket sätt påverkas intervjupersonen av de olika dialekterna samt vilka förutfattade meningar, sedan tidigare erfarenheter, om dialektbrukarens identitet går att finna hos dessa intervjupersoner?   Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjuform som åtföljdes av en ram som fångade in olika huvudteman. Urvalet bestod av tolv intervjupersoner i åldrarna 20-30 år. Intervjuerna varade mellan 30-40 minuter. De flesta intervjupersoner tycktes ha påverkats av teman som förväntningar och solidaritet då det kom till deras syn på den egna och andras dialekter. / ABSTRACT The purpose of this study, was to see if there were any connections between dialects and the listeners expectations on the identity of the person who speek the dialect. Are our expectations effected by earlier experience, that we tend to analyze a person, and judge him or her, on their dialect? What does the interview person think about his own dialect?   The questions were as follows: What does the interviewee think about his/her own dialect? In what way did the interviewed person get influenced by the dialects and which expectations can be found that are influenced by earlier experiences?   Methodologically a semi-structured interview-structure was used, following a frame which would represent different head-themes. The selected crowd consisted of twelve interview persons between the age of 20-30. The interviews lasted for approximately 30 to 40 minutes. The obtained result indicated that most of our interview persons where effected of themes as expectations and solidarity when it came to their vision of their own and other peoples' dialects.

Uppsatsens syfte var att genom en kvalitativ undersökning utröna ensamkommande barns förväntningar före flykten, deras tankar om språk, språkinlärning och huruvida dessa förväntningar uppfylls eller förändras efter permanent uppehållstillstånd i Sverige samt om tankarna om språk förändrats. De sex pojkar som intervjuas i studien kommer från Afghanistan, Somalia och Kamerun och hade olika livserfarenheter innan flykten. Uppsatsen visar att förväntningarna förändrades i och med det faktum att de fick lov att börja skolan när de kommit till Sverige något som de inte hade kunnat föreställa sig. Några informanter, vilka var analfabeter, har även fått en för dem helt ny identitet i den bemärkelsen att de nu mera ser sig själva som läsande och skrivande människor vilket de inte hade kunnat föreställa sig tidigare. De som inte gått i skolan tidigare i sina hemländer och inte kan något annat språk än sitt modersmål tycker att det är besvärligt att lära sig svenska, det känns märkligt i munnen att uttala ord och meningar på svenska. Den informant som hade lärt sig engelska under sin skolgång i hemlandet säger att det har varit väldigt lätt att lära sig det nya språket.