Syftet med uppsatsen är att undersöka om elevers språkliga kunskaper i svenska påverkar betyget på skriftliga inlämningsuppgifter i idrott och hälsa. En grundläggande motivering till val av syfte är teoretiseringen i ämnet idrott ochhälsa samt synen på ämnet som ett kunskapsämne som trädde i kraft i och med skiftet av läroplan till Lgy11. Metoden grundar sig i en fallstudie där ett avgränsat fenomen undersöks, som är förankrat i verkligheten. Det specifika fall studien grundar sig på är en autentisk skriftlig examinationsuppgift i ämnet idrott och hälsa, vilket är en utredande text som har sin utgångspunkt i elevernas egna upplevelser av en friluftsdag, som en gymnasieskola arrangerade tillsammans med Linnéuniversitetet i Växjö. En textanalys av både kvantitativa och kvalitativa mått har genomförts på 15 autentiska elevtexter för att komma fram till de utredande texternas språkliga kvalitet. Den kvantitativa analysen grundar sig i mätbara språkliga variabler och den kvalitativa metoden av en semistrukturerad intervju samt en kvalitativ textanalys av elevtexterna. Resultatet av studien visar att ett högt betyg på den utredande texten i idrott och hälsa inte är avhängig goda språkliga förmågor i form av att kunna förhålla sig till korrekta skriftspråkliga normer. Däremot kunde vi urskilja flertalet implicita språkliga krav som värderades högt i bedömningen av elevtexterna, såsom användningen av särskilda ämnesord och förmågan att binda samman olika resonemang/satser med varandra. Studien öppnar således för fortsatta studier omde implicita språkliga krav som verkar inom ämnet idrott och hälsa.

I denna fenomenologiska studie är syftet att utforska och beskriva de erfarenheter och de uppfattningar som lärare i årskurs F–3 har om utomhusundervisning i relation till svenskämnet. Materialet består av intervjuer med sju lärare som jobbar med utomhusundervisning på två olika skolor. Resultatet visar att lärarna ställer sig positivt till att inkludera utemiljöer i sin undervisning sett till elevers lärande, men att undervisningen ställer vissa krav på organisationen och lärarnas arbetsinsatser. Lärarna upplever att schemalagda lektioner utomhus underlättar att utomhus- undervisning genomförs. För att utomhusundervisningen ska bli framgångsrik krävs ofta tillgång till mer personal, kollegialt samarbete samt mer tid för planering. Genom att integrera svenskundervisningen i uterummet med klassrummet upplever lärarna att elever får en tydligare verklighetsförankring av ord och begrepp. Det kan även ge inspiration till textskapande och skapa möjligheter för lekfulla former av lärande inom såväl bokstavsarbete som ordklasser och begrepp. Av resultatet framkommer att lärarna har positiva upplevelser av arbetssättets effekter på eleverna men att det upplevs som svårt att implementera i verksamheten. För att få utomhusundervisningen till ett etablerat arbetssätt inom svenskämnet krävs insatser från skolan, kompetensutveckling om utomhusundervisningens möjligheter samt ett medvetet och flexibelt arbetssätt hos lärarna.

I denna uppsats har jag undersökt hur jag som ämneslärare i musik och svenska på högstadiet kan aktualisera William Shakespeares pjäs En midsommarnattsdröm få eleverna studiemotiverade samtidigt som det ska främja deras utveckling ur ett mångkulturellt perspektiv. Med aktionsforskning som huvudmetod har jag utifrån läroplanen och hjälpmedel via intermedialitet som pedagogiskt verktyg, det vill säga olika medier och adaptioner, undersökt detta. Skolverket är en av de största källorna för mitt underlag förutom den empiri jag samlat in under undersökningen. Sedan använder jag mig av olika teorier om lärande, dramatik, pedagogik, didaktik, intermedialitet och litteratur om Shakespeare och En midsommarnattsdröm. Jag har undersökt dramats olika teman, ämnen och sakfrågor som anses aktuella även i vår tid och återkopplar innehllet i läro- och kursplaner. Detta för att belysa eventuella problem som uppstår med elever som är omotiverade eller som har svårt för skönlitteratur eller det svenska språket. Jag har prövat, reviderat och omprövat olika teorier jag funnit till underlag för att planera de lektionsupplägg jag skapat och har försökt utforma en lektionsmall som ska kunna bearbetas och anpassas av lärare. Jag har alltså undersökt om och i så fall hur denna lektionsmall skulle vara möjlig att genomföra och vad resultatet skulle generera samt vilka svårigheter jag som lärare möter och hur jag handskas med dessa. Att samarbeta ämnesöverskridande, där eleverna i detta fall arbetar med William Shakespeares pjäs En midsommarnattsdröm i både musik- och svenskämnet skapar utrymme för olika förutsättningar men för att dessa ska kunna bidra till lärande innebär det att dessa också måste bejakas. Ämnesöverskridande samarbete är ett av flera nyckelord i denna undersökning och i det här fallet är definitionen av begreppet den när elever arbetar med ett och samma projekt i två eller flera ämnen samtidigt. Jag har genom denna undersökning arbetat fram en mall för undervisning inom detta område. Mallen är skapad för att kunna bearbetas utifrån olika ämnen och förutsättningar. Mallen är inget facit men utgör en god grund att arbeta utifrån.

There is a constant struggle for teachers to find new methods that generate learning. Every student learns differently and not everyone benefits from the traditional learning methods that teachers have used for centuries. Therefore, teachers must now variate their teaching methods so that every student gets the same opportunity to learn. This study aims to explore the possibility to use song lyrics as a didactic tool to bring in a practical element in the subject of social studies. Furthermore, the purpose of this study is to see how the students experience this kind of practical element in a theoretical school subject. At last, this study is interested in finding out if this kind of didactic tool and teaching method is an effective way to generate learning. To answer these questions the study uses three qualitative methods - a lesson study, group interviews and a survey. Earlier research has found that is it positive to connect the teaching materials to something that the students can relate to since this can create interest and motivation. The use of song lyrics in this study hopes to use something familiar to the students and connect this to social studies. By analysing collected data using two scientific theories, we can conclude three things. First of all, song lyrics can be used to provide a clear and realistic connection to society. Secondly, the participating students overall seemed to enjoy using song lyrics as a didactic tool. Finally, the study can conclude that song lyrics can generate learning since it creates interest among the students.