Läroplanens innehåll har genom tiderna förändrats. Enligt dagens läroplaner (Lgr 11 och Lgy 11) ska lärare och rektorer jobba på ett sådant sätt så eleverna har möjligheter att uppnå undervisningsmål genom ämnesöverskridande arbeten. Syftet med denna studie har varit att undersöka om idrottslärare arbetar ämnesintegrerat mellan Idrott och hälsa och andra ämnen, och då mer specifikt med naturvetenskapliga ämnen. Syftet har även varit att se hur man bedriver denna typ av undervisning samt varför eller varför man inte bedriver sådan undervisning. Det som framkommit är att man arbetar ämnesintegrerat i mindre utsträckning i form av temaarbeten och det är främst med lärare inom naturvetenskapliga ämnen, genom friluftslivet och hälsodelen. Lärarna jobbar ämnesintegrerat dels för att minska på arbetsstoffet men också för att de tror att det förstärker idrott och hälsa som ämne. Vissa av lärarna beskriver hur man når fler elever och hur det ter sig mer lättförståeligt för eleverna. Ämnesintegreringen definieras i litteraturen på ett något djupare plan än lärarna beskriver, vilket gör att det kan problematiseras i diskussionen kring sökandet efter och/eller fördjupningen av kunskapen. Tiden är det största problemet/hindret för att jobba ämnesintegrerat enligt lärarna, men i diskussionen väcks frågan om det kanske är positiv inställning och fantasi som saknas. / The content in the curriculum has changed over time. According to today’s curricula (Lgr 11 and Lgy 11) teachers and principals should work in way so student have an opportunity to achieve learning goals through interdisciplinary work. The purpose of this study was to investigate if physical educators are working subject integrated with PE and other subjects, more specific with science subjects. The aim has also been to see how they work with it and why or why not they work that way. In the results you can see that the teachers work subject integrated with teachers in science, in shorter thematic works. The teachers work subject integrated because they want to reduce their own workload and they think that it enhances the PE as a subject. Some teachers describe how they can reach out to more students and how it’s more understandable for the students. Subject integration is described in the literature on a deeper level, which can be problemized in the discussion of deepen their knowledge. Time is the biggest problem/obstacle of working subject integrated according to the teachers, but the question is if they lack of positive attitude and imagination?

No description available.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera relevant forskningsunderlag som behandlar ämnesövergripande undervisning i SO. Kunskapsöversikten kommer att besvara frågan: “Vad säger forskning om ämnesövergripande undervisning inom SO-ämnena?”. Detta arbete presenterar, undersöker och jämför vetenskapliga texter med utgångspunkt i ämnesrelaterad forskning. Sökningar i olika databaser har resulterat i ett brett utbud av källor som berör ämnet. Kunskapsöversikten är uppbyggd av vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Genom hela vår kunskapsöversikt är det tydligt att ämnesövergripande undervisning skapar en helhet och ett sammanhang. I kunskapsöversiktens slutsats presenteras en sammanfattning utifrån arbetets övergripande frågeställning. Ämnesövergripande undervisning kan bidra till en ökad förståelse hos eleverna men arbetssättet ställer högre krav på lärare utifrån en bedömningsaspekt.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka svensklärares förhållningssätt till ämnesövergripande undervisning på gymnasiet. Fem svensklärare på gymnasiet intervjuas om vad det innebär att arbeta ämnesövergripande, varför de arbetar ämnesövergripande samt med vem de arbetar över ämnesgränserna med.Metoden är kvalitativ och tillvägagångssättet är muntlig intervju. Materialet analyseras med hjälp av tidigare forskning om ämnesövergripande undervisning och utifrån teoretiska ramverk om ramfaktorer och ämnessamspel.Resultatet av studien är att ett ämnesövergripande arbete för svensklärare på gymnasienivå till stor del handlar om ett samarbete med sig själv och den egna ämneskombinationen men även samarbete mellan olika lärare, olika ämnen och olika kurser. Ramfaktorer såsom planeringstid och ett flexibelt schema spelar in för att samarbetet ska kunna bli av. Skolledningen har ingen framträdande roll för att samarbeten över ämnesgränser blir av, även om det föreskrivs av Gy11.Svenskämnet får ofta stå för formen och innehållet tas från ett annat ämne, gärna ett karaktärsämne från ett yrkesinriktat program. Svenskämnet har då en stöttande samspelsfunktion. Anledningen till att svensklärarna arbetar ämnesövergripande beror främst på personlig övertygelse om att det finns fördelar med arbetsformen än vad som står skrivet i styrdokument eller utifrån skolledningens direktiv. En fördel är att lärarna kan spara tid när de samarbetar över ämnesgränserna och eleverna examineras endast en gång på samma kunskapsområde. En annan fördel är att man kan se helheter och större sammanhang.

När lärare undervisar i ämnet matematik på programmet bygg- och anläggning ställs de inför uppgiften att välja vilken matematik som de anser ingår i det centrala innehållet matematik inom karaktärsämnen och yrkesliv. I den här studien undersöks hur lärare utför denna uppgift, vad innehållet kan vara och vad lärarna bygger sina beslut på. Detta görs genom intervjuer med matematiklärare som undervisar byggklasser på gymnasiet. Analysen av intervjuerna har utformats med inspiration av en tematisk analys. I resultatet framgår det att ämnesöverskridande samarbete mellan matematiklärare och karaktärsämneslärare är en avgörande del i framtagandet och utförandet av relevant matematik för karaktärsämnena.

AbstractDet här arbetet syftar till att undersöka sambandet mellan ett ämnesövergripande arbetssätt i grundskolan med inriktning 4–6 och elevers studiemotivation. Fokus kommer främst ligga på hur lärare ser på att arbeta ämnesövergripande jämfört med ämnesindelat inom de samhällsorienterande ämnena. De teoretiska utgångspunkterna som vi utgått ifrån är konstruktivismen och det sociokulturella perspektivet.Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med sju olika lärare runt om i Sverige. Vi har undersökt lärares syn, erfarenheter och hur de ser på att arbeta ämnesövergripande utifrån läroplanens kunskapskrav och förmågor.Resultatet visar på att majoriteten av lärarna i teorin föredrar att arbeta ämnesövergripande men att det i praktiken medför vissa svårigheter. Olika svårigheter som tas upp rör bland annat schema, samarbetssvårigheter, lärarbrist samt hur läroplanen är utformad med separata betygskriterier. På frågan ”I vilken utsträckning på en skala mellan 1–10 anser du att din undervisning är ämnesövergripande?” Placerade sig majoriteten av lärarna i mitten av skalan. Till stor del berodde det på, förutom svårigheterna vi nämnt ovan, att samtliga lärare även undervisade i matematik och ansåg ämnet vara svårare än andra att integrera.Slutsatser som kunde dras av vårt sammanställda resultat med hjälp av den tidigare forskningen var att den ena arbetsformen inte bör utesluta den andra och att variation är en viktig aspekt att ha i åtanke vad gäller studiemotivation hos eleverna. Samtliga lärare ansåg att ämnes- övergripande undervisning skapade mer motiverade elever, antingen i stor eller i ganska stor utsträckning, där elevernas betyg antogs höjas. Efter att ha studerat detta område har vi insett att arbeta ämnesövergripande inte är så enkelt som vi först antagit, arbetsformen uppfattas som enklare i teorin än vad det visat sig vara i praktiken.Arbetet riktar sig främst till verksamma lärare, lärarstudenter samt övrig skolpersonal.

I den här studien kommer jag att jämföra läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet ochförskoleklassen i Sverige och Grekland. Valet av länderna förefaller naturligt eftersom jag är engrekiska som lever i Sverige. Intresset väcktes av diskussioner om en gemensam europeiskarbetsmarknad, vilket var resultat av EU:s intentioner som vi har sett via bland annatbolognaprocessen. Syftet är att kartlägga de lik- och olikheterna som finns mellan de tvåläroplanerna. Fokus läggs på värdegrund och demokrati. Undersökningen är menad att besvarafrågan om huruvida det finns möjlighet för förskollärares mobilitet mellan de två länderna.Utfallet av undersökningen – hur lika och/eller olika läroplanerna är - kan vara avgörande för enförskollärares beslut att söka arbete i det andra landet. Metoden som används är dokumentanalys.Komparationen är tredelad. Först ges en allmän och kortfattad beskrivning av de två ländernasutbildningssystem där även läroplanernas struktur jämförs. Dessutom förklaras ett antal viktigabegrepp. Andra delen består av själva dokumentanalysen med vilken ett antal punkter från bådaläroplanerna jämförs genom att kopplas till kategorier som har den gemensamma nämnaresfunktion. Tredje och sista delen behandlar ett specifikt perspektiv, nämligen värdegrund ochdemokrati. Slutsatsen som har kommit fram visar att likheterna mellan de två läroplanerna är flerän olikheterna. Det kan innebära att de två länderna är ganska nära varandra i frågan om hurförskoleklassen bör fungera.

Interdisciplinary education is something that has become much more common in schools over the years. Jan Nilsson (2007) describes Interdisciplinary education as thematic education. He points out how interdisciplinary education tends to mix multiple subjects – like arts, biology and English – together to create a whole. In this study focus has been placed on two novels written by French author Jules Verne, and how these two novels can be used in interdisciplinary education where Swedish as a subject is included. The two novels are 2000 leagues under the sea and Journey to the centre of the Earth. Subject areas discussed together with Swedish are mankind’s relationship with Mother Nature and science, as well as how the two novels can be connected to the basic values of the school system. The study has concluded that the two selected novels by Jules Verne are applicable together with interdisciplinary education, both in regard to the subject “Nature” and “Science,” as well “the basic values the of school system.” This is because 2000 leagues under the sea and Journey to the centre of the Earth, on multiple occasions throughout the novels, include scenes, quotes and plot twists where subjects like “Nature” and “basic values” which can provide material for classroom discussion.

Denna uppsats granskar forskning som gjorts kring kopplingar mellan musik och matematik i en didaktisk kontext och diskuterar hur sådana kopplingar kan användas i musikundervisning i årskurs 1–6 för att förbättra elevers matematikkunskaper. Syftet är att belysa likheter mellan musik och matematik och ta reda om och i så fall hur en konkretisering av och ett fokus på dessa likheter kan gynna elevers lärande i matematik. Resultatet visar att det finns flera olika sätt på vilka musikundervisning kan leda till att elever presterar bättre i matematik. Tydligast effekt verkar uppstå för lågpresterande elever och när likheter mellan ämnena uttrycks explicit. Några av de granskade studierna har inte sett samma effekt på lärande, medan andra ser endast en korrelation mellan musikutövande och matematikförmågor, alternativt upptäcker andra förmågor som möjligen medierar en effekt från musikutövande till matematikförmågor. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet och Gardners teori om multipla intelligenser diskuteras vad som kan göra att effekten uppstår. Diskussionen leder fram till en modell som gör anspråk på att förklara att musikutövande över tid tillsammans med någon ytterligare påverkan kan leda till ökade matematiska förmågor.

The purpose of the study is to find out in what way educators in different preschools work with cross-curricular activities in learning, and how they plan activities in everyday life with purpose to promote children's motor skills in connection with mathematics and science. The questions are as follows: What are the pedagogues' views on physical activity as part of cross-curricular teaching in preschool? How do teachers work with movement and learning in connection with the subject’s mathematics and science? The method we have used is qualitative interviews conducted with eight respondents from four different preschools, we chose to apply open interview questions to give the respondent room to share their own experiences. We have chosen three different subject matters that represent each major topic in our study and the first is mathematics that deals with the overall need for an educator who has knowledge of and uses mathematical terms in everyday life. The second is Natural science education that takes place in the outdoor environment and makes learning context more concrete for the children and gives opportunity for the educators to establish conversations about discoveries. The third subject matter is about physical activity and play, which is a big part of the children's play where they learn with their whole body. The results we have collected from the respondents have shown that physical activity does not usually form part of the planning in the teaching and that it mostly occurs spontaneously. Mathematics teaching integrated with physical activity usually takes place in conjunction with singing and movement where the children develop, among other things, rhythm. Nature is by the educators considered to be an excellent place to teach natural knowledge as it becomes more concrete for the children and takes place in a more natural way. The preschool department, which is on a bus in an outdoor area, includes a lot of the subject natural knowledge where they among other things often see, discover and talk about the environment and biology. A common view of the educators is that the children learn with their whole body and that it applies to all learning subjects in preschool.