Diploma thesis deal with incorporated of ethic dimensions into acitivities in leisure time of children and youth. The first chapter targets delimination of the basic notions from the area of leisure time and ethics. The next chapter deal with value orientation children and youth. The third chapter attend to ethic dimension acitivities in leisure time first in the continuity with experience and ethic education in leisure time. The last chapter deal with owing to medial activities to children and youth, consumption orientation, synthesis influence of educational aspects and synthesis ethic values and their signification for individuality development children and youth.

This study is concerned with the historical development and perpetuation of the leisure class in the Colombian society. The study is based on Thorstein Veblen's Theory of the Leisure Class. The main purpose of this study is to analyze in terms of the evolution of social institutions the problems that the Colombian society faces today. Spanish values and traditions are analyzed, as well as more recent values and modes of behavior adopted by the leisure class. Institutions such as the church, the educational, employment and political apparatus are analyzed in terms of how they contribute to the perpetuation of elites. This study concludes that as long as there is economic surplus in society, a leisure class will exist. The elites forming the leisure class may be displaced by counter-elites, which in turn will conform a new leisure class.

The diploma thesis deals with the problems of strategic management in the organizations of leisure activities education. It is based on present theoretical knowledge from this field and also its application in organizations. Besides general facts, it presents system of steps necessary for their application of effective management and development of non-profit organization with a view of long-term sustainability. The thesis brings detected results analysis from questionnaire survey about present condition of strategic management in focused organizations and also preview of its possible ways of further efficiency increase in the condition of these school facilities. It offers material to the organizations which want to find journey of change and inspiration for those who want to find further possibilities. KEY WORDS: strategic management, strategic planning, informal education, leisure activities education, director, the center of leisure-time activities

The emergence of astrocasting on the Internet offered an opportunity to study the creation of a Social Media site, and determine the influence of the participants’ perception of this leisure activity and their motivation for it. The Night Skies Network was examined under a Social Media theoretical framework. The motivation for astrocasting was studied using the Self-Determination Theory of Motivation, and its perception as a leisure activity using the Serious Leisure Perspective. The methodology used included a focus group that provided a qualitative perspective, and an on-line questionnaire using the Serious Leisure Inventory and Measure and the Leisure Motivation Scale for quantitative data. The results showed that the Night Skies Network did meet the requirements for a Social Media site, that the participants considered astrocasting as a serious leisure activity, and that they were intrinsically motivated towards it, with a strong emphasis on the Intrinsic Motivation to Know.

Previous research and media portray students' image of what health is. The purpose of this study is to investigate how students who have experience of going to leisure centers view the concept of health. To achieve the purpose of the research study, a qualitative study was conducted using semi-structured interview methods. Furthermore, the results will be analyzed on the basis of Antonovsky's theory of KASAM comprehensibility, meaningfulness and manageability. The results show that students have knowledge about health, however, a limited picture of what health means. The students describe health as mainly physical activity with emphasis on the fact that it is not good to sit still too much. The conclusion is that the students have a picture of health where practical elements are dominant and where theoretical elements shine with their absence. The study also shows that time, resources and committed staff should be set aside to clarify the concept of health in the after-school center. The results of the students' answers indicate that they have a limited knowledge of the concept of health and the conclusion of the study is that the students consider that the teaching in after-school centers is unclear many times. / Tidigare forskning och media skildrar elevernas bild av vad hälsa är. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever som har erfarenhet av att gå på fritidshem ser på begreppet hälsa. För att uppnå syftet med forskningsstudien har en kvalitativ undersökning med hjälp av halvstrukturerade intervjumetoder genomförts. Vidare kommer resultatet att analyseras utifrån Antonovskys teori om KASAM - begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. Resultatet visar att eleverna har kunskap om hälsa, dock en begränsad bild av vad hälsa innebär. Eleverna beskriver hälsa som främst fysisk aktivitet med betoning på att det inte är bra attsitta still för mycket. Slutsatsen blir att eleverna har en bild av hälsa där praktiska inslag är dominerande och där teoretiska inslag lyser med sin frånvaro. Studien visar också att det bör avsättas tid, resurser och engagerad personal för att tydliggöra begreppet hälsa i fritidshemmet. Resultatet av elevernas svar pekar på att de har en begränsad kännedom om hälsobegreppet och slutsatsen av studien är att eleverna anser att undervisningen inom fritidshem är otydlig många gånger

In this scientific essay, as a leisure-time teacher and a resource teacher, I will explore a dilemma that involves students with adolescent neuropsychiatry and that needs support. The dilemma will be analyzed from my own reflections, theories and scientific studies that arerelevant. The central part of the essay is regarding special education, with the scientific studies, that is crucial to work with students with adolescent neuropsychiatry. The school's curriculum that controls the classroom and special education for students with adolescent neuropsychiatry also has its part in the essay. The interplay between the teacher and the resource teacher is built on cooperation and is alsoa part of this essay. The cooperation is described and the possibilities and conditions for it. Consequences when obstacles for cooperation occur. When there is a lack of cooperation animbalance of power could occur and contributes to the hierarchy that occurs in school. To enable and contribute to a good cooperation between the leisure-time teacher and the teacherthe school management plays a big part in to define the job description for the leisure-timeteacher in the classroom and with working with students with adolescent neuropsychiatry. The curriculum involving leisure-time teachers should also be defined to understand the expectations and the job description. The role as a leisure-time teacher and a resources teacher is complex. The role is limited due to lack of competence to work with students with adolescent neuropsychiatry. This combined with the lack of a clear job description contributes to the lack of conditions for an cooperation that is optimal. Furthermore this contributes to different status and an imbalance in power thatis present in schools. / I den vetenskapliga essän som följer utforskar jag som fritidslärare och resurslärare ettdilemma som belyser elever med funktionsvariationer och som är i behov av särskilt stöd. Dilemmat kommer att analyseras utifrån egna reflektioner och teorier samt forskningsstudiersom är relevanta. De centrala delarna av essän omfattas dels av specialpedagogiken med tillhörande forskning som ligger till grund för att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Tilldetta hör även de styrdokument som utgör de ramverk och som styr undervisningen i klassrummet och hanteringen av de barn med särskilda behov. Samspelet mellan klassläraren och resursläraren bygger på en samverkan och är en annancentral del i essän. Som en del av denna samverkan beskrivs de möjligheter och förutsättningar för denna samverkan men också de konsekvenser när hinder i samverkan uppstår. Som en del i när det finns brister i samverkan kan en maktobalans uppstå mellan parterna som i sin tur bidrar till en maktobalans och bidrar till den hierarki som förekommer inom skolan. För att möjliggöra och bidra till en god samverkan mellan fritisläraren och klassläraren har skolledningen en viktig roll i att tydliggöra rollen fritidsläraren har som resurslärare i klassrummet i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Därutöver bör detdefinieras mer tydligt i styrdokumenten för de förväntningar och de arbetsuppgifter somrollen innefattar. Rollen som fritidslärare och resurslärare är minst sagt komplex och den både begränsas av attdet förekommande saknas tillräcklig kompetens för att arbeta med barn i behov av särskiltstöd. Detta i kombination med att rollen saknar en tydlig definiering bidrar till brister i deförutsättningar som finns för en optimal samverkan. Detta bidrar i sin tur till att det uppstår statusskillnader och vidare en maktobalans som föreligger den hierarki som förekommer inom skolans värld.

The historical background and previous research on my subject refers to a certain uncertainty in a professional teacher's professional identity that still remains. The difficulty is excreted in ignorance in leading fields and uninteresting colleagues in between. My aim of the study is to gain an insight into the activities at the leisure home and how teachers view their professional role as well as how they take on the dual assignments that the identification in the school subject entails. I have chosen a qualitative method for my interviews and my selection was six teachers in leisure-time centres working in schools around Stockholm. I have used Roger Saljö's interpretation of socio-cultural theory, whose basic idea is that learning takes place in interaction between a group of people and an individual. My research shows that there are external factors that govern and influence the leisure teacher's choices and conditions and that the traditional school is prioritized. Despite the teachers' uncertainty about what their professional identity should be called in the leisure home, the image education has nevertheless strengthened their self-confidence and how they today teach the students. / Den historiska bakgrunden och tidigare forskningen kring mitt ämne hänvisar till en viss osäkerhet i en fritidslärarens yrkesidentitet som ännu kvarstår. Svårigheten utsöndras i okunskap i ledande fält samt ointresse kollegor emellan. Mitt syfte med studien är att få en inblick i verksamheten på fritidshemmen och hur lärare ser på sin yrkesroll samt hur de tar sig an de dubbla uppdragen som legitimationen i skolämnet bild medför. Jag har valt en kvalitativ metod för mina intervjuer och mitt urval var sex lärare i fritidshem som arbetar på skolor runt Stockholm. Jag har använt mig av Roger Säljös tolkning av den sociokulturella teorin, vars grundtanke är att lärande sker i samspel mellan en grupp människor och individ. Min underökning visar att det är yttre faktorer som styr och påverkar fritidslärarens val och förutsättningar samt att den traditionella skolan prioriteras. Trots lärarnas osäkerhet på vad deras yrkesidentitet ska kallas på fritidshemmet, har ändå bildutbildningen stärkt deras självförtroende och hur de idag undervisar eleverna.

No description available.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare i fritidshem arbetar med äventyrspedagogik. Detta har genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer besvarat studiens frågeställningar och syfte. Sex enskilda intervjuer med lärare i fritidshem som har kunskap om äventyrspedagogik ägde rum. Äventyrspedagogik som undervisningsform skapar möjligheter för elever att lyckas med andra verktyg än de som ges genom traditionell undervisning då elever lär bättre genom att se, göra och höra. Samtidigt skapas en djupare förståelse för hur ett ömsesidigt samarbete går till samt hur elevers olika egenskaper spelar in. Sociokulturella perspektivet används som utgångspunkten för läroplanen samt agerar teoretiskt perspektiv för denna studie då lärarna ofta beskriver att grupper sätts ihop utifrån elevernas tidigare kunskap och erfarenheter. Fritidslärarna ser äventyrspedagogiken som ett viktigt komplement för elevernas sociala utveckling. Tiden ses som ett hinder för att lärarna ska kunna implementera detta fullt ut i fritidsverksamheten då de ofta behövs som resurs i skolans verksamhet. De didaktiska implikationer som denna studie kan ha lett till är ett uppmärksammande av äventyrspedagogikens fördelar för elevers utveckling.

Denna studie fokuserar på elever med ADHD på fritidshemmen. Syftet med studien är att undersöka hur fritidshemslärarna arbetar för att inkludera elever med ADHD på fritidshemmen och vilka utmaningar som fritidshemslärare upplever i sitt dagliga arbete. För att samla in data valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi utförde intervjuerna på två skolor i olika kommuner inom Stockholmsområdet där vi intervjuade tre fritidshemslärare från varsin skola. Vi valde två olika kommuner för att få en inblick i vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med att inkludera elever med ADHD i undervisningen på fritidshemmet. Vid analysen av empirin vi gjort utgick vi från Vygotskijs teori samt de relationella och kategoriska perspektiven inom specialpedagogiken. Resultatet av studien visar att de olika kommunerna använder sig av liknande strategier för att inkludera elever med ADHD på fritidshemmet. De strategier de använder sig av är förberedelser, enskild introduktion, ge eleven en roll i undervisningen och inkludera eleven i planeringen av aktiviteten. Det som skiljer kommunerna åt är att den ena skolan arbetade med laminerat schema med hjälp av bildstöd samt stöd av fritidshemslärarens kroppsspråk. Resultatet av studien visar även på att de intervjuade fritidshemslärarna använder liknande strategier när de stöter på utmaningar med elever med ADHD. De förklarade vikten av att bemöta eleverna lågaffektivt och att låta eleven återhämta sig innan man kan prata om en konflikt som uppstått. / This study focuses on students with ADHD in leisure centers. The purpose of the study is to investigate how leisure educators work to include students with ADHD in leisure centers and the challenges that leisure educators experience in their daily work. To collect data and analyze our research, we chose to use qualitative interviews. We conducted interviews at two schools in the Stockholm area from different municipalities, where we interviewed three leisure educators from each school. We chose two different municipalities to investigate similarities and differences in including students with ADHD in their leisure center teaching. In analyzing the data we collected, we relied on Vygotsky's theory, as well as the relational and categorical perspectives. The results of the study show that the two municipalities use similar strategies to include students with ADHD in leisure centers. The difference between the municipalities was that one school worked with a laminated schedule using picture support, as well as support from the leisure educators body language. The results of the study also show that the interviewed leisure educators use similar strategies when they face challenges with students with ADHD. They explained the importance of meeting the students in a low affective manner and allowing the student to recover before discussing any conflicts that may have arisen.