Hemlösa personer med samsjuklighet sägs vara en av de mest utsatta målgrupperna inom socialt arbete. Då återfall är ett symtom av skadligt bruk och beroende har målgruppen haft betydande svårigheter att leva upp till nykterhetskraven som ställs inom traditionella insatser. Således har insatsen Bostad först tagits fram med en skademinskningspolicy som prioriterar minimering av de risker som är vanliga för målgruppen över nykterhetskrav. Denna uppsats syftar till att undersöka praktiska erfarenheter av det skademinimerande arbetet i bostad först Data samlades in genom en kvalitativ fokusgruppsintervju med fyra socialarbetare som är anställda som Case managers inom ett svenskt Bostad först-projekt. En tematisk dataanalys gjordes med socialkonstruktionism och nyinstitutionell teori som teoretiskt ramverk. Resultaten visade på ett holistiskt synsätt på skadereducering men också att synen på skadereducering varierar starkt beroende på sammanhanget. Det framkom också att de motstridiga principerna om nolltolerans och skademinskning påverkar det professionella samarbetet på flera sätt. / Homeless persons with comorbidity are among the most vulnerable populations within social work. The relapsing nature of substance abuse has been a significant barrier to the traditional treatment/housing programs that build upon abstinence-based policies. Therefore, there has been a shift toward Housing First, a harm reduction policy that prioritizes the minimization of harms over abstinence. This study aims to explore practical experiences with the harm reduction approach within Housing First.Data was collected through a qualitative focus group interview with four employeeswithin a Housing First project in Sweden. The data was analyzed by a thematic analysis with social constructivism and new institutionalism as theoretical frameworks.The results showed a holistic approach to harm reduction but also that the view on harm reduction varies depending on the social context. It was also revealed that the conflicting principles of zero tolerance and harm reduction have affected professionalcollaboration in various ways

Sammanfattning  Examensarbete, Civilekonomprogrammet - Controller, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, vårterminen 2023.  Titel: Blir ett plus ett verkligen två?  En kvalitativ fallstudie om hur en privat organisation hanterar spänningar i styrningen efter företagsförvärv   Bakgrund & problem Företagsförvärv har blivit ett populärt tillvägagångssätt för att uppnå snabb och hög tillväxt. Trots detta har det visat sig att merparten av företagsförvärv leder till misslyckanden på grund av svårigheten med att integrera företagens strukturella samt kulturella och strategiska skillnader. För att kunna hantera dessa skillnader är det avgörande att utforma ett styrsystem som tar hänsyn till det förvärvande och förvärvade företagens styrning. Den befintliga forskningen har däremot inte belyst hur företag bör konstruera sin styrning efter ett genomfört företagsförvärv. Bristen på samverkan mellan de två företagen leder så småningom till interna konflikter, även benämnt styrspänningar.  Syftet Syftet med denna studie är att undersöka en organisations styrning både under och efter ett företagsförvärv. Särskilt uppmärksamhet har lagts på att identifiera och illustrera vilka styrspänningar som uppstår efter företagsförvärv samt att undersöka de underliggande orsakerna till deras uppkomst. Slutligen siktar undersökningen även på att finna och förklara hur dessa styrspänningar hanteras inom en privat organisation.  Metod Studien har undersökt en privat organisation som genomför företagsförvärv. Utgångspunkten för denna undersökning har varit genom en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer, där en fallstudie med förklarande karaktär har tillämpats. Den empiriska insamlingen har inhämtats från både det förvärvande och förvärvade företagens anställda. Dessutom har interna dokument samt årsredovisningar använts för att komplettera studiens empiriska underlag. Slutsats Studien har identifierat fem styrspänningar som har uppstått efter genomförda företagsförvärv;“Makt till de anställda vs Formella strukturer”, “Gamla system vs Nya system”,“Gamla uppföljningsrutiner vs Nya uppföljningsrutiner”,“Gamla förmåner vs Nya förmåner”, “Gammal identitet vs Ny identitet”. Uppkomsten av dessa styrspänningar förklaras utifrån att det finns kontraster i det förvärvande och förvärvade företagets styrning. Dessutom beror det på att de förvärvade anställda hade förväntningar som inte uppfylldes efter förvärvet. Utöver det har institutionella logiker varit en annan bidragande faktor, där den ena logiken försvagar den andra. Hur dessa fem styrspänningar har hanterats beror på omständigheterna och är därmed situationsanpassade.   Nyckelord: Företagsförvärv, integrationsprocessen, formell styrning, informell styrning, institutionella logiker, styrspänningar / Abstract  Master's thesis, Master of Science in Business and Economics - Controller, Linnaeus University School of Business, Växjö, spring semester 2023.  Title: Does one plus one really equals two?  A qualitative case study on how a private organization handles management control tensions after an acquisition.  Background & problem Acquisitions have become a popular approach to achieve fast and high growth. Nevertheless, it has been shown that the majority of acquisitions fail due to the difficulty of integrating the structural, cultural and strategic differences of the companies. To address these differences, it is crucial to design a management control system that considers the systems of the acquiring and acquired firms. However, existing research has not shed light on how firms should construct their control systems following a completed acquisition. The lack of interaction between the two firms eventually led to internal conflicts, also known as management control tensions.  Purpose The purpose of this study is to examine an organization's management control system both during and after a business acquisition. Particular attention has been given to identify and illustrate the tensions that have arisen in management control and to investigate the underlying reasons for their emergence. Finally, the investigation also aims to find and explain how these tensions in management control are handled within a private organization.  Method The research has investigated a private organization that carries out corporate acquisitions. The starting point for this investigation has been through a qualitative research approach with semi-structured interviews, where a case study with an explanatory character has been applied. The empirical collection has been obtained from both the acquiring and acquired companies' employees. In addition, internal documents and annual reports have been used to complement the empirical material of the study.  Conclusion The study identified five management tensions that have arisen after acquisitions; "Power to employees vs Formal structures", "Old systems vs New systems", "Old monitoring procedures vs New monitoring procedures," "Old benefits vs New benefits", "Old identity vs New identity". The emergence of these management control tensions is explained on the basis that there are contrasts in the management control systems of the acquiring and acquired company. Moreover, it is because the acquired employees had expectations that were not met after the acquisition. In addition, institutional logics have been another contributing factor, with one logic weakening the other. How these five management control tensions have been tackled depends on the circumstances and is thus context dependent.  Keywords: Mergers and acquisitions, integration process, formal controls, informal controls, institutional logics, management control tensions

No description available.

Arbetsmarknadspolitiken har historiskt sett varit både ett kommunalt och statligt ansvar som från mitten av 1900-talet koncentrerats till en statlig nivå och till myndigheten Arbetsförmedlingen. Både forskning och statliga utredningar har konstaterat att kommuner mer och mer tagit sig an arbetet med arbetsmarknadspolitik och idag har merparten av Sveriges kommuner en arbetsmarknadsavdelning med fokus på insatser för arbetssökande. Vår forskningsöversikt och de utredningar som presenterats som vår empiri visar att det råder en oklar ansvarsfördelning mellan stat och kommun inom arbetsmarknadspolitiken. Vi har presenterat tidigare forskning på området arbetsmarknadspolitik som både avhandlat ansvarsfrågan gällande Arbetsförmedlingen och kommunerna, men även mellan organisation och individ. Denna uppsats har, genom en teorikonsumerande ansats, undersökt denna oklara ansvarsfördelning med fokus på kommuner och Arbetsförmedlingen. Genom det teoretiska ramverket institutionella logiker har vi studerat offentliga utredningar gällande organiseringen av arbetsmarknadspolitiken samt remissvar från berörda aktörer. Resultatet av studien har visat att dessa aktörer formulerar ansvar utifrån olika institutionella logiker som i många fall är motstridiga. Uppsatsen bidrar vidare till att ge en bild av vad dessa logiker ger för ingång till ansvarsbegreppet och förklarar olika möjliga orsaker till att ansvaret kan ses som oklart. / Labour market policy has historically been both a municipal and state responsibility, which since the mid-20th century has been concentrated at the state level and managed by the Public Employment Service. Both research and government inquiries have found that municipalities have increasingly taken on the work of labour market policy, and today the majority of Sweden's municipalities have a labour market department focused on measures for job seekers. Our research overview and the inquiries presented as our empirical data show that there is an unclear division of responsibilities between the state and municipalities in labour market policy. We have presented previous research in the area of labour market policy, which has addressed the issue of responsibility concerning the Public Employment Service and municipalities, as well as between organization and individual. This thesis, through a theory-consuming approach, has examined this unclear division of responsibilities with a focus on municipalities and the Public Employment Service. Through the theoretical framework of institutional logics, we have studied Swedish Government Official Reports regarding the organization of labour market policy and responses from relevant stakeholders. The study's results have shown that these stakeholders formulate responsibilities based on different institutional logics, which are often conflicting. The thesis further contributes by providing an understanding of what these logics imply for the concept of responsibility and explains various possible reasons why responsibility can be perceived as unclear.

Bakgrund och problem: Skolverksamhet präglas idag av en komplex mix av utmaningar som påverkar individer, såsom rektorer, lärare, föräldrar och elever. Rektorn har en central roll som inkluderar att organisera och leda skolan så att målen uppfylls. Tidigare forskning beskriver hur rektorns roll har förändrats och visar på ökad styrning och administration. Det beror på flera aspekter, såsom ett ökat externt tryck från myndigheter. Det betonas även hur skolledare har fått en roll där olika styrlogiker möts och att den offentliga sektorn präglas av motstridiga ideal.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur rektorer upplever styrningen av kommunala grundskolor, utifrån perspektiven förvaltning, lärare, elever/föräldrar och media. Genom att undersöka hur rektorerna navigerar och tolkar styrning från olika perspektiv, strävar studien efter att ge en mångsidig bild av hur styrningen upplevs och hanteras av rektorerna. Vidare är syftet att studera hur styrningen av rektorerna, influerar deras sätt att styra och leda sina skolor. Därav strävar studien efter att öka förståelsen för komplexiteten i rektorernas yrkesroll och de utmaningar de möter i sitt dagliga arbete med att leda och styra sina skolor.  Metod: Studien har genomförts på rektorer i kommunala grundskolor runt om i södra Sverige och är därmed en multipel fallstudie. Vidare har studien antagit en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv forskningsansats med inslag av en iterativ ansats. Studien har även använt semistrukturerade intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Det teoretiska materialet samlades in genom tidigare forskning om styrning i skolan i form av artiklar och böcker.  Slutsatser: Uppsatsen belyser att den möjliggörande och tvingande styrningen samexisterar i kommunala grundskolor, utifrån rektorernas upplevelser. Ett övergripande mönster är att det förekommer skillnader mellan kommuner, avseende såväl politiska aspekter som upplevelsen av styrmedel. Det identifieras också hur rektors styrning och ledning influeras och bland annat visar uppsatsen att ökad administration begränsar det pedagogiska ledarskapet. Det konstateras även att rektorn behöver använda en pedagogisk ledarstil när tilliten är låg och en fördelad ledarstil när tillititen är hög mellan professionerna. / Background and problem: In today's educational landscape, we encounter a complex mix of challenges affecting individuals, such as principals, teachers, parents and students. The principal plays a central role in the school, which includes organizing and leading the institution, to achieve the general goals. Previous research highlights how the role of the principal has evolved, showing increased control and administration, influenced by various factors such as increased external pressures from authorities. It also emphasizes the clash of different control logics in the principals´ role and that the public sector is characterized by competing ideals.  Purpose: The purpose of the study is to describe how principals perceive the control of municipal compulsory schools, from the perspective of administration, teachers, parents/students and media. Exploring how principals navigate and interpret the control from various perspectives, the study aims to provide a diverse picture of how control is perceived and managed by the principals. Furthermore, the aim is to examine how the control of principals influence thier ways of controlling and leading thier schools. Hence, the study also aims to increase the understanding of the complexity of principals´professional role and the challenges they encounter in their daily work of leading and controlling their school.  Method: The study was conducted with principals in municipal compulsory schools across southern Sweden, constituting a multiple case study. Additionally, a qualitative research method has been adopted, with an abductive research approach, incorporating elements of the iterative approach. The study used semi-structured interviews to gather empirical data, while theoretical materials were sourced from previous research on control in schools in the form of articles and books.  Conclusion: The thesis highlights that enabling and coercive control coexist in municipal compulsory schools, based on the principals´experiences. An overarching pattern is that there are differences between municipalities regarding both political aspects and the perception of control measures. Further, we identify how the principals's control and leadership are influenced and among other things, the thesis shows that increased administration limits pedagogical leadership. It is also noted that the principal needs to use a pedagogical leadership approach when trust is low, and a distributed leadership style when trust is high between the professions.

The aim of this thesis is to analyse how politicians produce, reproduce and challenge notions of Norrland through newspaper media. The study is based on 60 different articles collected from three national newspaper agencies, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Svenska Dagbladet. Adopting the discourseanalytical method called the logics approach, this paper explores which discourses dominate the politicians rhetoric about Norrland as well as how the discourses challenge and constitute conceptions about the northern region. The study shows that politicians often discuss Norrland in terms of economics, environmental issues or demographical conditions. Even though the politicians tend to reproduce notions of Norrland as a remote and rural region, thus enhancing conceptions of the place as a dying and problematic area, the study reveals attempts to redefine Norrlands' problems as a national matter and concern. By appealing to different subjects the politicians try to create feelings of recognition within the public to prevent the place from becoming the rural area they already represent it as. / Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur politiker producerar, reproducerar och utmanar föreställningar om Norrland via de rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet. Med ett material bestående av 60 nyhets- samt debattartiklar så har materialet analyserats efter den diskursteoretiska analysmetoden The logics approach, även kallat logikperspektivet. Studien har visat att politiker tenderar att diskutera Norrland med grund i frågor beträffande ekonomi, miljö och klimat samt demografiska förutsättningar. Även om politikerna ofta representerar Norrland som ett avlägset och ruralt område, vilket förstärker föreställningar om Norrland som en döende och problematisk plats, så visar studien försök till att omdefiniera problematiken från att vara "Norrlands" bekymmer till att ses som en nationell angelägenhet. Genom att koppla samman olika subjektspositioner så försöker politikerna konstruera känslor av tillhörighet och igenkännande hos läsarna för att på så sätt förhindra platsen från att bli det rurala område som politikerna redan representerar det som.

In this thesis, we study advanced reasoning about dynamical systems in a logical framework -- the situation calculus. In particular, we consider promoting the efficiency of reasoning about action in the situation calculus from three different aspects. First, we propose a modified situation calculus based on the two-variable predicate logic with counting quantifiers. We show that solving the projection and executability problems via regression in such language are decidable. We prove that generally these two problems are co-NExpTime-complete in the modified language. We also consider restricting the format of regressable formulas and basic action theories (BATs) further to gain better computational complexity for reasoning about action via regression. We mention possible applications to formalization of Semantic Web services. Then, we propose a hierarchical representation of actions based on the situation calculus to facilitate development, maintenance and elaboration of very large taxonomies of actions. We show that our axioms can be more succinct, while still using an extended regression operator to solve the projection problem. Moreover, such representation has significant computational advantages. For taxonomies of actions that can be represented as finitely branching trees, the regression operator can sometimes work exponentially faster with our theories than it works with the BATs current situation calculus. We also propose a general guideline on how a taxonomy of actions can be constructed from the given set of effect axioms. Finally, we extend the current situation calculus with the order-sorted logic. In the new formalism, we add sort theories to the usual initial theories to describe taxonomies of objects. We then investigate what is the well-sortness for BATs under such framework. We consider extending the current regression operator with well-sortness checking and unification techniques. With the modified regression, we gain computational efficiency by terminating the regression earlier when reasoning tasks are ill-sorted and by reducing the search spaces for well-sorted objects. We also study that the connection between the order-sorted situation calculus and the current situation calculus.

To avoid dangerous climate change a massive reduction in greenhouse gas emissions is required in a relative short time span. However, as development is moving in the wrong direction, there appears to be great inertia in changing activities. This dissertation’s overarching purpose is, from an institutional perspective, to advance the understanding of greenhouse gas-related inertia, as well as change, in industrial agri-activities. This purpose is addressed in four individual but related papers and an introductory chapter. A case study methodology is utilized to advance knowledge regarding greenhouse gas-related inertia and change. Two change initiatives involving the Swedish Board ofAgriculture, the designated expert authority on agricultural matters, were chosen and explored with qualitative methods. The first case consisted of a project to create at an Action Plan, a policy suggestion regarding strategies to reduce emissions from agriculture. The second case focused on the Swedish Board of Agriculture’s co-owned agricultural extension service, Greppa Näringen. More specifically, the case consisted of the provision of climate advice to farmers. The analyses of the initiatives focused on assessing, discussing and explaining the types of change advanced within them. The papers show how and why convergent rather than divergent change was pursued, describing different mechanisms generating this inertia. / För att undvika farliga klimatförändringar krävs massiva minskningar av växthusgasutsläpp på relativt kort tid. Detta kan inte uppnås utan omfattande förändringar av utsläppsintensiva aktiviteter. Det förefaller dock finnas en stor tröghet avseende detta, eftersom utvecklingen går i fel riktning. Såväl tröghet som förändring kan analyseras på olika nivåer, och den industriella nivån är speciellt relevant eftersom industriella aktiviteter bidrar med stora utsläpp. I detta sammanhang är primärproduktion av livsmedel av relativ betydelse, både med anledning av utsläppens storlek och produktionens betydelse för mänsklighetens överlevnad. För att förstå de ofta värdeladdade och idédrivna beteendena involverade i miljörelaterade förändringsprocesser använder jag mig av institutionell teori, en icke-reduktionistisk organisationsteori innehållande ett antal, i sammanhanget passande begrepp. Jag kombinerar institutionell teori med en positionering i det ”starka” hållbarhetsparadigmet, vilket ger ett analytiskt ramverk som betonar betydelsen av divergent, snarare än konvergent, förändring av industriell praktik. Följaktligen är denna avhandlings syfte att, ur ett institutionellt perspektiv, öka förståelsen av tröghet och förändring, relaterat till växthusgasutsläpp och industriella jordbruksaktiviteter. Syftet adresseras i fyra individuella men relaterade papper och en inledande kappa. Kappan presenterar det teoretiska ramverket, metoden, en översikt över artiklarna och en avslutande diskussion av artiklarnas sammanlagda bidrag i relation till litteraturen och avhandlingens syfte. Avhandlingen använder en fallstudie metodologi för att öka förståelsen av tröghet och förändring relaterat till växthusgasutsläpp. Två förändringsinitiativ relaterade till Statens jordbruksverk, expertmyndigheten på jordbruksområdet, valdes ut och utforskades med kvalitativa metoder. Bägge dessa initiativ riktade sig specifikt emot primärproduktion, där de största utsläppen sker. Det första fallet utgjordes av ett projekt för att skapa en handlingsplan: ett förslag på strategier för att reducera utsläpp från jordbruket. Det andra fallet fokuserade på Jordbruksverkets rådgivningsorganisation, Greppa Näringen, och utgjordes av klimatrådgivning riktat mot lantbrukare. Analysen av fallen sökte bedöma, diskutera och förklara den typ av förändring som eftersträvades. Resultaten har beskrivits i de fyra artiklarna, där de två första koncentrerade sig på studiet av handlingsplanen och de två senare på klimatrådgivningen. Artiklarna visar hur och varför som konvergent, snarare än divergent, förändring eftersträvades, genom att beskriva olika mekanismer som skapar denna tröghet. Konvergent förändring inbegriper ett fokus på effektivitet eller rådande politiska mål snarare än att minska förekomsten av utsläppsintensiva aktiviteter. I diskussionen av artiklarnas sammanlagda resultat föreslås att förändringsinitiativen bidrar till tröghet inom industrin genom att påverka öppenheten och motivationen gentemot divergent förändring hos andra aktörer. Avhandlingen bidrar till hållbarhetsfältet genom att ge en institutionell analys av tröghet och förändring på industriell nivå, vilket visar på hur begreppen konvergent/divergent förändring kan användas för att utforska hållbarhetsfrågor. Genom detta exempel kan förändringsprocesser i andra industrier inbegripande andra hållbarhetsfrågor förstås bättre. Utöver detta bidrar avhandlingen till institutionell teori, mer specifikt till diskussionen rörande hållbart entreprenörskap och institutionella logiker. Det förstnämnda bidraget inkluderar förbättrad förståelse av möjliggörande såväl som institutionellt entreprenörskap i fält karakteriserade av institutionell komplexitet, medan det sistnämnda utgörs av konceptualiseringen av konkurrerande institutionella logiker och deras inflytande på översättning.

Since the early 1990s, institutional approaches to organizations have increasingly focused on explaining the role of agency in processes of institutional creation and transformation. The paradox of embedded agency, the question of how actors can become motivated and enabled to transform supposedly taken-for-granted practices, structures and norms has become the fundamental puzzle of contemporary institutional theory. Recent attempts to resolve this puzzle under the label of “institutional work” focus on practices aimed at creating, maintaining, and disrupting institutions, but portray them as planned, discrete episodes that unfold in isolation from everyday organizational or social life. Thereby, the label highlights institutionalists’ current neglect of work in its literal meaning as actors’ everyday occupational tasks and activities. The detachment of institutional work from practical work constitutes a significant blind spot in institutionalists’ understanding of agency and calls for research that examines the reciprocity of institutions and work. Drawing on illuminating constructs from theories of practice, this study extends existing field-level approaches to the paradox of embedded agency. It argues for a practice-based institutionalism that focuses on individual actors and the role of their collective micro-level praxis in constituting macro-level institutions. It re-connects institutional arguments to every-day activity rather than organizational or managerial action, unpacks the micro-practices and micro–politics by which actors negotiate institutional contradictions and demonstrates the reciprocity of institutions and work. The research addresses the detachment of institutional and practical work through a single-case study of a global law firm’s banking group. It explores what banking lawyers do when they ‘do deals’ and how their practical work may attain institutional relevance. Positioned at the intersec-tion of local laws, international financial markets, commercial and professional logics, banking lawyers operate across multiple institutional frameworks. Observations and accounts of their work provide particularly rich insights into the dynamics of institutional persistence and change, because they illustrate empirically how contradictory institutionalized concepts, practices and logics are experienced, negotiated, and constituted at work.

本文以組織社會學的制度邏輯觀點，作為探究國內「障礙就業服務場域」變遷，以及其中非營利身心障礙組織回應策略的理論基礎。首先，在場域層次的部分，本研究以職業重建服務系統的建構作為討論的主軸，依據次級資料與深度訪談的分析結果，將制度場域的變遷過程區分為三個主要的階段，分別是：福利服務時期(1980-1995)、制度建構時期(1996-2005)、以及系統轉型時期(2006-2015)。其次，在組織層次的部分，則進一步透過回顧兩家個案對象的發展歷程，說明傳統非營利身心障礙組織面對環境變化時，如何依據自身組織特質而提出相對應的行動策略。最後，本文亦試圖解釋的是，近年來備受關注的「社會企業」概念，是如何自該場域變遷的過程中浮現，其中的非營利組織又是如何實踐與認知所謂社會企業模式的轉型與發展策略。從而期待藉由上述的分析結果，提供國內身心障礙領域社會企業發展的初步觀察框架。 因此，本文在個案研究裡，以「伊甸社會福利基金會」與「喜憨兒社會福利基金會」作為主要的分析對象，結合場域變遷過程的討論，指出兩家成立於不同時期的非營利組織，在投入就業服務的動機層面上，皆為回應身障者社群的社會參與需求，產業化的目標則在於爭取足夠的服務資源以利組織的生存與發展。然而近年來，隨著公部門引進的經營管理邏輯，以及其與就業服務績效之間的連結，都再一次強化了第三部門內部日益激烈的資源競逐關係。故為了維持組織的競爭優勢，「社會企業」的概念模式，繼而成為他們用以回應環境變遷的轉型策略與發展目標。從而，本文最後嘗試說明的是，一種伴隨組織回應行動而浮現的社會發展邏輯，以及其所可能帶來的預期之外的影響後果。