Den här undersökningens syfte är att undersöka hur några lärare inom den svenska grundskolan, arbetar med språk-, läs- och skrivundervisning för att möta den mångfald som finns i ett klassrum samt deras uppfattning av hur det är att arbeta inkluderande i dessa verksamheter.   Som metod har kvalitativa semistrukturerade intervjuer används. Teoretisk utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande.    Resultaten visar att lärare jobbar med viss medvetenhet enligt olika metoder och strategier inom språk-, läs- och skrivundervisning där alla elever är inkludera. Studien visar även att kunskaper kring inkluderande metoder för läs- och skrivundervisning är större bland lärare som fått fortbildning. Det finns ett stort intresse bland lärare för att utveckla samarbete och kollegialt lärande samt sina undervisningspraktiker.   Fördelarna med inkluderande undervisningspraktiker är att elever ser och accepterar varandras olikheter och man är en tillgång för varandra i olika lärsituationer. Samtidigt menar man att det finns praktiska svårigheter som kräver kunskaper, stöd och resurser. / The aim of this study is to examine how some teachers in the Swedish Elementary School work with language-, reading- and writing to meet the diversity of students within the classroom and these teachers’ opinions about inclusion in these contexts.   The method used is qualitative, semi-structured interviews. Theory as a starting point is the socio-cultural perspektive on learning.   The results show that teachers work with certain awareness according to several different methods and strategies within the context of language-, reading- and writing, where all students are included. This study also shows that teachers taken part in further-education has a greater knowledge about inclusive reading and writing methods. There is a great interest among teachers to cooperate and develope their teaching practices.   The advantages with inclusive teaching practices are that students see and learn to accept each others differences and they are one another’s access in different learning situations. At the same time it is shown that there are practical difficulties that requires knowledge, support and resources.

Denna studie har till uppgift att undersöka hur lärare och föräldrar ser på klassbloggen som redskap i den tidiga läs- och skrivinlärningen, i syfte att visa på vilket sätt arbetet med blogg kan bidra till att uppfylla kunskapskraven i Lgr 11.   Undersökningen gjordes via webbenkäter. Dessa delades ut till åtta lärare som arbetar med elevaktiva bloggar. Dessutom besvarades enkäter av föräldrarna i tre av dessa klasser. Av studien framgår att enligt lärarna bidrar bloggen till att eleverna uppnår kunskapskraven med avseende på läsande och skrivande på ett lustfyllt sätt. Vidare upplevs det positivt att språkets struktur och nät- etikett kan behandlas i ett verklighetsbaserat sammanhang. Att publicera sina arbeten gör eleverna mer noggranna i sitt arbete eftersom det upplevs som viktigt att bli uppfattad på rätt sätt.   Klassbloggen ger eleverna goda möjligheter att utveckla digital kompetens och att använda olika slags texter och skilda medier då de uttrycker sig.    Föräldrarna värderar inte bloggen som läsinlärningsverktyg i samma utsträckning som lärarna. Föräldrarna anser däremot att kunskaper om digitala verktyg är positivt för barnen och uppskattar den insyn de får i skolvardagen genom bloggen. / Abstract The purpose of this study was to show how blogs can be used as a method in teaching reading and writing, according to teachers and parents at primary school in Sweden. The aim also was to see how blogs can contribute to implement knowledge standards for reading and writing. The study is based on surveys with eight teachers working with blogs that involve pupils. In addition, surveys were made with parents of three of these classes. The study has shown that working with blogs leads to implement knowledge standards for Swedish of the curriculum for the compulsory school. Teachers in this study find that teaching with blogs makes pupils motivated and that spelling and net-etiquette can be discussed in reality-based context. When student publish their work it makes them more critical as they wish to be understood correctly.  Blogs in education give good opportunities for pupils to develop digital competence and to use different kind of texts and media in order to express themselves. Parents do not value blogs as a way to acquire reading knowledge in the same way teachers do. On the other hand, parents find good digital competence positive for their children and they value the insight they get in daily schoolwork.

Made available in DSpace on 2017-06-01T18:24:33Z (GMT). No. of bitstreams: 1 luciana melo.pdf: 691158 bytes, checksum: 8f93da82559f5a0cd68ba8414bb366ae (MD5) Previous issue date: 2004-09-27 / This research emphasizes the importance of the surrounding in the process of children language acquisition and development concerning the aspects of reading and writing, specially considering those with special needs. It points out some issues related to the process of reading as well as writing acquisition that cannot be simply reduced to the choice of a given method or to the improvement of perceptmotoring techniques rather than being based on the interactive relationship between the subject and the object of knowledge, which in this particular case is the writing as a cultural object. The genetic epistemology constitutes the starting point of this study. However, the notion of mediation and mediator presumes a crucial point to this study that is seeking to overcome the epistemological problems imposed to the theory developed by Piaget. We defend the idea that children are literate even before learning how to read and write and that if they are in touch with and have a close relationship with text bearers , it is easier to learn written language. Thus, we are trying to observe if this previous interaction could interfere on the learning process of this special student as well, helping him/her overcome easily the period named Nominal Realism. The Theory of Cognitive Modificability of Feuerstein will support this study aiming to understand and interpret better the importance of the other (mediator) to the special education / O presente trabalho enfatiza a importância do meio para a aquisição e o desenvolvimento da linguagem escrita na criança, sobretudo, no aluno especial. Defende que questões referentes tanto ao processo de aquisição da leitura, como ao da escrita, não podem ser reduzidas à escolha de um método ou ao aprimoramento de técnicas perceptomotoras, mas sim, baseadas na atividade interativa do sujeito com o objeto do conhecimento, nesse caso em particular, um objeto cultural, a escrita. A epistemologia genética constitui ponto de partida para nossos estudos. Entretanto, os conceitos de mediação e mediador assumem papel fundamental para nossa pesquisa na busca de superar os impasses epistemológicos impostos à teoria piagetiana. Defendendo a posição de que a criança possui letramento antes mesmo de aprender a ler e escrever e que contatos prévios e íntimos com portadores de texto facilitam para ela a aprendizagem da linguagem escrita, buscaremos observar se um maior grau de letramento poderá influenciar também nosso aluno especial, fazendo com que ele ultrapasse com maior rapidez e facilidade, o período do Realismo Nominal. Nesse trabalho, nos debruçamos, ainda, na Teoria da Modificabilidade Cognitiva de Feuerstein, na tentativa de melhor compreender e interpretar a importância do outro (mediador), na e para a educação especial

In view of the new compulsory assessment support and the added learning requirements in the curriculum, the aim of this study is to investigate how teachers work with teaching reading and writing in grade 1 in relation to the method used in the school. The study uses interviews as a method to answer the questions. The result shows that both schools use a combination of methods in the teaching of reading and writing. The teachers who took part in the study are favourably inclined to the new assessment support and hope that more follow-ups of the pupils’ results can mean that resources are provided earlier for those who need it. The teachers have differing opinions about changes in teaching taking place in connection with changes or additions to the curriculum. The crucial factor appears to be how great the changes are or what the additions concern, and how they relate to existing methods.

[pt] Este trabalho tem como objetivo analisar as práticas de professoras consideradas referência no município de Duque de Caxias, RJ. Para isso, elegi quatro professoras, cada uma de um distrito do referido município, indicadas pela orientação pedagógica da escola. A metodologia utilizada teve três partes: (1) entrevista semiestruturada com as professoras; (2) conversas com quatro alunos de cada turma; e (3) observação das aulas por um período de 5 meses, totalizando oito ou nove observações em cada sala. Foi utilizado o software Atlas ti para analisar qualitativamente os dados obtidos, organizando-os em categorias e subcategorias. Com isso, foi possível perceber que duas professoras desenvolvem práticas sistemáticas de alfabetização realizando com constância atividades que levam os alunos à compreensão do sistema de escrita alfabética. Uma já tinha a maior parte dos seus alunos alfabetizados, pois havia lecionado para eles no ano interior à pesquisa e outra priorizava em suas práticas atividades de letramento, pensando que desse modo os alunos iriam alfabetizar-se. Os resultados apontaram ainda em três turmas a presença de uma prática pedagógica diversificada, planejada a partir das avaliações diárias das professoras, buscando dar conta da heterogeneidade de saberes. Com esses resultados, fica sinalizada a importância de políticas públicas de investimentos na formação docente, de modo que os professores compreendam a necessidade de levar os alunos a refletirem sobre o sistema alfabético de escrita e, ao mesmo tempo, levá-los ao letramento. É importante também que as professoras percebam que a heterogeneidade existente na sala, antes de ser um problema, pode ser considerada favorável à aprendizagem. A qualidade do ensino público que tanto almejamos carece destes investimentos. / [en] The purpose of this research is to analyze the practices of teachers considered to be reference in the city of Duque de Caxias, RJ. To that aim, I have observed and interviewed four teachers, one from each of the four districts in the city, who were pre-selected by the local coordinators. More specifically, the methodology I used was three-fold: (1) a semistructured interview with the teachers; (2) conversation sessions with 4 students from each reference teacher; and (3) 5-month long class observations, totalling 8 to 9 observations in each classroom. Data were analyzed with the computer software Atlas Ti, through which categories and subcategories were formed. Results indicate that two of the four teachers develop systematic literacy practices through frequent activities that help children understand the alphabetic system. Two teachers work with the written language in a more unsystematic way, giving priority to reading activities and text production. One of those frequently used the textbook, which did not offer subsidies for a reflection on the teaching of alphabetic writing. In three of the four groups, results showed the presence of a diverse pedagogy, planned mainly from teachers daily evaluations, in an attempt to account for the heterogeneity of knowledge. Based on those results, I conclude that public policy concerning investments on teacher s continuing education is important to ensure that teachers understand the need to make students reflect upon the alphabetic system and, at the same time, to make them more literate. In addition, they must understand the heterogeneity in the classroom not as a problem, but as favorable to learning. We conclude that the quality of public education that we expect to achieve demands such investments.

Denna studie behandlar läs- och skrivsvårigheter och syftet är att undersöka hur några utvalda lärare förhåller sig till läs-och skrivsvårigheter samt vilka hjälpmedel och/eller läs-och skrivinlärningsmetoder de använder sig av i undervisningen för att underlätta undervisningen för de elever som har läs-och skrivsvårigheter. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Fyra lärare har intervjuats som alla är verksamma i årskurs ett till tre och arbetar på fyra olika skolor i två olika kommuner. Resultatet visar att lärare har god kompetens  och erfarenhet  av att anpassa sina lektioner utifrån de elever som har läs-och skrivsvårigheter då de utgår från deras behov, svårighetsnivå samt intressen för att stötta dem i sin läs-och skrivutveckling. Dock anser några lärare att skolorna saknar resurser. Det finns både fördelar och nackdelar med att anpassa undervisningen efter den enskilde eleven. En fördel är att elevernas motivation ökar då lärarna utgår efter deras intressen och en nackdel är att eleverna kan känna sig utanför och annorlunda om klasskamraterna ser att de får annat material. / This study deals with reading and writing difficulties, and the purpose is to examine how a couple of selected teachers relate to reading and writing difficulties and which tools and/or reading and writing learning methods they use in an education to facilitate teaching for the pupils who have reading and writing difficulties. The study was conducted by using qualitative semi-structures interviews. Four different teachers who are all active in grades one to three and they work at four different schools in two different municipalities were interviewed. The result shows that teachers have good competence and experience in adapting their lessons based on the pupils who have reading and writing difficulties based on their needs, level of difficulty and intereststo support them in their reading and writing development. Some teachers believe that the schools lack resources. There are both advantages and disadvantages of adapting the teaching to the individual pupil. One advantage is that the pupil’s motivation increases as the teacher adapts to their interests and one disadvantage is that the pupils can feel outside and different if the classmates see that they receive other material.

Štěrbíková, K.: Reading of images and reading of text as a way towards new experience from the book. /Thesis/ Prague 2014 - Charles University, Faculty of education, department of art education, 125 pages. The thesis examines the illustration of children's books - one of the forms of fine art. The illustration is considered to be one of the ways for the development of critical thinking, visual literacy and key competencies of younger school-age children. Therefore, this thesis focuses on the current concept of book illustration. Based on an intensive research the thesis is trying to detect those properties of book illustrations encouraging children to active participation and active relationship with the book. The interpretation of the image (illustration) is dealt with in close connection to the process of understanding conceptual meaning of the text reacting to the level of literacy skills achieved by Czech pupils. The program Critical thinking through reading and writing offers the option of increasing the level of literacy and at the same time the possibility of deepening the relationship of the child with the book. The goal of the thesis is to prove that if the viewer works with the book as one complex unit, which encourages flexible thinking, there is a chance for him/her to find a new,...

Denna studie undersöker hur olika professioner ser på hur lärare genom assisterande teknik kan öka delaktigheten i skolan för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer och deltagarna består av två specialpedagoger, en speciallärare, en logoped, en IT-pedagog och en forskare inom läs- och skrivsvårigheter samt assisterande teknik. Intervjuerna utgör empirin för studien, vilket har analyserats utifrån delaktighetsaspekterna tillhörighet, tillgänglighet och samhandling. Resultatet av vår analys visar att en elevs tillhörighet främst berör vilken skolform, skola eller klass hen är inskriven i men också huruvida lärare kan skapa möjligheter för en elev att uppleva tillhörighet i en grupp. Resultatet pekar också på att tillgänglighetsaspekten är en övergripande och essentiell del av en elevs delaktighet i skolan och berör bland annat hur lärare genom assisterande teknik kan erbjuda stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter att delta i undervisningen. Vidare visar resultatet att tillgänglig assisterande teknik kan möjliggöra för en elevs samhandling, eftersom tekniken kan skapa förutsättningar för eleven att kunna delta och bidra i samma aktiviteter som kamraterna. Studien drar slutsatsen att delaktighet är komplext, men att tillgänglig assisterande teknik kan bidra till att skapa delaktighet för elever i läs- och skrivsvårigheter

Syftet med den här studien är att utveckla en förståelse för, och beskriva hur lärare i statligt ägda grundskolor i Tanzania arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien syftar till att ta reda på vilka förutsättningar grundskolelärare har för att kunna hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter och hur de arbetar för att nå det fjärde globala målet. Det fjärde globala målet är en del av Agenda 2030 och innebär att säkerställa att alla barn ska kunna lära sig att läsa, skriva och räkna innan år 2030. Metoden som används i studien är semistrukturerade intervjuer med 9 grundskolelärare och en enkät som besvaras av 18 grundskolelärare. Lärarna som deltar i studien arbetar i huvudsak i regionerna Kagera och Dar es Salaam. Den data som samlas in i samband med de semistrukturerade intervjuerna analyseras med hjälp av en tematisk analys. Enkätsvaren analyseras med hjälp av både en tematisk analys och med univariat analys. Resultatet visar på att lärarna har begränsade förutsättningar att hjälps elever med läs- och skrivsvårigheter. Till exempel har lärare i Tanzania stora klasser och brist på material. Resultatet visar också att det ibland förekommer individuell undervisning för att ge stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter men oftast sker undervisningen i helklass. Resultatet visar avslutningsvis på att lärares förutsättningar och arbetssätt får konsekvenser för eleverna. Exempelvis att de blir obehöriga att läsa vidare, de får psykiska problem och riskerar att hamna i arbetslöshet och fattigdom. Detta kan på sikt leda till en global konsekvens; att Agenda 2030 troligtvis inte uppfylls. / The aim of this study is to develop an understanding of and describe how teachers in government owned primary schools in Tanzania work with students with reading and writing difficulties. This study aims to find out what conditions primary school teachers have to help students with reading and writing difficulties and how primary school teachers work to reach the fourth global goal. The fourth global goal is a part of Agenda 2030 which means to ensure that all children should learn how to read, write and count before the year 2030. The research method that is being used in this study is semi-structured interviews with 9 primary school teachers and questionnaires answered by 18 primary school teachers. Most of the teachers that participate in this study are working in the regions of Kagera and Dar es Salaam. The data that is being collected from the interviews is analyzed by a thematic analysis. The questionnaires are analyzed by using both a thematic analysis and univariate analysis. The result shows that the teachers have limited conditions to help students with reading and writing difficulties. For example, they have a large number of students and limited resources. The result also shows that the teachers sometimes support students with reading and writing difficulties individually but that it is more common to teach all of the students at once. Finally, the result shows that teachers’ conditions and their working methods have consequences for the students with reading and writing difficulties. For example, the students cannot continue to secondary school, they get psychological problems and there is a risk that the students will face unemployment and poverty. In the long run this may cause a global consequence; that Agenda 2030 will probably not be accomplished.

Skolverket har som mål att stärka elevers digitala kompetens inom skolväsendet för att främja kunskapsutvecklingen och anser att mer forskning behövs för att se hur elever kan uppnå en hög digital kompetens. För att digitala verktyg ska kunna stötta elevers lärande behöver dessa verktyg utvärderas ur ett elevperspektiv, speciellt för elever med dyslexi som har ett stort behov av digitala verktyg för att uppnå kunskapskraven. När en elev har fått diagnosen dyslexi sätts digitala verktyg in i undervisningen i syfte att underlätta elevens svårigheter, däremot finns det lite forskning som visar på hur elever upplever digitala verktyg i deras undervisning och om de digitala verktygen verkligen stödjer eleverna i deras lärande.Syftet med studien var därför att ta reda på hur digitala verktyg kan främja lärandet för elever med dyslexi sett ur ett elevperspektiv. Genom en kvalitativ forskningsmetod och intervjuer med sex dyslektiska elever från högstadiet och gymnasiet har studien undersökt elevernas upplevelser av digitala verktyg i en skolmiljö. Resultatet från studien visade på att de flesta elever upplevde flera fördelar med digitala verktyg. Ett rättstavningsprogram bidrog till att elever kände flyt i sitt skrivande då de enkelt kunde rätta till grammatiska fel och stavfel. Genom att använda datorn som verktyg för att ta anteckningar kunde elever hänga med i skolan på ett bättre sätt. Läsförståelsen och ordförrådet förbättrades genom att lyssna på böcker med digitala verktyg. Motivationen ökade när elever kände att de utvecklades i deras lärande. Dock upplevde vissa elever även utmaningar med digitala verktyg som kunde hämma deras lärande. Röda undermarkeringar som påvisade felstavningar i ett rättstavningsprogram upplevdes som störande och negativa. Talsynteser med datoriserade röster upplevdes som svåra att förstå. Andra utmaningar som lyftes fram av eleverna var tekniska problem och brist på digital kompetens hos lärare. En lärarens kompetens för att anpassa ett digitalt stöd efter elevers olika behov ansågs som en viktig faktor för elevens lärande. / The National Agency for Education aims to strengthen students' digital competence in the school system to promote student's development of knowledge and believes that more research is needed to see how students can meet a high level of digital competence. For digital tool's ability to support students' learning, these tools need to be evaluated from a student perspective, especially for students with dyslexia who have a great need for digital tools to achieve the knowledge requirements. When a student is diagnosed with dyslexia, digital tools are used in the teaching to alleviate the student's difficulties nevertheless there is little research that shows how students experience digital tools in their education and whether the digital tools support students in their learning.The purpose of the study omitted to find out how digital tools can promote learning for students with dyslexia from a student perspective. Through a qualitative research methodand interviews with six dyslexic students from high school and high school, the study has examined students' experiences of digital tools in a school environment.The results from the study showed that most students experienced several benefits of digital tools. A spelling program helped students feel fluent in their writing because of the easiness of correct grammatical errors and spelling errors. Students could keep up with the school better by using the computer as a tool for taking notes. Reading comprehension and vocabulary were improved by listening to books with digital tools. Motivation increased when students felt that they were developing in their learning. However, some students also experienced challenges with digital tools that could hamper their learning. Students perceived red underscores that indicated misspellings in a spelling program as disruptive and negative. Students perceived speech syntheses with computerized voices as hard to understand. Other challenges highlighted by the students were technical problems and lack of digital competence in teachers. A teacher's competence to adopt digital support to students' different needs was considered a key reason for the student's learning.