Introduction: Prior research, mainly based in USA and Asia, has shown a relationship between ownership structure and earnings quality. Low earnings quality might result in inefficient resource allocation, lower economic growth and unintended wealth transfers. Following these issues, and due to the fact that the Swedish institutional setting differs from other countries, there is a need to explain the relationship in a Swedish context. Purpose: The purpose of this study is to explain how different ownership structures affect earnings quality. Method: This study is based on a deductive approach where the hypotheses have been deducted from agency theory, alignment effect, entrenchment effect and active monitoring hypothesis. The quantitative data consists of secondary data, namely annual reports. The study has been conducted with a cross-sectional design. Conclusion: The results show a positive relationship between foreign ownership and earnings quality. The result can be explained with agency theory’s type I-problem. Other ownership structures show no significant relationship. / Introduktion: Tidigare forskning, främst i USA och Asien, har hittat samband mellan företags ägarstruktur och earnings quality. Låg earnings quality kan resultera i ineffektiv resursallokering, lägre samhällsekonomisk tillväxt samt omotiverade förmögenhetsöverföringar. Till följd av dessa problem, samt att Sveriges institutionella miljö skiljer sig åt från andra länder, finns behovet att förklara sambandet i en svensk kontext. Syfte: Studiens syfte är att förklara hur olika ägarstrukturer påverkar earnings quality. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats där hypoteser deducerats utifrån agentteori, alignment effect, entrenchment effect, samt active monitoring hypothesis. Kvantitativ data består av sekundärdata i form av årsredovisningar. Studien har genomförts med en tvärsnittsdesign. Slutsats: Studiens resultat visar att företag med högre andel utländskt ägande tenderar att redovisa högre earnings quality. Resultatet kan förklaras av agentteorins typ I-problem. Övriga ägarstrukturer uppvisar inga signifikanta samband.

Försiktighetsprincipen är och har länge varit en av de viktigaste principerna inom svensk redovisning. Sedan år 2005 måste dock samtliga börsnoterade företag i Sverige upprätta sin redovisning i enlighet med det internationella regelverket International Financial Reporting Standards (IFRS). Tidigare forskning har anmärkt att IFRS ger relativt mycket utrymme för subjektiva bedömningar och har ett komplicerat förhållande till försiktighet som är ett omdebatterat ämne bland redovisare.Att upprätta redovisning är en subjektiv process där personliga egenskaper hos redovisaren och redovisarens omgivning har en inverkan på sättet den upprättas. Uppsatsens syfte är därför att förklara vilka faktorer som påverkar tillämpningen av försiktighet i redovisning i svenska börsnoterade företag. Studien fyller ett gap kring styrelsesammansättningens påverkan på mängden försiktighet i redovisning som inte är ett väl utforskat område, speciellt angåendesvenska förhållanden. Den undersöker även hur ägarstruktur och företagets storlek påverkar redovisningen i fråga om tillämpningen av försiktighet. För att genomföra studien har nödvändig data inhämtats från databaser och årsredovisningar. Market-to-Book valuehar använtssom en metod för att mäta försiktighet i redovisning. Studienhar kommit fram till några intressanta resultat som bidragit till forskningen kring försiktighetsprincipens framtid. Det har nämligen visat sig att företag med en större andel kvinnori styrelsen tenderar att vara mer försiktiga i sin redovisning. Större företag har även påvisats visa mindre tendenser till en försiktig redovisning vilket inte var förenligt med studiens ena hypotes. Försiktighet i redovisning är ett omdiskuterat ämne och det finns fortfarande mycket kvar att undersöka. Framtida forskning skulle kunna undersöka hur andra faktorer påverkar redovisningens försiktighet exempelvis redovisares personlighetsdrag. Andra metoder borde även användas för att mäta graden av tillämpning av försiktighetsprincipen.

Tidigare finanskriser har resulterat i ett större fokus på bankers risktagande. Kriserna har påvisat hur bankers kris kan få förödande effekt på den globala marknaden vilket har föranlett olika konsekvenser (bland annat i form av nya regelverk) för att hantera bankers tendens mot ett för högt risktagande. Bankers inställning till risktagande kan förklaras utifrån dess ägarstruktur där ägarna kan ha olika riskpreferenser.   Forskningsstudier har påvisat att ett samband existerar mellan ägarkoncentration och bankers risk, dock utan någon konsensus om sambandets utseende. Syftet med studien är att undersöka hur ägarstruktur påverkar bankers konkursrisk, där banker inom EU-länder har undersökts. Vidare har karaktären på bankernas största aktieägare tagits i beaktning för att se om sambandet mellan ägarkoncentration och risk skiljer sig beroende på vilka ägare bankerna utgörs av. Därtill har sex hypoteser formulerats som syftar till att undersöka relationen mellan ägarstruktur, agentkostnader och konkursrisk utifrån agentteorin och teorier om bolagsstyrning. För studiens undersökning har  en kvantitativ metod använts tillsammans med en deduktiv ansats.   Undersökningen visar, likt andra studier, att det existerar ett samband mellan ägarstruktur och bankers risk. Mer specifikt visar vår studie att sambandet ser olika ut för olika ägartyper. För vissa ägartyper har vi identifierat ett positivt samband mellan ägarkoncentrationen och bankers konkursrisk medan för andra ägartyper har vi istället identifierat ett negativt samband. Avslutningsvis visar studien att agentkostnader föreligger i större grad när aktieägarna har mindre kontroll över ledningen. / Previous financial crises have resulted in a greater focus on bank’s risk taking. The crises have shown how the bank’s instability may create a devastating effect on the global market, which has given rise to several studies focus on bank’s risk. Bank’s attitude towards risk taking can be explained by its ownership structure where the owners may have different risk preferences.   Research studies have found a relationship between the concentration of ownership and bank risk, but without any consensus on the sign of the relationship. The purpose of this study is to investigate how ownership concentration affects bank’s default risk. The study has been performed on banks within the EU countries. Furthermore, the nature of the bank’s largest shareholders has been taken into consideration to distinguish whether they have an impact on the relationship between ownership concentration and risk. In addition, six hypotheses were formulated which aim to investigate the relationship between ownership concentration, agency costs and the default risk, based on the agency theory and theories on corporate governance. For this study’s survey a quantitative method has been used in conjunction with a deductive approach.   Our findings show that there exists a relationship between ownership concentration and bank risk. More specifically, our study shows that the relationship is different depending on the nature of the owner. For some types of owners, we have identified a positive relationship between ownership concentration and bank’s default risk, while for other types of owners we have instead identified a negative relationship. Finally, this study shows that agency costs are greater when shareholders perform a lower degree of monitoring of the management.

Syfte: Studien avser att undersöka om det går att påvisa ett samband mellan goodwillnedskrivningar och företagets ekonomiska utveckling, företagsledningens incitament och företagets bolagsstyrning bland bolag i Sverige. Då den svenska bolagsstyrningsmodellen och ägarstrukturen skiljer sig från den anglosaxiska, syftar studien även till att utvärdera om utfallen i denna studie avviker från en tidigare genomförd studie i Storbritannien och om avvikelserna kan hänföras till just skillnaderna i ländernas ägarstruktur och bolagsstyrning.   Metod: Metoden är en replikering av en tidigare studie. Vi har använt oss av en kvantitativ metod, med deduktiv ansats. Studiens primära analysmodell är en Tobitregressionsanalys. Empirin är hämtad från databasen FactSet samt manuell granskning av årsredovisningar. Studien baserar sig på samtliga noterade bolag på Nasdaq Stockholm per den 1 oktober 2018 för åren 2015, 2016 och 2017. Detta resulterade i ett totalt urval om 330 bolag och 990 observationer. Efter bortfall baserat på olika förbehåll uppgick det slutliga urvalet till 408 observationer, varav 74 med och 334 utan rapporterade goodwillnedskrivningar. Slutsatser: Studien fann inget statistiskt säkerställt samband mellan företagets ekonomiska utveckling och goodwillnedskrivningar. Däremot tyder studien på att de bolag vars bokförda värde på eget kapital överstiger dess marknadsvärde redovisar goodwillnedskrivningar i större utsträckning. Vad gäller företagsledningens incitament till att manipulera resultatet så visade studien på ett signifikant samband mellan VD-byten och goodwillnedskrivningar. Detta indikerar att en nytillsatt VD använder sig av resultatmanipulering för egen vinning. Vi fann inget signifikant samband mellan företagens bolagsstyrningsmekanismer och nedskrivning av goodwill. Utfallen i den tidigare studien, som baserar sig på bolag i Storbritannien, skiljer sig markant från utfallen i vår studie. Detta skulle kunna förklaras av att ägarstrukturen och bolagsstyrningsprinciperna skiljer sig åt mellan länderna.

No description available.

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra återköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist på andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört återköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mängden återköpta aktier och antalet genomförda återköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sätter ramarna för återköpet och per återköpsprogram får maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. Bolagstämman beslutar om återköp skall bli aktuellt och beslutet sträcker sig som längst till nästa bolagsstämma. Sedan 2010 finns en utredning hos regeringen där det föreslås att ta bort tioprocentsspärren och låta det stå bolagen fritt att återköpa hur mycket aktier de vill. Detta examensarbete syftar till att undersöka den svenska markanden och att bidra i debatten och belysa ett område som ej tidigare har undersökts, nämligen sambandet mellan de bolag som genomför återköp av egna aktier samt hur ägarandelen i grupperna styrelsen, ledningen och verkställande direktör påverkas före och efter återköpen. Vidare analyser i den här studien inkluderar 126 av de 139 bolagen. Tretton bolag har exkluderats på grund av bristande uppgifter eller att årsredovisningar helt saknas. Materialet kategoriseras efter dels hur återköpen genomförs; ett enda program, flera program i följd alternativt spridda program, dels efter storlek på bolag enligt SmallCap, MidCap och LargeCap. Vidare analyseras sambandet mellan den genomsnittliga ökningen av det egna innehavet hos bolagets styrelse, ledning och verkställande direktör samt ägarandelen, bolagets storlek och återköpsstrategi. Den slutliga analysen bygger på de bolag som gjort flera återköpsprogram samt där styrelse och VD tillsammans ökat sitt genomsnittliga egna aktieinnehav per återköpsprogram. Vår studie visar ett signifikant samband utifrån den avsedda beroendevariabeln, den genomsnittliga ägarandelen för styrelse och VD samt ett signifikant negativt samband med storlekskategorin largecap. Vilket innebär att den genomsnittliga ökningen i innhav per återköpsprogram delvis kan förklaras genom hur stor ägarandelen var innan återköpet samt bolagets storlek. Även grupptillhörighet, det vill säga typ av återköpsstrategi, har ett samband men detta placerar sig strax under en signifikansnivå på 90 procent. / In the year of 2000 the Swedish government changed a part of the Swedish Companies Act and made it possible for swedish listed companies to repurchase a maximum of ten percent of their own shares. Up until today 139 companies have chosen to use this possibility to distribute some of their profit. Out of the 139 companies thirteen companies are excluded due to missing data, 126 companies remains in further studies of this paper. The pattern of the repurchase varies in three different systems; one share repurchase program alone, several consecutive share repurchase programs and several scattered share repurchase programs. We aim to study if there is a connection between the way the companies repurchase their own shares and the change in ownership within the board, CEO and company management. Our study show that a higher concentration of ownership within the board and CEO has a significant positive effect on the average increase of own shares per program. Also largecap firms has a significant negative effect on the average increase per program.

Idag förekommer det ett ökat tryck på företag att ta ett socialt ansvar, Corporate social responsibility (CSR). För att företag ska uppfattas som legitima måste de överensstämma med samhällets sociala normer, värderingar och förväntningar, vilket enligt legitimitetsteorin tros vara en stark drivkraft till att företag ökar sin omfattning kring frivilliga CSR-upplysningar. Begreppet CSR är nära relaterat till företagens ansvar i samhället som kan delas in i tre områden ekonomiskt-, miljömässigt- och socialt ansvarstagande. Gamerschlag, Möller och Verbeeten (2011) är några av många forskare som har studera varför tyska företag frivilligt ökar omfattningen på hållbarhetsredovisning i sina offentliga rapporter. Genom en kvantitativ undersökning på svenska börsnoterade företag är syftet att undersöka huruvida olika företagsfaktorer påverkar mängden CSR-upplysningar. För att beräkna mängden CSR-upplysningar har antalet nyckelord i företagens hållbarhetsrapportera räknats. Sambandet för den insamlade datan analyserades med en korrelationsanalys och en multipel regressionsanalys. De oberoende variablerna som undersöktes var lönsamhet, synlighet, ägarstruktur samt kontrollvariablerna storlek och branschtillhörighet. I den multipla regressionsanalysen finner vi ett signifikant positivt samband mellan mängden CSR-upplysningar och företagets synlighet samt ägarstrukturen. Denna studie kan inte tillstyrka att lönsamhet har något samband med mängden CSR-upplysningar. / Today there is an increasing amount of pressure on companies to take more social responsibility, often called Corporate social responsibility (CSR). In order for companies to be considered legitimate, they must comply with society's social norms, values ​​and expectations, which, according to the legitimacy theory, is believed to be a strong driving force for companies to increase their scope for voluntary CSR disclosures. The term CSR is closely related to corporate responsibility in society, which can be divided into three areas of economic, environmental and social responsibility. Gamerschlag, Möller and Verbeeten (2011) are some of the many researchers who have studied why German companies voluntarily increase the scope of sustainability reporting in their public reports. Through a quantitative survey of Swedish publicly traded companies, the purpose of this study is to investigate whether different business determinants affect the amount of CSR information. To calculate the amount of CSR information, the number of keywords in the companies sustainability reports has been counted. All the collected data was analyzed by a correlation analysis and a multiple regression analysis. The independent variables investigated were profitability, visibility, ownership structure, and for control variables the study used size and industrial sector. The multiple regression analysis shows a significant positive correlation between the amount of CSR disclosures and the company's visibility as well as the ownership structure. This study can not assure that profitability is related to the amount of CSR information.

Aktieägare investerar kapital med avsikt att få en avkastning, vilket är direkt kopplat till bolagets lönsamhet. För en kapitalintensiv sektor som fastighetsbranschen, är det av stor betydelse att ha en kapitalstruktur väl anpassad till bolagets förutsättningar och behov eftersom detta påverkar resultatet och därmed lönsamheten. Kapitalstrukturen inom bolag beror av flera faktorer, men något som är tydligt enligt tidigare studier är att ägarstrukturen har en koppling till bolagsfinansieringen. De senaste åren har möjligheten till finansiering ändrats drastiskt, med både striktare kapitalkrav från bankerna, men även nya finansieringsalternativ såsom obligationer och certifikat. Detta innebär att kapitalstrukturen har förändrats under de senaste åren, och vi vill därför undersöka hur ägarstrukturen kan kopplas till kapitalstrukturens utveckling och utformning.  Vi utreder denna kopplingen genom en kvantitativ ansats där vi samlar information från bolagens årsredovisningar under en femårig period. Vi studerar ägarstrukturen utifrån ägarfördelning samt ägarkoncentration medan kapitalstrukturen utreds baserat på skuldsättningsgrad och skuldfördelning. Studien bidrar till en ökad förståelse för vad ägarstrukturen kan säga om ett bolags kapitalstruktur. Resultaten kan användas av bolagsledningar vid beslutsfattandet rörande kapitalanskaffning, för att på så sätt kunna agera i ägarnas intresse. Vi finner att privata ägare samt ägande från försäkrings- och pensionsbolag samt AP-fonder har en koppling till en minskad användning av bankfinansiering och istället en ökad användning av finansiering genom obligationer och certifikat. Vi finner även att en koncentrerat ägande har en koppling till en lägre andel bankfinansiering samtidigt som de generellt sett har en högre skuldsättningsgrad. / Shareholders invest capital with the intention of yielding a return, which is determined by the company's profitability. The real estate industry requires a large amount of capital, and the capital structure therefore has a major impact on the companies’ profitability. Capital structure depend on a number of factors, but one thing that is clear according to previous studies is that ownership structure is connected to financing. In recent years, the capital market has seen drastic changes, with both stricter requirements from the banks, but also new financing options such as bonds and certificates. Therefore, we want to investigate how the ownership structure can be linked to the capital structure in terms of both the development as well as the average allocation.  Our study uses a quantitative approach, where we gather information from the companies' annual reports over a five-year period. We study the ownership structure based on ownership distribution and ownership concentration, and the capital structure is investigated based on leverage ratio and debt distribution. The study contributes with an increased understanding of how the ownership structure is connected to the capital structure. The results can be helpful for management in decision-making when raising capital, in order to act in the owners’ interests. Our findings suggest that private owners as well as ownership from insurance and pension companies as well as the AP-funds is connected to a reduced use of bank financing and instead an increased use of bonds and certificates in order to raise capital. We also find that a concentrated ownership is linked to a lower proportion of bank financing, while generally having a higher leverage ratio.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera vad som påverkar privatpersoners risktolerans och vilka informationskällor som används i samband med aktieinvesteringar. Studien ska även undersöka vilken syn privatpersoner har på ägarstruktur i börsnoterade bolag och huruvida ägarstrukturen påverkar investeringsbeslutet. Utifrån detta vill författarna skapa teoretisk och empirisk kunskap. Metod: Studien genomfördes med hjälp av flermetodsforskning. Detta skedde genom att både kvalitativ och kvantitativ metod användes för att samla in empiri. Den kvalitativa metoden användes för att samla in empiri genom semistrukturerade intervjuer med analytiker, privatrådgivare och aktiemäklare. Den kvantitativa metoden användes för att samla in empiri, detta gjordes med hjälp av en enkätstudie med slutna frågor som besvarades av privatpersoner som har intresse för aktiehandel. Författarna valde att göra en flermetodsforskning då en kombination ibland föreslås med anledning av att metoderna kan fungera som stöd eller komplement till varandra. Även slutsatserna kan få stöd genom att metodernas svagheter och styrkor kan komplettera varandra (Jacobsen, 2002). Uppsatsens undersökningsdesign var fallstudie och författarnas valda fall var privatpersoners aktieinvesteringar. Slutsats: Författarna av denna studie har kommit fram till att ålder och kön är två variabler som påverkar privatpersoners risktolerans. Resultatet visar att män tar mer risker än kvinnor i samband med aktiehandel och med åldern ökar riskbenägenheten. Detta överensstämmer med tidigare forskares resultat. Resultatet tyder på att aktieforum är den informationskälla som används i högst grad bland privatpersoner medan privatrådgivare var det alternativ som fick lägst antal svar. Resultaten tyder även på att de flesta personer som deltagit i denna studie beaktar ägarstrukturen när de står inför ett investeringsbeslut. Författarna kan dra slutsatsen att ägarstrukturen till viss del påverkar hur privatpersoner tar sina beslut. Liknande resultat framkom gällande om ett företag är familjeägt. Resultaten visar också att en stor del privatpersoner ser positivt på koncentrerat ägande. De tre ord som flest privatpersoner kännetecknar med familjeföretag är engagerade, hårt arbetande och ansvarfulla. Resultatet av studien visade även att majoriteten av respondenterna ansåg att familjeföretag varken är bättre eller sämre än icke familjeägda bolag. / Purpose: The purpose of this thesis is to identify factors influencing individual risk attitude as well as evaluating data collection methods utilized by individuals in connection with stock investments. Additionally, this study examines individual perception of differences in ownership structure in Swedish listed companies and its impact on the investment decision. Method: In this study both qualitative and quantitative methods are utilized. The qualitative data was collected by performing semi-structured interviews with analysts, advisors and stock brokers. Quantitative data was collected using a closed question survey answered by individual investors. The reason for the use of a multi-method experimental design is based on the fact that the two different methods can serve as support separately, as well as complementation to each other. Although the findings can be supported by the methods' weaknesses and strengths and complement each other (Jacobsen, 2002). The study is based on a case study with focus on individuals sharing investments. Conclusion: This study concludes age and gender to be two variables affecting how likely individuals are to take risks in relation to investment decisions. Empirical result implies that men takes more risks than women when trading stocks. Additionally, the inclination for risk increases with age. These findings are also supported by previous studies. The results indicate that financial internet forums are the most frequently used method among individuals to collect financial information. Financial advisors were on the other hand the least used source of information. The majority of participants in this study takes the ownership structure of a company into account when facing an investment decision. The authors concluded that ownership partially influences how individuals make their decisions. The results also shown that a large portion of individuals welcomes a concentrated ownership structure, i.e. family business. Three words that most individuals characterizes the family business with are dedicated, hardworking and responsible. The results of the study also revealed that the majority of respondents felt that the family business is neither better nor worse than non-family businesses.

Skandaler orsakade av bristande bolagsstyrning har kontinuerligt uppmärksammats i flera svenska börsnoterade bolag. Bolagsstyrning syftar till att skydda ägarnas intresse och kapital från verkställande direktörens (VD) opportunism. Ägarnas osäkerhet har bidragit till en ökad efterfrågan på information om hur bolag styrs och verkar. Ett sätt för ägarna att hantera osäkerheten är att använda sig av olika kontrollmekanismer för att få ökad information om bolaget. Kontrollmekanismen Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) har använts för att bedöma informationsasymmetrin mellan ägare, styrelse och VD i svenska börsnoterade bolag. Samtliga 317 svenska börsnoterade bolag studerades för att sedan urskilja 122 bolag som hade avvikelser från Koden år 2018, vilka utgjorde studiens urval. Informationsinnehållet i förklaringarna till avvikelserna från Koden har tolkats utifrån agentteorin. En metodtriangulering i form av både en kvantitativ samt en kvalitativ metod har genomförts för att uppfylla studiens syfte. En kvantitativ metod har använts för att samla in data om bolagen och dess förklaringar. Den kvalitativa metoden har medfört att informationsinnehållet i de insamlade förklaringarna till avvikelserna kunde tolkas. Studiens resultat visar att 78% av förklaringarna till avvikelser från Koden år 2018 inte har ett godtagbart informationsinnehåll. Sju förklaringar till det låga informationsinnehållet i förklaringarna har identifierats:  <ul type="disc">Antalet avvikelser Alternativa kontrollmekanismer Okunskap Ägarstruktur VD:n sitter i styrelsen Undanhålla information VD:ns opportunism Studien visar att det finns informationsasymmetri mellan ägare, styrelse och VD och att det fortfarande finns brister i bolagsstyrningen i Sverige. Det går att ifrågasätta Koden som kontrollmekanism för att hantera informationsasymmetri. / Scandals caused by insufficient corporate governance have been continuously noticed in several Swedish publicly listed companies. Corporate governance aims to protect the interests and capital of the owners from the opportunism of the chief executive officer (CEO). The insecurity of the owners has contributed an increased demand for information regarding how the companies are managed and operated. A way for the owners to handle the insecurity is to use mechanisms of control to increase the flow of information from the companies. The control mechanism Swedish code of corporate governance (The Code) has been used to assess the information asymmetry between owners, board of directors and the CEO in Swedish listed companies. All 317 Swedish listed companies were studied to distinguish a sample of 122 companies that had deviations from The Code in 2018, which constituted the study’s selection. The information content of the explanations for the deviations from The Code has been interpreted based on the agency theory.  A triangulation of methods of both a quantitative and a qualitative method has been used to fulfil the purpose of the study. A quantitative method has been used to collect data about the companies and their explanations. The qualitative method has been used to interpret the information content of the collected explanations for the deviations. The result of the study shows that 78% of the explanations for deviations from The Code in 2018 does not have sufficient information content. Seven explanations for the low information content of the explanations has been identified: <ul type="disc">Number of deviations Alternative mechanisms of control  Ignorance Ownership characteristics The CEO being a part of the board of directors  Withhold information The opportunism of the CEO The study indicates that there’s information asymmetry between owners, board of directors and management. In conclusion there are still shortcomings in corporate governance in Sweden and it is questionable if The Code is a well-functioned control mechanism to handle information asymmetry.