European greenhouse gas (GHG) emissions have decreased by 24% between 1990 and 2019 according to a report by the European Commission. Yet, the Paris agreement set a target of 55% by 2030 to prevent the effects of climate change and prepare for carbon neutrality by 2050. Achieving this goal requires decarbonization efforts to be four times faster than current rates, and carbon accounting will play an essential role for identifying emission sources and developing emission reduction strategies. However, carbon accounting still suffers a lack of consistency and standardization due to different methods and incomplete scope, leading to confusion and incomparability. This thesis proposes a comprehensive and innovative methodology for carbon accounting that ensures transparency, comparability, accuracy, and completeness. Using an iterative approach and a unique representation for carbon architecture, the methodology covers crucial steps such as identifying emission sources, selecting emission factors, determining calculation methods, displaying results, and simulating emission reduction scenarios. A new reliability measurement is also introduced to assess the quality of each emission estimate. The methodology was successfully implemented in the concrete example of a company seeking to reduce the carbon impact of its activities. The limitations of the thesis are addressed in the conclusion. / Europeiska växthusgasutsläpp har minskat med 24% mellan 1990 och 2019 enligt en rapport från Europeiska kommissionen. Trots detta har Parisavtalet satt upp ett mål på 55% till år 2030 för att förhindra klimatförändringarnas effekter och förbereda för koldioxidneutralitet år 2050. För att uppnå detta mål krävs att avkolningsansträngningarna fyrdubblas i jämförelse med nuvarande takt, och koldioxidredovisning kommer att spela en avgörande roll för att identifiera utsläppskällor och utveckla strategier för utsläppsminskning. Dock lider koldioxidredovisning fortfarande av brist på konsekvens och standardisering på grund av olika metoder och ofullständig omfattning, vilket leder till förvirring och bristande jämförbarhet. Denna avhandling föreslår en omfattande och innovativ metodik för koldioxidredovisning som säkerställer transparens, jämförbarhet, noggrannhet och fullständighet. Genom att använda en iterativ ansats och en unik representation av koldioxidarkitektur täcker metoden viktiga steg såsom att identifiera utsläppskällor, välja utsläppsfaktorer, bestämma beräkningsmetoder, visa resultat och simulera scenarier för utsläppsminskning. En ny pålitlighetsmätning introduceras också för att bedöma kvaliteten på varje utslagsuppskattning. Metoden implementerades framgångsrikt i det konkreta exemplet med ett företag som sökte minska den koldioxidpåverkan av sina verksamheter. Begränsningarna med avhandlingen diskuteras i slutsatsen.

Climate change presents financial risks for banks and must therefore be treated accordingly. To assess and manage these risks, banks are expected to apply scenarioanalysis and adopt the TCFD’s recommendations on climate-related risk disclosures. This study analyzes how climate scenario analysis is implemented and reported in the Swedish banking sector. Empirical data has been collected through interviews with six banks, as well as through public annual and sustainability reports. The results of the study indicate that banks are in a learning phase characterized by uncertainty and lack of data, resulting in careful considerations in making strategic decisions based on the scenario analysis and when disclosing climate related information. Thus, banks do not disclose their scenario analysis as transparently as the TCFD suggests, thereby affecting the comparability within the sector. Further improvements related to more accessible and granular data are needed. In addition, many banks consider this to be a governmental issue where regulations are beneficial for establishing standardized models and common practices, which in turn could increase transparency and comparability. / Klimatförändringar medför finansiella risker som banker behöver beakta. För att bedöma och hantera dem bör banker genomföra scenarioanalyser samt följa de rekommendationer som TCFD gett ut gällande klimatrelaterad rapportering. Denna studie ger en nulägesanalys av hur scenarioanalys implementeras och rapporteras inom den svenska banksektorn. Studien bygger på empirisk data från intervjuer med sex banker, samt från publika års- och hållbarhetsredovisningar. Resultatet av studien visar att bankerna är i en lärandefas präglad av osäkerhet, där bland annat datatillgänglighet är ett stort problem. Bristfälligheterna medför att bankerna är försiktiga med att fatta strategiska beslut utifrån scenarioanalyserna samt med vad de rapporterar publikt, vilket påverkar transparensen och jämförbarheten inom sektorn. Dessutom anser många banker att detta är en samhällsfråga där regleringar kan bidra till ökad standardisering av data och modeller samt etablering av gemensamma standarder, vilket även kan ha en positiv inverkan på rapporteringen och således öka transparensen och jämförbarheten inom sektorn.

Jämförbarhet i hållbarhetsrapporten är en nödvändighet för att informationen ska vara användbar för användarna. För att främja jämförbar information ska svenska företag följa hållbarhetslagen som bygger på EU-direktivet om hållbarhetsrapportering. Till sin hjälp kan företagen tillämpa internationella frivilliga ramverk som exempelvis Global Reporting Initiative (GRI). I och med att det finns ett flertal frivilliga ramverk att tillämpa kan företagen välja ifall dem vill följa något ramverk, med det utgör inget krav, för att uppfylla hållbarhetslagen. Detta utrymme av frivillighet bidrar till den stora variation i antalet resultatindikatorer som företagen lämnar upplysningar om i hållbarhetsrapporten, vilket gör att informationen inte blir jämförbar. Denna studie vill bidra med kunskap till forskningsfältet genom att (1) kartlägga jämförbarheten i hållbarhetsrapporter i form av hur utförligt företagen noterade på Stockholmsbörsen Large Cap tillämpar resultatindikatorer till rapporteringskravets kategorier och (2) förklara och analysera sambandet mellan företagens branschtillhörighet, företagens andel kvinnor i styrelsen och utförlighetsnivån i hållbarhetsrapporter som omfattas av hållbarhetslagen. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvantitativ innehållsanalys av samtliga företag som uppfyllde kriterierna för hållbarhetsrapportering och GRI:s ramverk på Stockholmsbörsen Large Cap. Resultatet visade att båda sambanden var relativt svaga. Sambandet för företagens branschtillhörighet visade sig något starkare jämfört med andelen kvinnor i styrelsen. Det tyder på att det finns andra underliggande faktorer som påverkar jämförbarheten i hållbarhetsrapporten. / The comparability in the sustainability report is a necessity to serve its main purpose, which is to be useful for the stakeholders. To encourage comparable information in the sustainability report, Swedish companies must comply with the national sustainability law, which is based on the EU directive of sustainability reporting. To comply with the national sustainability law companies can apply international voluntary frameworks such as Global Reporting Initiative (GRI), but there is no imperative requirement. All the voluntary frameworks may contribute to the observed differences of indicators disclosed in the sustainability reports, which makes the information not comparable. This study contributes to the field of research by (1) mapping the comparability in the sustainability reports of firms listed on the Stockholm Stock Exchange Large Cap by investigating the level of completeness for the reporting requirements categories and (2) explain and analyse the correlation between the company´s sector, board diversity and the level of completeness of firms that are covered by the national sustainability law. Therefore, a quantity content analysis was conducted on all companies in our sample. The findings display a weak relationship between the investigated variables. This suggest that there are other underlying factors that may affect the comparability in the sustainability reports.

Hållbarhetsredovisning är ett sätt för företag att redogöra för hur de arbetar med samhällsansvar. Detta ansvar benämns Corporate Social Responsibility (CSR) och speglar tre dimensioner, miljömässigt, socialt, och ekonomiskt ansvar. Intressenter ställer allt högre krav på företagens hållbarhetsredovisningar, då det finns en ökad trend och en ökad medvetenhet kring detta ansvar i samhället. I och med detta krav har företagen i sin tur efterfrågat riktlinjer att förhålla sig till i denna typ av redovisning. Den ledande organisationen som upprättar riktlinjer kring detta är Global Reporting Initiative (GRI), de har gett ut riktlinjer i fyra generationer, där de senaste publicerades 2015. Dessa riktlinjer är inte lagstadgade utan endast en rekommendation, som företag kan välja att använda sig av, samt att företag kan välja i vilken utsträckning de vill använda sig av riktlinjerna. Detta är ett av skälen till att hållbarhetsrapporter skiljer sig åt, ett annat skäl är att olika branscher definierar hållbarhet olika. För att öka transparensen och öppenheten i rapporterna har GRI upprättat ett antal innehålls- och kvalitetsprinciper som företag ska ta hänsyn till när de framarbetade sin hållbarhetsrapport i enlighet med deras riktlinjer. Dessa principer har vi haft som grund till vår studie.Syftet med vår studie är att generera kunskap om skillnader som förekommer i hållbarhetsrapporter. Detta har vi gjort genom att jämföra hur företag arbetar kring de innehålls- och kvalitetsprinciper som GRI:s upprättar som hjälpmedel i framarbetandet av hållbarhetsrapporter. Samt att hitta skillnader som eventuellt kan hänföras till att olika branscher definierar hållbarhet olika.Vi har genomfört en kvalitativ dokumentanalys, där vi granskat sju svenska företag som är listade på den svenska börsen Nasdaq Stockholm. De rapporter vi använt är utgivna för år 2015 och upprättade i enlighet med GRI:s G4 riktlinjer.Resultatet av vår studie visar att det förekommer variationer av innehåll samt kvalitetsskillnader i företagens hållbarhetsredovisningar. Att det varierar i innehåll uppstår av naturliga skäl, då företag har olika intressenter i olika branscher. Skillnaderna som förekommer i rapporternas kvalitet grundas mycket i företagens val av språk och att det brister då det inte finns ett standardiserat formulär av rubriker samt mätmetoder. / Sustainability Reporting is a way for companies to describe how they work with social responsibility. This responsibility is called Corporate Social Responsibility (CSR) and reflects three dimensions; environmental, social, and financial responsibility. When there is an increasing trend and awareness of this responsibility in society, stakeholders make higher demands on the sustainability reports which is issued by companies. With this requirement, companies have asked for guidelines to remain in this type of accounting. The leading organization that establishes guidelines for this is the Global Reporting Initiative (GRI), they have issued guidelines for four generations, where the latest were published in 2015. These guidelines are only a recommendation and not a statutory requirement, which companies can choose to use and that the companies can choose the extent to which they wish to use of the guidelines. This is one of the reasons why sustainability reports differ, another reason is that different industries define sustainability differently. In order to increase transparency into the reports, GRI has established a number of content and quality principles that companies should consider when developing their sustainability report in accordance with their guidelines. Five of these principles have been the basis of our study.The aim of our study is to generate knowledge about differences that occur in sustainability reports. We have done this by comparing how companies is working around the principles for content and quality, which GRI establish in the work of the sustainability reports. As well as finding differences that may be attributable to different industries defining sustainability differently.We have conducted a qualitative document analysis, in which we examined seven Swedish companies listed on the Swedish Stock Exchange, Nasdaq Stockholm. The reports we used were issued for the year 2015 and established in accordance with GRI's G4 guidelines.The results of our study show that there are variations of content as well as quality differences in companies' sustainability reports. The variations in content arises naturally, as companies have different stakeholders in different industries. The differences that arise in the quality of the reports are very much based on the company's choice of language, and that it lacks a standardized form of headings and measurement methods.

Diskontering och nuvärdesberäkning som värderingsmetod har ökat i användning. Acceptansen för värdering till verkliga värden har också ökat och IFRS tillåter i flertalet standarder användning av denna värderingsmetod som, beroende på användning är förknippad med subjektiva inslag. Tidigare forskning uppmärksammar problematiken med diskontering i de avseende att det öppnar upp för subjektivitet och möjligheter för företagsledningen att manipulera resultat och balansräkning. Även om det råder konsensus kring risker med värderingstekniker som innefattar nuvärdesberäkning saknas det, oss veterligen, studier som kartlägger omfattningen av denna värderingsteknik.Mot bakgrund av teorin om informationsasymmetri, earnings management, agentteorin samt de kvalitativa egenskaperna jämförbarhet och tillförlitlighet är studiens syfte att kartlägga användningen av diskontering hos bolag registrerade på NASDAQ Stockholm. Genom att undersöka 268 av 299 företag upptagna på börsen kan vi visa på användningen och utmärkande skillnader mellan företag tillhörande olika storlek och sektorer. Resultatet är att betraktas som vägledande för framtida studier.Slutsatsen är att diskontering förekommer hos merparten av bolagen på NASDAQ Stockholm. Ytterligare slutsats utifrån studien är att företagen avsätter olika stor yta till information om diskontering och nuvärdesberäkning. Konsekvent genom analysen förs resonemanget att om företagen avsätter en liten yta i relation till andra företag kan detta ha en negativ inverkan på den finansiella rapportens kvalité utifrån resonemang om agentteorin, informationsasymmetrin och earnings management, samt den kvalitativa egenskapen tillförlitlighet. I resonemanget kring den kvalitativa egenskapen, jämförbarhet, är det istället en nackdel att företagen avsätter olika stor yta. / Discounting and present value calculation as a valuation method has increased in use. Acceptance for fair value valuation has also increased and IFRS allows in most standards the use of this valuation method which, depending on use, is associated with subjective elements. Previous researches draws attention to the problem of discounting and present value calculations in terms of opening up for subjectivity and opportunities for management to manipulate earnings and balance sheets. Although there is a consensus about risks with valuation techniques that include discounting and present value calculations, we find that there is lacking studies that map the scope of this valuation technique.In view of Information Asymmetry, Earnings management, Agent Theory and the qualitative characteristics of comparability and reliability the purpose of the study is to map the use of discounting and present value calculation by companies listed on NASDAQ Stockholm. By examining 268 of 299 companies listed on the Stockholm stock exchange, we can demonstrate the use and distinctive differences between companies of different sizes and sectors. The result is to be considered as guidance for future studies.The conclusion is that discounting occurs at most of the companies on NASDAQ Stockholm. A further conclusion from the study is that companies allocate different amount of areas to information about discounting and present value calculation. Consistently through the analysis, the reasoning is that, if the companies allocate a small area of information in relation to other companies, this may have a negative impact on the quality of the financial report. This is based on the reasoning of the agency theory, information asymmetry and earnings management, as well as the qualitative characteristics faithful representation. In the reasoning about the qualitative characteristics, comparability, it is rather a disadvantage that companies allocate different large areas.(This thesis is written in Swedish)

Denna studie behandlar jämförbarhet inom hållbarhetsrapportering inom fordonsindustrin i Sverige. Tidigare forskning har visat att det finns brister i jämförbarhet gällande hållbarhetsredovisningar. Denna studie undersöker om detta fortfarande föreligger, och i så fall på vilket sätt och varför, med hjälp av en nulägesanalys. Studien undersöker även vilka förbättringsmöjligheter som finns bland identifierade brister. Studien är en kvalitativ studie med data i form av hållbarhetsrapporter. Resultatet från forskningen visade att jämförbarhet i fordonsindustrin i Sverige fortfarande brister. Intressenternas krav identifieras som främsta anledningen för brister i jämförbarhet, då det är per deras efterfrågan bolagen redovisar. Studien kom också fram till att skillnader i typ av kärnverksamhet hos företagen också är en determinant för detta. Förslag till förbättringar ges genom bättre integration av hela värdekedjan i hållbarhetsrapporteringen, samt ökad harmonisering av processer genom samarbete med branschorganisationer. Vidare ges förslag på skärpta och mer lämpliga formkrav av lagstiftning och bättre samarbete med lagstiftare och branschorganisationer för att uppnå detta. Författarna ger förslag för vidare forskning att undersöka de identifierade, såväl oidentifierade orsaker till brister i jämförbarhet och i vilken mån de är ansvariga för detta fenomen. / This study concerns comparability in sustainability reporting within the automotive sector in Sweden. Existing research has shown deficiencies in comparability of sustainability reports. The aim of the study is to examine, through an analysis of the current state of sustainability reporting, whether these shortcomings still exist and if so, how and why they present themselves. The study also aims to provide possible solutions for any identified deficiencies. The study is a qualitative study using empirical data in the form of sustainability reports. The results of the study show that sustainability reports in the automotive sector in Sweden still exhibit deficiencies in comparability. Stakeholder demands are identified as the primary reason for differences in reporting practices, as it’s per their demand that corporations report sustainability information. The study also identifies differences in the companies’ core activity as a determinant for this. Possible solutions are suggested as increased integration of the sustainability reporting of the value chain as a whole, as well as harmonisation of processes through cooperation with industry associations. Furthermore, increased quality control through legislation is suggested as well as increased cooperation between legislators and industry associations in order to achieve this. The authors suggest that further research can be aimed at identifying the respective importance of these different causes for shortcomings in comparability, as well as possible unidentified factors. The study was conducted and is presented in Swedish.

Challenges on how to approach global sustainability issues are increasing along with the growing global warming. This entails an increasing pressure on firms to manage sustainability- related issues, both deriving from governance regulations as well as a from a growing consciousness from public institutions. Sustainability reporting is further both required within EU legislation and also expected from current societal values. However, sustainability reporting has been criticised for lacking comparability, reliability and thus legitimacy. Legitimation is a necessity for organisations to gain social acceptance. The field of sustainability reporting is rapidly developing which highlights the importance for organisations to stay updated on coming regulations and trends. The overarching aim of this thesis is to explore, advance and compile the understanding of challenges with current sustainability reporting methods. A further aim is to conduct a qualitative forecast analysis of what sustainability reporting will require in the future to gain legitimacy and identify potential upcoming challenges connected to this forecast. Literature within the sustainability reporting and accounting field have been reviewed as well as legitimacy and institutional theory. Interviews with experts within the studied field have been conducted, along with participant observations through a case company study. The study has concluded several challenges with sustainability reporting methods, among others that voluntary disclosure requirements contribute to the lack of standardisation, comparability, and reliability, and therefore also a lack of legitimacy. For the future, the new CSR directive is expected as new legislation for sustainability reporting within a few years and is expected to entail more extensive regulations and requirements on external auditing. The most commonly used reporting standard currently, the GRI, will not completely cover the future requirements and more focus of the entire supply chain can be expected. This study has contributed to the existing research field of sustainability reporting and accounting by compiling, exploring and analysing challenges from the papers´ perspective, which lead to a lack of legitimacy in sustainability reports. The study has, besides this, contributed to knowledge on the potential future of sustainability reporting based on statements and opinions from insightful interviewees together with the identified current challenges. / Utmaningarna kring hur man ska förhålla sig till globala hållbarhetsfrågor ökar i takt med den växande globala uppvärmningen. Detta innebär ett ökande tryck på företag att hantera hållbarhetsrelaterade frågor, som inte bara härrör från lagstiftning utan också har fått ett växande intresse från offentliga institutioner. Hållbarhetsrapportering krävs både inom EU lagstiftning, men är även förväntat utifrån nuvarande samhällsvärderingar. Hållbarhetsredovisningen har dock kritiserats för att sakna jämförbarhet, tillförlitlighet och därmed legitimitet. Legitimitet är en nödvändighet för organisationer för att hålla sig konkurrenskraftiga och även för att få acceptans från samhället. Hållbarhetsrapportering området utvecklas snabbt, vilket understryker vikten av att organisationer håller sig uppdaterade kring kommande regelverk och trender. Det övergripande syftet med denna studie är att utforska, utveckla och sammanställa förståelsen kring utmaningar med nuvarande hållbarhetsredovisningsmetoder. Ett vidare syfte är att göra en kvalitativ framtidsprognos av vad hållbarhetsredovisning kommer att kräva i framtiden för att uppnå legitimitet och identifiera potentiella kommande utmaningar kopplade till denna prognos. Litteratur inom hållbarhetsrapportering och redovisning har granskats, samt legitimitet och institutionell teori. Intervjuer med experter inom det studerade området har genomförts, även "Participant Observations" har gjorts genom en fallstudie på ett företag. Den här studien har sammanställt flera utmaningar med hållbarhetsrapporteringsmetoder, bland annat att frivilliga innehållskrav bidrar till bristen på standardisering, jämförbarhet och tillförlitlighet och därför också bristande legitimitet. För framtiden väntas det nya CSR-direktivetsom ny lagstiftning för hållbarhetsredovisning inom några år och förväntas innebära mer omfattande regelverk och krav på extern revision. Den vanligaste rapporteringsstandarden för närvarande, GRI, kommer inte helt att täcka de framtida kraven och mer fokus på hela leveranskedjan kan förväntas. Denna studie har bidragit till det befintliga forskningsfältet för hållbarhetsrapportering och redovisning genom att sammanställa, utforska och analysera utmaningar från utförarnas perspektiv, vilket leder till bristande legitimitet i hållbarhetsrapporter. Studien har utöver detta bidragit till kunskap om hållbarhetsredovisningens potentiella framtid baserat på uttalanden och åsikter från insiktsfulla intervjupersoner tillsammans med de identifierade aktuella utmaningarna.

<p>År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls.</p><p>Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare.</p><p>Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.</p>

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut. Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls. Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare. Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.