No description available.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är en av Sveriges största folksjukdomar och 20 procent av befolkningen över 65 år är drabbade. Då antalet äldre kommer att öka i och med att medellivslängden ökar kommer även antalet personer med depression följa utvecklingen. Uppkomsten av depression hos äldre kan både ha biologiska och sociala faktorer. Att sätta rätt diagnos på gruppen äldre kan vara svårt då ändrad sinnesstämning ibland misstas för tecken på åldrande. Syfte: Att beskriva äldres upplevelse av att leva med depression. Metod: I litteraturöversikten användes tio vetenskapliga studier som analyserades enligt Fribergs metod. Åtta av de utvalda artiklarna var kvalitativa studier, en artikel var med metaanalys metod och en artikel var med mixad metod. Databaser som användes för sökning av vetenskapliga artiklar var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Resultatet har analyserats och presenterats utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. Två huvudteman utformades livslidande med underteman ensamhet, hopplöshet, skam och sjukdomslidande med undertemat kroppsligt lidande. Diskussion: De två huvudfynden ensamhet och skam har diskuterats utifrån Karin Dahlbergs teori för att få djupare förståelse av resultatet. Vikten av sjuksköterskans roll lyfts fram av författarna då ett bättre bemötande och ökad kunskap leder till snabbare tillfrisknande för äldre. / Background:Mental health is one of the Swedish largest major diseases and 20 percent of the population over 65 years are suffering. As the number of elderly will increase as well life expectancy increases, the number of people with depression will also follow the developments. The arise of depression in the elderly can have both biological and social factors. Putting the right diagnosis to the elderly group can be difficult as a change of state of mind is sometimes mistaken for signs of aging. Aim: To describe elderly's experience of living with depression.  Method: In this literature review, ten scientific studies were used and analyzed and preformed according to Friberg’s method. Eight of the selected articles were qualitative studies, one article was using meta-analysis method and one article was by mixed method. Databases used for the search of scientific articles were CINAHL Complete and PubMed. Results: The result have analyzed and presented based on Katie Eriksson's nursing theory. Two main theme were designed, the first theme life suffering with subthemes loneliness, hopelessness and shame. The second main theme is suffering from illness with subthemes the physical suffering. Discussion:The main findings loneliness and shame are discussed based on Karin Dahlberg's theory of caring, to gain a deeper understanding of the result. The importance of the nurse's role is emphasize by the authors, since better treatment and increased knowledge lead to faster recovery for the elderly.

Suicid är ett tabubelagt ämne särskilt hos den äldre befolkningen, vilket kan göra att de undviker att rapportera suicidala tankar. En utmaning för sjuksköterskan är att identifiera patienterna med ökad risk för suicid när dessa inte vill ge sig tillkänna. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa riskfaktorer för suicid bland äldre patienter. Resultatet framkom genom att analysera åtta vetenskapliga artiklar där sju riskfaktorer kunde identifieras: psykisk ohälsa, begränsningar i vardagen, långvarig sjukdom, ensamhet, avsaknad av stöd, förlust av identitet, fattigdom och låg utbildning. Om fler sjuksköterskor får kännedom om riskfaktorerna skulle det kunna förbättra sjuksköterskans arbete med suicidriskbedömning, tills dess att ett standardiserat arbetssätt för att identifiera äldre patienter med risk för suicid upprättas. / Suicide is often associated with feelings of shame, especially in the elderly population. Because of that older people may avoid to report suicidal ideation. It is a challenge for the nurse to identify patients with an increased risk of suicide when they do not want to be acknowledged. The purpose of the literature study was to highlight risk factors for suicide among elderly patients. By analyzing eight scientific articles seven risk factors appeared: mental illness, a limitation in daily activities, long-term illness, loneliness, lack of support, loss of identity, poverty and low education level. If more nurses get to know the risk factors, it could improve the nurses suicidal risk assessment work, until a standardized approach to identify elderly patients at risk of suicide is established.

Följsamhet är när patienten följer den angivna ordinationen. En bra följsamhet är ofta avgörande för en bra behandling och är kopplad till en lägre dödlighet. En dålig följsamhet ökar risken att drabbas av sjukdom och ökar hälsovårdskostnader. I utvecklade länder är följsamheten 50 %. Följsamhet kan vara avsiktlig eller oavsiktlig. Att avsiktligt inte vara följsam menas att patienten medvetet inte följer sin ordination. Att oavsiktligt inte vara följsam innebär att patienten omedvetet inte följer sin behandling, det kan beror på glömska eller missuppfattning. Följsamheten mäts ofta indirekt med olika frågeformulär. I denna litteraturstudie granskades sju artiklar från databasen Pubmed. Syftet var att undersöka följsamheten av läkemedelsbehandling vid tre sjukdomstillstånd, hypertoni, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och depression och ta reda på utmärkande faktorer som bidrar till bättre följsamhet. Resultatet visade att följsamheten varierar mellan 30 - 71 %. De utmärkande faktorer som bidrog till bättre följsamhet skiljde sig mellan studierna. Patienter som var gifta, hade make/partner visade sig vara en bidragande faktor till bättre följsamhet i tre av studierna. Patienter som tog monoterapi visade sig vara en bidragande faktor till bättre följsamhet i två av studierna och patienter med högre livskvalitet och som självskattade sin subjektiva hälsa som “bra” och “medel” hade en bättre följsamhet till läkemedelsbehandling. I tre studier visades att patienter med färre komorbiditeter hade en bättre följsamhet än patienter med flera komorbiditeter. Slutsatsen är att farmaceuten har en viktig bidragande roll och kan förbättra patientens följsamhet till läkemedelsbehandling genom en god och regelbunden kundkontakt. Studierna är inte samstämmiga och kan inte jämföras med varandra. För att få ett mer tillförlitligt resultat borde samma mätmetod användas. / Adherence is when the patient takes the medication as prescribed by the physician. A good adherence is often crucial for a good medical outcome and is connected to a lower mortality. A bad adherence increases the risk of illness and increases healthcare costs. In developed countries adherence is 50%. Adherence can be intentional or unintentional. Unintentional adherence, can depend on forgetfulness or misunderstanding and means that the patient is not following their treatment. Adherence is often measured indirectly using different questionnaires. In this literature study seven articles were reviewed from the medical database PubMed. The purpose was to examine adherence of medical treatment in three different disease states common in the elderly population; hypertension, chronic obstructive pulmonary disease (COPD) and depression, and in particular to study distinctive factors that contribute to a better adherence. The results showed that adherence varies between 30-71%. The distinctive factors that contributed to better adherence varied between the studies. In summary, three of the studies showed that patients that were married or that had a husband/partner had a better adherence. Monotherapy was a contributing factor better adherence in two of the studies. Patients with higher living standards and that self-assessed their subjective health as “good” and “average” had a better adherence to medical treatment. Patients with less comorbidities had a better adherence than patients with multiple comorbidities, this was reported in three of the reviewed studies. The conclusion is that the pharmacist have an important roll and can improve the patients adherence to drug treatment through a good and regular customer contact. The studies are not concordant and can not be compared with each other. To get a more reliable result the same measurement method should be used.

Demografin kommer i framtiden att förändras, där andelen äldre människor ökar jämfört med de i arbetsför ålder. Detta har lett till att offentlig policy satsat på innovationsprojekt som syftar till att utveckla ny teknik. Tanken bakom dessa är att äldre människor ska kunna bli mindre beroende av offentliga resurser och främja självständighet genom att fortsätta bo hemma så länge som möjligt. Denna uppsats är en fallstudie som undersöker ett sådant projekt, Testmiljö Norrköping, där surfplattor är ett verktyg som är avsett att möjliggöra äldres självständighet. Offentlig policy betraktar teknik som ett neutralt instrument, och tidigare studier av teknik och äldre människor har utgått från självständighet som ett fenomen för individer och/eller där enbart människor agerar. Denna uppsats utmanar sådana synsätt och anlägger ett posthumanistiskt perspektiv, där handling är enbart möjlig i relation till andra människor och icke-mänskliga objekt. Med en posthumanistiskt influerad förståelse av självständighet kan begreppet både vidgas och nyanseras till att omfatta förmågan att göra något i olika nätverk och även vilken typ av handlande som avses. Syftet med uppsatsen är att undersöka utifrån ett posthumanistiskt perspektiv, närmare bestämt Aktör-nätverkteori, äldres självständighet i relation till surfplattan inom ramen för både Testmiljö Norrköping och de äldres vardag. Empirin bygger på en del dokument, och intervjuer med 5 projektdeltagare och 2 nyckelaktörer i projektet. Resultat visar för det första att äldres förmåga att använda surfplattan kommer huvudsakligen från sitt deltagande i projektet, och att användningen av den hemma påverkas av aktörer som är långt utanför projektets gränser. För det andra kan projektdeltaganas medverkan i tester bidra till att äldres självständighet kan äventyras, därför att en stereotypisk bild av äldre som okunniga och svaga återskapas, trots att det finns en mångfald av olika äldre teknikanvändare. För det tredje kan det finns det en skillnad mellan å ena sidan vad surfplattan, och teknik i innovationsprojekt överlag, ämnar att göra och å andra sidan vad de äldre faktiskt använder den till och varför.

Bakgrund: Omvårdnadsteoretikern Florence Nightingale nämnde på 1800-talet idén med att använda djur i vården. Forskning som gjorts på vuxna där hundar varit inblandade har bland annat visat positiva effekter på blodtryck, hjärtfrekvens och apati. Forskning på området visar även att när en människa klappar ett djur frisätts hormonet oxytocin, som är ett lugnande hormon som får oss att må bra. Longitudinella studier har visat positiva effekter av att ha hund på särskilt boende, både stationär och besökande hund. De psykiska effekterna som påvisats var förbättrad sinnesstämning och upplevelser av stöd och trygghet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hundens effekt på äldre personer boende på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie där 12 artiklar valdes ut och granskades enligt Olsson & Sörensens granskningsmallar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Psykiska effekter, Fysiska effekter samt Socialt välbefinnande. Att spendera tid med en vårdhund kan reducera depression, minska ensamhet och öka den sociala interaktionen. Slutsats: Hundar kan ha positiva effekter på välbefinnandet hos äldre personer på särskilt boende.Nyckelord: Animal assisted intervention, effekt, hund, äldre människor, särskilt bonde. / Background: Nursing theorist Florence Nightingale mentioned in the 1800s the idea of using animals in care. Research done in adults where the dog has been involved has shown positive effects on blood pressure, heart rate and apathy. Research also show that when a human pats an animal the hormone oxytocin is released, which is a soothing hormone that makes us feel good. Longitudinal studies have shown the positive effects of having a dog in long-term care facilities, both stationary and visiting dog. The psychological effects detected were improved mood and experiences of support and security. Purpose: The purpose of this literature review was to investigate the dog's effect on older people living in long-term care facilities. Method: A literary review where 12 articles were selected and reviewed according to Olsson & Sörensen review protocol. Result: The results of the analysis were divided in three main categories: Physical effects, Psychological effects and Social wellbeing. Conclusion: Dogs can have positive effects on the wellbeing of elderly people living in long-term care facilities.Keywords: Animal assisted intervention, dog, effect, elderly, long-term care facility.

Older people are an increasing group of Internet users, but their usability needs when using digital technology are not always being met. In this qualitative study the usability for older adults of a Swedish e-commerce website, and the Internet and mobile technology using habits of older people were investigated. Five participants were recruited to participate in an observed think aloud test followed by interviews where feelings and opinions about the user experience were expressed. The purpose of the study was to investigate what potential obstacles could occur for older people in the usage of the studied website and how the overall user experience felt like to the participants, to gain a deeper understanding of accessibility, usability and user experience for older people in the context of ecommerce. The findings of the study were that the website was perceived as difficult for the participants to navigate and understand, and improvements of the website are proposed in this paper. The results also showed that four out of five participants had experience in engaging in e-commerce and thought of it as a helpful and effective activity, although only one of the participants were used to shopping online using mobile technology.

No description available.

Bakgrund: Sexuell hälsa innebär bland annat ett fysiskt, emotionellt, mentalt tillstånd och socialt välbefinnande i relation till sexualitet. Attityder till äldres sexuella hälsa har förändrats och de äldre tillåts njuta av sin sexualitet. Positiva och negativa aspekter gällande äldre människors sexuella hälsa pekar på att skillnader finns mellan män och kvinnor. Syfte: Att undersöka hur distriktssköterskor uppfattar att samtala om sexuell hälsa med äldre människor på vårdcentral. Metod: Metoden i denna studie är kvalitativ med en fenomenografisk ansats. Data samlades genom individuella intervjuer med öppna frågor. Resultat: Resultatet visade sju beskrivningskategorier: Det är ett känsligt ämne att samtala om, Det är inte en rutin att samtala om sexuell hälsa, Att ha en förutfattad mening i mötet med de äldre, Det är ett relevant ämne att samtala om, Brist på kunskap i ämnet, Att samtala med män och kvinnor skiljer sig åt och Dessa samtal är mer relevanta vid läkarbesök. Efter resultatet presenteras ett utfallsrum. Konklusion: Slutsatsen är att sexuell hälsa är ett känsligt ämne att samtala om. Det behövs fler rutiner för distriktssköterskor på vårdcentral och möjlighet till utbildning för att utöka kunskapen inom detta ämne. / Background: Sexual health consists of physical, emotional, mental and social well-being in relation to sexuality. Attitudes towards elderly’s sexual health have changed, and elder are allowed take pleasure in their sexuality. Positive and negative aspects concerning elderly people’s sexual health suggests that there are differences between men and women. Purpose: To investigate how district nurses perceive their dialogues about sexual health with elderlies. Method: The method in this study is of qualitative character through a phenomenographical approach. Data was collected during individual interviews with open-ended questions. Result: The results revealed seven categories of description; It is a sensitive topic to discuss, It is not of routine to talk about sexual health, Preconceptions when meeting elderlies, It is a relevant subject to talk about, Insufficient knowledge regarding the subject, Dialogues with men and women differ and these dialogues are more relevant during visits to physicians. After the result, an outcome space is presented. Conclusion: The conclusion labels sexual health as a sensitive speech topic. There is a need for additional routines for district nurses at health centers along with the possibility to extend the knowledge in this field.

Globally the population is aging as well as the physical inactivity increases. This creates several problemsboth for societies and individuals. A part of the problem of physical inactivity is the lack of options ofphysical activity for elderly. Beyond the physical inactivity elderly also tend to experience loneliness which can be antagonized with participation in a sport club. As a response to the problem the Swedish Football Association and the Swedish Floorball Association has ongoing work where the sport is adaptedfor elderly. The aim of the study is to examine physical active elderly’s physical literacy through adapted team sport for elderly. Therefore, it’s questioned what makes participation in the adapted team sports meaningful for elderly. Also, it’s questioned what they would think about introducing competition in the adapted team sport as well as what the differences between the two sports are. This was examined through focus groups, which included 27 elderly women and men with an age over 62 years active in team sports in different parts of Sweden. As a help to understand the complexity of what’s important to create lifelong sport participation among elderly a theoretically framework has been used. The framework is physical literacy which initiates to approach physical activity with a more holistic perspective. The result shows small differences between the sports and that the participators seem to be a homogenous group. They mainly thought that the physical activity in combination with the fellowshipmade participation in adapted team sport meaningful. It also showed that elderly that participated in the sports evolved their physical literacy, which means that adapted team sports might be the way to lifelong sport participation among elderly.