Att organisera den praktiska arbetslivsorienteringen är enligt styrdokumenten hela skolans ansvar och den ska ge eleverna en kunskap och introduktion till hur arbetslivet ser ut och fungerar. Enligt läroplanerna har rektorn och studie- och yrkesvägledaren ansvaret kring arbetet med praon. Syftet med vår studie är att genom en kvalitativ metod undersöka samspelet kring prao mellan rektorn och studie- och yrkesvägledaren vid tre grundskolor. En innehållsanalys av den samlade data har utförts utifrån följande teoribegrepp: handlingshorisont, habitus, brytpunkter, individualism, utbytet, materiella och immateriella fördelar, nytta, egoism och ömsesidighetsprincipen. Analysen visar att praon påverkar elevernas framtida förutsättningar kring studie och yrkesval på så vis att handlingshorisonten och elevernas habitus kan förändras när de är ute på prao. Studien visar att samspelet kring prao fungerar som så att rektorn står som ansvarig att ge studie- och yrkesvägledaren verktygen att organisera och bearbeta praon. Genom olika typer av utbyten bygger rektorn och studie- och yrkesvägledaren en relation som grundar sig på tillit och ömsesidighet.

Syftet med följande arbete är att kartlägga och granska hur specialpedagoger anser att samverkan mellan specialpedagogen och familjen bör utformas. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring familjesamverkan och över specialpedagogers erfarenheter och intentioner av hur samarbetet kan utformas. Genom att intervjua specialpedagoger med olika grundutbildning, verksamhetsområden och erfarenheter ville vi sträva efter att få helhetsperspektiv inom området familjesamverkan. Vi har baserat vårt arbete på Bronfenbrenners och Vygotskijs teorier. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att fenomenet samverkan kan ses ur olika perspektiv. Att samverka är komplext genom att allt påverkar allt, kunna öppna sina gränser för att ta och ge i förhållande till omgivningen. Familjesamverkan påverkas av erfarenheter, tid, problematik och verksamhetskultur. Motivationen för båda parter i samverkan är att utifrån ett helhetsperspektiv se till barnets bästa. Ett lyckat samarbete genomsyras av ett ödmjukt förhållningssätt som bygger på ömsesidighet och delaktighet.

I den här studien har vi valt att undersöka hur pedagoger uppmärksammar och även hanterar barns utanförskap i den fria leken. Denna studie är gjord på en liten förskola och metoderna som är använda i detta arbete är kvalitativa forskningsmetoder. Empiri har samlats in genom främst intervjuer och observationer, men även genom ett skådespel med handdockor på förskolan. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är: uppmärksammar pedagogerna utanförskap och hur hanteras detta då? På vilket sätt går pedagogerna tillväga för att förebygga utanförskap och hur pass medvetna är barnen om utanförskap? Vår största inspiration har varit Birgitta Knutsdotter Olofssons (2003) och hennes beskrivning angående de tre lekreglerna samförstånd, ömsesidighet och turtagande som råder i leken. Utifrån vårt resultat har vi kommit fram till att det är pedagogernas största ansvar för att uppmärksamma så att inget barn blir utanför. Samtidigt är det nödvändigt att pedagogerna försöker arbeta effektivt med att motverka utanförskap. Detta för att kunna skapa en harmonisk känsla bland barnen. Det är också viktigt att poängtera att barnen får möjlighet att vara ifred och leka ostört. De vuxna ska försöka undvika att träda in i barnens fria lek, men dock kan de se till att det finns möjligheter för att främja att fler ska vara med i leken.

Abstract Förskolans läroplan (2018) betonar att alla barn ska ges möjlighet att delta, utifrån egna förmågor och förutsättningar, i gemensamma lekar. Arbetslaget i förskolan ska vara närvarande för att uppmärksamma faktorer som begränsar leken. Arbetslaget ska även hjälpa barn i deras kommunikation, för att på så sätt hantera och förebygga konflikter samt utveckla ett arbetssätt där lek främjas. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare talar om situationer där exkludering förekommer och hur förskollärare talar om sitt förhållningssätt i situationer där exkludering förekommer. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod, där fyra semistrukturerade intervjuer med förskollärare har genomförts och transkriberats. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för min analys av studiens empiri är Nel Noddings omsorgsetiska perspektiv. Under studiens gång har jag använt mig av omsorgsetikens teoretiska begrepp uppmärksamhet, dialog, ömsesidighet och bekräftelse för att analysera och tolka den sammanställda empirin. Studiens resultat visar att förskollärarna som deltog i studien har en enstämmig definition av begreppet exkludering och vad det kan innebära-, och hur det kan se ut i förhållande till förskolan. Förskollärarna har redogjort, genom intervjuerna, för olika situationer där exkludering kan förekomma och varierande orsaker som kan resultera till en exkludering i förskolan. Genom analys av studiens resultat tolkar jag det som att förskollärarnas förhållningssätt i situationer där exkludering förekommer grundar sig inom omsorgsetiken.

With this study, we want to contribute to the Swedish conceptual discussion about trust, trust, trust-based leadership and what it means to have confidence in organizations. Through this study we have studied how the word trust is defined and experienced, and whether the word trust has the same meaning. We have also studied what a trust-based leadership is, what it means and what reasons there are for working with a trust-based leadership.   We have done a concept discussion and a smaller study. We have used an abductive approach. Empirin consists of previous research we have searched in literature and through databases. We also conducted an internet-based visual interview and sent out questionnaires with open answers.   We have come to the conclusion that trust and confidence have different meanings. We believe that organizations should work to build trust for individuals based on skills, power relations and that there is a vulnerability. If confidence in each other's skills, roles and methods is created, it becomes natural to work with leadership, which means that the employee has a higher degree of responsibility. Theories and previous research suggest that leadership can promote creativity and promote a good work environment for employees.   Keywords: trust, trust, trust-based leadership, vulnerability, reciprocity.

Omsorg är ett brett och innehållsrikt begrepp som vi vill titta närmare på i praktiken på förskolor. Denna studie kommer att vila på Nel Noddings omsorgsetik och är en kvalitativ studie där empirin består av intervjuer och observationer. Syftet med studien är att se på relationen mellan omsorgsgivare och omsorgstagare, förekomsten av naturlig och etisk omsorg och hur omsorgsrelationen kan påverka barn till att bli omsorgsgivare. I resultatet kan man se hur nära naturlig och etisk omsorg är varandra och hur små detaljer och handlanden kan skapa skiftet från naturlig till etisk omsorg. Två begrepp som genomsyrade all empiri är ömsesidighet och bekräftelse vilka är grundläggande för att en omsorgssituation ska kunna uppstå och fungera. Ytterligare två begrepp är modellering och praktik som är pedagogernas huvudsakliga verktyg i deras arbete för att utveckla barnen till omsorgsgivare. Ett annat verktyg pedagogerna använde sig av var dialogen, vilken hjälpte dem att upprätthålla omsorgsrelationen.

Syftet med studien är att undersöka vilka upplevelser och uppfattningar några erfarna pedagoger har kring tecken som stöd samt att få en förståelse för vilken effekt tecken som stöd upplevs ha på språk och kommuniktion bland vuxna och barn i förskolan. Genom frågeställningarna i studien undersöks på vilket sätt några erfarna förskolepedagoger tillämpar tecken som stöd för att främja kommunikationen bland vuxna och barn i förskolan samt vilken inverkan pedagogerna upplever att metoden frambringar. Studien innehåller teorier kring kroppslig kommunikation och sociokulturell interaktionism, men även litteratur om språk och kommunikation, vuxnas mottaglighet, tecken och gester samt förutsättningar och effekter. I kombination med ett kritiskt perspektiv på tecken som stöd har studien ett teoretiskt och litterärt ramverk. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer samlas empiri in. Ett subjektivt urval och ett snöbollsurval har resulterat i att fem pedagoger, som aktivt använder tecken som stöd i sina verksamheter, deltagit i studien. Då varje pedagog företräder varsin förskoleverksamhet är fem olika förskolor representerade  i denna studie. Intervjuerna har genomförts på deras respektive arbetsplatser. Resultatet som framkommer visar på att tecken som stöd är ett multimodalt kommunikationsverktyg som skapar möjlighet för alla barn och vuxna att föra dialog med varandra. Dessutom visar resultatet på att tecken som stöd bidrar till verksamhetens etiska grund. Detta då tecken bland annat skapar ett behagligt arbetsklimat där alla ges möjlighet att kommunicera, bli synliggjorda och respekterade på sitt sätt. Pedagogerna upplever tecken som stöd som ett positivt och lustfyllt arbetsmetod.

Denna uppsats har som syfte att undersöka de teologiska aspekterna av människans sexuella begär. Genom en poetisk-filosofisk analys av Alina Reyes erotiska novell Slaktaren och 1300-tals mystikern Julian av Norwichs bok Uppenbarelser av den gudomliga kärleken ämnar uppsatsen belysa relevanta teologiska teman och frågeställningar gällande sexualitetens koppling till teologin och talet om eros som begärets gudomliga ursprung. Studien syftar också till att utforska hur de teman om sexuellt begär som framträder genom denna analys kan anses korrelera med de samtida teologerna Carter Heyward och Ola Sigurdsons syn på sexualiteten. Som ett teoretiskt ramverk används fem hypoteser gällande sexualitet som är hämtade från Mark D. Jordans resonemang i boken The Ethics of Sex. / The purpose of this essay is to examine the theological aspects of human sexual desire. Through a poetic-philosophical analysis of Alina Reye's erotic novel The Butcher and 14th Century Mystic Julian of Norwich's book Revelations of the Divine Love, the essay aims to shed light on relevant theological themes and issues concerning sexuality's connection to theology and the talk of eros as the divine origin of desire. The study also aims to explore how the themes of sexual desire that emerge through this analysis can be considered to correlate with the contemporary theologians Carter Heyward and Ola Sigurdson's views on sexuality. As a theoretical framework, five hypotheses regarding sexuality are used, which are taken from Mark D. Jordan's reasoning in the book The Ethics of Sex.

Syftet är att undersöka Läns-SLAKO, samrådsorganet inom vård- och omsorgsområdet mellan kommunerna och landstinget i Östergötland. Målsättningen är att ge kunskap om de bakomliggande orsakerna till uppbyggnaden av Läns-SLAKO, att ge kunskap om hur samrådet fungerar idag samt möjliga förklaringar till varför samverkan fungerar eller inte. Fokus ligger på att undersöka vilken betydelse tillit mellan de ingående parterna har, för att åstadkomma en fungerande samverkan. Syftet är också att undersöka huruvida graden av tillit påverkar legitimiteten för Läns-SLAKO som politiskt organ.   Studien har utförts som en fallstudie med Läns-SLAKO som enda undersökningsobjekt. Det är en lämplig metod när syftet är att undersöka en nutida företeelse på djupet och i dess verkliga sammanhang. Den empiriska undersökningen bygger på skriftlig dokumentation, huvudsakligen sammanträdesprotokoll, och på samtalsintervjuer.   Undersökningen visar ett klart samband mellan parternas ömsesidiga förtroende för varandra och en fungerande samverkan som kommer medborgarna till del. Nödvändigheten av att nå konsensus i Läns-SLAKO försvåras av att såväl kommuner som landsting är komplexa organisationer med sinsemellan olika styrlogiker. Statliga beslut inom vård-och omsorgsområdet påverkar såväl vilka uppgifter Läns-SLAKO arbetar med som hur väl samrådet fungerar och detta har varierat över tid. För närvarande står frågan om överflyttning av hemsjukvården från landstinget till kommunerna på agendan. Om Läns-SLAKO misslyckas att finna en konsensuslösning kan det få allvarliga följder för den fortsatta samverkan. Om tilliten försvinner mellan parterna kan processen att återuppbygga den bli både lång och mödosam. / The purpose was to examine Läns-SLAKO as a model for cooperation in healthcare issues for municipalities and the County Council of Östergötland, Sweden. The study aimed at increasing the knowledge concerning the forming and development of Läns-SLAKO. The study also aimed at finding relevant factors to explain why or why not the cooperation is successful. The study focuses on evaluating if the      organization of the network   the      degree of trust and reciprocity the      link between trust and legitimacy are factors of relevance. The study was designed as a case study. The method is suitable for an empirical study investigating a contemporary phenomenon in depth and within its real-life context. The empirical study is based on interviews with key-persons and mainly on meeting protocols.   The study suggests a clear connection between reciprocity and trust and successful cooperation. The influence of the precondition to reach consensus highly increases complexity. The participants need to have the same weight of mandate within their own organizations. With a lower degree of trust and reciprocity the cooperation may be at risk although the participants know they may benefit. The trust and reciprocity is currently under pressure by the central decision to transfer part of the responsibility for the home based care from the county council to the municipality. The government has left the organizations to find an agreement. If Läns-SLAKO fails a severe lack of trust may result. This may impact future cooperation. To loose trust may be a quick process. To regain trust takes time.

The purpose of our study is to examine the bloggers‟ influence on the brand‟s image to see whether and if so in what way the blogging trend affects the brands. We also want to analyze how companies use bloggers in their marketing. This is a subject that has attracted our interest and that experience has not been touched in a higher extent. Our purpose has led us to the following research questions; Which relationships occur in collaborations between businesses and bloggers from a marketing perspective? In what way in terms of reciprocity can relations be described? To what extent can the credibility through blogs be affected in terms of how brands are presented in the blog? In this study we have used a qualitative method with an abductive nature to create a deeper understanding of our chosen subject. We have conducted an empirical study consisting of sixteen interviews with bloggers, PR agencies and companies. These are the three perspectives that have contributed to a deeper understanding of our analysis and the fulfillment of our purpose. From this study we found that popular bloggers have an influence on the brand's image, which can have both positive and negative effects. Based on our empirical study, we can see that bloggers have a strong impact on the brands as they are seen as opinion leaders who influence readers. Relationships occur mainly between companies and bloggers, but companies can collaborate with PR agencies, which act as an intermediary in the relationship between businesses and bloggers. It is important to establish and maintain good relations in order for all parties to benefit and preserve reciprocity in the relationship. We have come to the conclusion that bloggers can affect the credibility by how they choose to present the brand in their blogs.