In today’s history teaching in Sweden, role-play and historical re-enactment receive little attention. Even though many students find history as a subject boring and irrelevant, very little is done to improve the mode of teaching. My theses is that this could be done by presenting new ways of teaching and at the same time find a way to make more students interested in history. The main aim is to investigate if there are ways to offer students an experience of history by carrying out different interactive exercises with a touch of roleplay and historical recreation. In this essay, three exercises of that type have been constructed based on how historical role-plays have been used at museums and historical centres, the opinions of people who are engaged in re-enactment and living history, and on the curriculum for the Swedish upper level secondary school. The three exercises (a role-play exercise, a lecture by an invited re-enactor, and a theme week) have been analysed by four teachers who teach at upper level secondary school and high school. They responded very positively to the exercises, and judged the exercises to be fully viable in a classroom context. In conclusion, there are ways to implement re-enactment and role-play in history education to make the teaching more varied and interesting for the pupils. I argue that history is something you have to experience if you are to understand its full extent.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur två populära ungdomsromaner kan användas i svenska för att främja sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiet. Studien baseras på en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk ansats. Studien visar att det finns goda möjligheter att använda sig av de två skönlitterära verken för att främja förståelse och kritiskt tänkande hos elever gällande sexualitet och relationer. Litteraturen kan således användas och vara ett stöd för lärare i svenska för att belysa och arbeta med sex och samlevnad i undervisningen.

Some teachers see the curriculum as a guide that has to be followed, while others see it as a document of recommendations that support the teacher in his or her profession if needed. Changes to a curriculum will be interpreted in different ways depending on the individual. This study aims to investigate the revisions made to the English syllabus in Lgr11 coming in 2022, as well as to study how four English teachers working in compulsory school interpret these changes. This information is achieved through a qualitative study based on document analysis and interviews. Research has shown that Swedish teachers have experienced periods in which they have had the opportunity to teach the way they like, but also times when they have felt restrained by the steering documents. The results of this study show that the changes in the syllabus mostly concretise the document, making it easier to understand. The general meaning of the document remains the same, but the focus will shift from the aspect of abilities to the aspect of knowledge. The teachers interpret the changes to the syllabus as positive, because they believe that they will have more free space in their teaching as well as a more concrete and easily understood syllabus to work with. The conclusion of this study is that the changes that will be made to the English syllabus are not going to change the general meaning of the document, but will make the document clearer and more easily understood. Another conclusion is that the teachers do not believe that their work situation will change to any large extent, but they do think that the changes will make assessment a fairer process. / Vissa lärare ser läroplanen som en guide som skall följas, andra ser det som ett dokument som innehåller rekommendationer som stöttar läraren i dennes yrke om så behövs. Läroplansändringar kommer att uppfattas olika beroende på vem det är som tolkar ändringarna. Denna studie ämnar undersöka ändringarna som görs på den engelska läroplanen i grundskolan och som träder i kraft 2022. Studien skall även undersöka hur fyra engelsklärare i grundskolan uppfattar dessa ändringar. Detta görs genom en kvalitativ studie som inkluderar dokumentanalys och intervjuer. Forskning har visat att svenska lärare genom tiden har uppfattat sin yrkesroll som öppen och fri, där de kunnat lära ut det som önskats, men även stunder där de känt sig begränsade och låsta av styrdokumenten. Studiens resultat visar att ändringarna i läroplanen leder till att den blir mer konkret och enklare att förstå. Dokumentets generella mening ändras dock inte, men fokus kommer att ändras från förmågor till kunskaper i dokumentet. Lärarna uppfattar ändringarna som positiva då de tror att dokumentet kommer att bli enklare att förstå och att de dessutom kommer att få mer friutrymme och på så sätt kunna lita mer på sin erfarenhet och profession. Uppsatsens slutsats blir att den engelska läroplanen inte kommer att ändras i någon större utsträckning, mer än att den blir förenklad. En annan slutsats blir att lärarna inte tror att deras arbetssituation kommer att förändras märkvärt, men de tror däremot att ändringarna kommer att bidra till att bedömning kommer att kunna göras på ett mer rättvist sätt.

This paper explores the curriculum of the Swedish social science course Samhällskunskap 1 b. This is done by analyzing the curriculum in question combined with semi-structural interviews of five teachers, exploring their experiences in teaching the course. The paper applies theories associated with street-level bureaucracy, originally from Michael Lipsky. The premise of the study is that teachers are bureaucrats who must follow a specific curriculum. The study concludes that the theories of street-level bureaucrats are applicable to the situation of social science teachers in their relation to the curriculum. The study also concludes that the interviewed teachers all interpret the curriculum in slightly different manners. This could in turn be seen as a possibility for the individual teacher to adapt the course to suit a range of students, as well as something that potentially threatens the fundamental reasons of a curriculum.

Developing an ability to reason is one of six identified core competencies in mathematics in the Swedish secondary school system, and through exercises in mathematics textbooks, students can practice the ability to present reasoning in writing. The study is based on the premise that mathematical reasoning in a school context primarily entails mathematically grounded informal argumentation. The purpose of the study is to illustrate how Swedish mathematics textbooks, aimed at the secondary school level, represent the ability to reason mathematically in exercises, and thus encourage students to present written reasoning. The study is based on a combined quantitative and qualitative content analysis of four secondary school textbooks and it uses an analytical framework that classifies exercises as either procedural or reasoning-based. The analysis shows that approximately 15% of the 1596 exercises in the analyzed content sections display a reasoning component. By examining various qualitative aspects of individual exercises more closely, the analysis also highlights how the textbooks encourage reasoning. / Resonemangsförmågan är en av sex identifierade matematiska kärnförmågor i svenska gymnasieskolan och bland annat genom arbetet med övningar i matematikläromedel kan elever träna förmågan att skriftligt föra resonemang. Studien tar som utgångspunkt att matematiska resonemang i en skolkontext främst handlar om informell argumentation som är matematiskt förankrad. Syftet med studien är att belysa hur svenska matematikläromedel som riktar sig mot gymnasieskolan representerar resonemangsförmågan i övningar, och därigenom uppmanar elever att föra skriftliga resonemang. Studien utgår från en kombinerad kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av fyra läromedel för gymnasieskolan och använder ett analytiskt ramverk som klassificerar övningar med procedur- respektive resonemangsbetoning. Analysen visar att cirka 15% av 1596 övningar i de analyserade innehållsdelarna innehåller en resonemangskomponent. Genom att närmare studera olika kvalitativa aspekter vid enskilda övningar belyser analysen dessutom på vilka sätt läromedlen uppmanar till att föra resonemang.

Detta arbete cirkulerar det vida begreppet kunskap. Genom att fokusera begreppet till en bestämd ontologisk och epistemologisk sfär, och med hjälp av Aristoteles kunskapsanalys konkretisera det, tillämpas ett analytiskt greppbart kunskapsbegrepp på gymnasieskolans svenskämnesplan. Syftet med en sådan praktisk operation är dels att undersöka svenskämnets specifika kunskapsutrymme, dels att kunna vidga kunskapsdiskussionen till läroplans- och samhällsnivå. Utförda kunskapsanalys av ämnesplanen visar en dubbelhet i kunskapsanvändningen. Å ena sidan inkluderas såväl teoretisk som olika former av praktisk kunskap i ämnets syfte. En tendens att beskriva fronetiskt anstruken kunskap i samband med syftet iakttas. Å andra sidan görs i huvudsak två iakttagelser av reduktionistiska kunskapsuttryck. För det första låter sig en kvantifiering av kunskapsuttrycken i ämnesplanen ställas upp linjärt instrumentellt: epistemisk kunskap behövs för technisk kunskap som i sin tur har fronetisk kunskap som mål. En sådan kunskapsgång tar inte hänsyn till den hermeneutiskt förstådda tolkningsprocessen i vilken utgångspunkten för kunskapande är stadd i ständig förändring. För det andra är ämnesplanens punktlista i stora drag undantagen fronetiska kunskapsuttryck, något som visar på en i grunden särskiljande syn på vad kunskap är, och hur den kan behandlas. Faran med den här typen av reducerade retoriska eller pedagogiska uppställningar av vad kunskap är, beskrivs i analysen vara en kategoriserings implicit normerande effekter.Med detta sagt konkluderas att kunskapsbegreppet sedan 1990-talet i en utbildnings-teoretisk kontext behandlats ingående, och i många avseenden nyanserat, utan att för den sakens skull lyckas bibehålla sin komplexitet i någon allmän mening. Istället verkar skoldebatt och samhällssyn spegla en ytlig kunskapsförståelse där analytiska kategoriseringar, likt de fyra F:en - fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet - hålls som faktiska kunskapsentiteter. Som motdrag föreslås en fokusering på ett fronetiskt-hermeneutiskt förstått bildningsbegrepp. Ett sådant kunde beskriva ett förhållningssätt till, eller en beredskap inför kunskap snarare än att kategorisera kunskapen per se.

Begrepp som alla människors lika värde, solidaritet och mänskliga rättigheter är ledord och värderingar som framgår i den svenska gymnasieskolans övergripande läroplan. Med detta förankrat även i den svenska skollagen är det tydligt att det svenska skolväsendet ska omfattas av undervisningsmoment där dessa förmågor kan tillämpas och utvecklas. I denna kontext har skönlitteraturen en avgörande roll och uppges vara ett av de främsta verktygen för att eleverna ska utveckla förmågor kring alla människors lika värde. Denna studie har sin utgångspunkt i just ovanstående värderingar och har som syfte att genom intervjuer undersöka hur gymnasieelever skildrar att svenskämnets skönlitterära moment berör de förmågor gällande värdegrund och dess fokus på alla människors lika värde som nämns i styrdokumenten. För att uppfylla detta syfte har följande frågeställningar formulerats: På vilket sätt uttrycker eleverna att arbetet med skönlitterära moment i svenskämnet ger dem insikter om värdegrund med fokus på allas lika värde? samt Hur framträder elevernas olika föreställningsvärldar samt olika lässtilar, i relation till allas lika värde, i arbetet med de skönlitterära texter de har tagit del av? Resultatet i studien visar att eleverna snabbt stiger in i den litterära föreställningsvärlden, mycket tack vare att de kan koppla innehållet i texten till sina egna erfarenheter. När eleverna tar del av en text är det först efter avslutad läsning som eleverna vanligtvis svarar på frågor om texten de har läst, antingen skriftligt på egen hand eller i form av boksamtal. I detta avseende uttrycker flertalet elever att de upplever att arbetet med skönlitteraturen blir mer efferent, att de läser för att kunna svara korrekt på de efterföljande frågorna. Under läsningens gång kan dock en mer estetisk läsning förekomma, främst i de fall eleverna lättare känslomässigt kan leva sig in i det de läser. I detta avseende lyfter eleverna att filmmediet ger dem större möjlighet till inlevelse, då de visuella presentationerna ökar inlevelsen.

In this qualitative study I examine how teachers of Swedish as a second language in adult education interpret and plan their teaching based on the 2017 revised curriculum of the Swedish National Agency for Education. I also study how the teachers use genre based methods and what pros and cons they see with these methods. The study shows big differences in the interpretation and application of the curriculum based on the core content. It also shows a variation between campuses in the extent to which students are able to participate in the planning and to be informed, at the beginning of the course, of how the assignments relate to the course content. All the participating teachers use genre based methods but most of them have chosen to combine these methods with other forms of teaching. In general, the participating teachers approve genre based methods but most of them mentioned lack of time as the biggest challenge when applying these methods in adult education.

Sedan 1990-talet har Sverige ett kunskaps- och målrelaterat bedömningssystem i skolan där eleverna blir bedömda och betygsatta utifrån ämnesplan och kunskapskrav. I samband med den nya skolreformen 2011 reviderades innehållet i dessa styrdokument. Studiens syfte är att belysa hur engelsklärare resonerar i sitt val av bedömningsformer för underlag vid bedömning och betygssättning i förhållande till ämnesplan och kunskapskrav i Gy11, samt att undersöka om det finns skillnader i lärarnas bedömningsarbete i jämförelse med Lpf94. Undersökningen har genomförts vid en gymnasieskola där kvalitativa intervjuer har hållits med fem engelsklärare som undervisar i kursen Engelska 5. Studien visar att bedömning sker kontinuerligt av lärarna, men att de har olika sätt att bedöma, dokumentera och använda sig av bedömning i lärandet. De fem olika lärarna väljer att använda ämnesplan och kunskapskrav på olika sätt men med konkreta, tydliga och individuella synsätt. Elevdelaktighet är mycket viktigt utifrån motivation och engagemang i ämnet, och lärarens syn på bedömning är central såväl som hur både ämnesplan och kunskapskrav används i undervisning och bedömning. Lärarnas intentioner är att få eleverna motiverade och att känna lusten att lära sig något som de kan använda i praktiken. Slutsatsen är att Gy11, med ny ämnesplan och kunskapskrav i Engelska 5, ger lärarna en utmaning med ett nytt sätt att tänka. Utifrån den formativa bedömningen behövs tydlighet, kommunikation, strategier, återkoppling, elevaktivitet med ett kvalitativt tänkande som en röd tråd. / Since the 1990s, Sweden has a knowledge and goal-related grading system in schools, where students are assessed and graded according to the syllabus and grading criteria. In conjunction with the educational reform in 2011 the contents of these documents was revised. This study aims to show how English teachers reason when choosing which assessment forms for assessment and grading to use in relation to the syllabus and grading criteria of Gy11. It also aims to investigate whether there are differences in teachers’ assessments in comparison with Lpf94. The survey was conducted at an upper secondary school where qualitative interviews were held with five English teachers who teach the course English 5. The study shows that the teachers do assessment continuously, but that they have different ways to assess, document and use assessment in the learning process. The five different teachers choose to use the syllabus and grading criteria in different ways but with concrete, distinct and individual approaches. Student participation is very important as regards motivation and engagement in the subject, and the teacher’s approach to assessment is central as well as how both substance level and knowledge is used in teaching and assessment. The teachers’ intentions are to get the students motivated and feel the urge to learn something they can use in practice. In conclusion, the Gy11 reform, with a new syllabus and grading criteria in English 5, gives teachers a challenge with a new way of thinking. Based on the formative assessment, clarity, communication, strategies, feedback and student activity, with a qualitative approach is needed.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida beskrivning av skönlitteraturen i ämnesplanen och andraspråksundervisning på gymnasieskolan skiljer sig åt. Fokus i undersökningen har legat på lärarnas tolkningar och hur de realiserar ämnesplanen i svenska som andraspråk när det gäller undervisning i skönlitteratur.   Undersökningsmetoden utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio verksamma gymnasielärare.   Undersökningens resultat visar att lärarnas tolkningar och realiseringar av styrdokumenten i flera fall bygger på pedagogernas tidigare erfarenheter, bakgrund, kunskaper och skolkultur. Eftersom de flesta av respondenterna är verksamma lärare i både svenska som andraspråk och svenska kan det sistnämnda ämnet och ämnesplanerna i svenska inverka på lärarnas val av litteratur och även på undervisningen. Detta överensstämmer med tidigare forskning. I denna undersökning visar det sig emellertid att det också finns andra grunder till lärarnas val och tolkningar. Detta kan bero på olika faktorer, till exempel, den undervisningstraditionen som finns på respondenternas gymnasium, programmet som lärarna undervisar i och lärarnas egna uppfattningar och tolkningar av undervisningsprocessen. Min undersökning visar att det tydligt framstår två lärartyper avseende av synen på litteraturundervisningen: de som låter eleverna att välja böcker själva och de som mer eller mindre styr litteratururvalet. Samtliga respondenter är eniga att ämnesplanen i ämnet svenska som andraspråk är vag och oprecis.