Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur svensklärare på gymnasiet utformar sin litteraturundervisning och hur de förhåller sig till de skrivningar i styrdokument som behandlar litteraturundervisning. Forskning på styrdokument tyder på att kritisk litteraturläsning allt mer får stå tillbaka till förmån för formaliserad färdighetsträning och genrepedagogik. Semistrukturerade kvantitativa intervjuer med fyra svensklärare på gymnasiet genomfördes. Studiens resultat visar att svensklärarnas undervisning utgår från idén om skönlitteratur som bärare av kulturella idéer. Lärarna planerar undervisningen utifrån sina egna yrkeserfarenheter och elevernas förkunskaper och lägger fokus på kritisk litteracitet.

The Swedish school has a dual mission. To promote students´ desire for lifelong learning and to foster students as good citizens. In this mission, democratic competence and civic competence are discussed. This study aims to explore what these competencies are and how they are expressed in Swedish social studies textbooks. The relationship between the curriculum and the textbooks is also of interest, and it is part of the research questions of this study to determine whether an equity problem arises when the curriculum states one thing while the textbooks provide different conditions for achieving its content. The method used is qualitative text analysis, where classifications will help sort out knowledge about society and knowledge of democratic forms. The results of the study show that vocational program textbooks fail to contribute to the same level of democratic competence as in college preparatory programs, which poses a problem as knowledge is not valued equally in these different programs.

Dokumentation och bedömning är bland de mest aktuella frågorna i den svenska skolan idag men kan egentligen den muntliga färdigheten bedömas på samma sätt som de andra färdigheterna? Kan alla aspekter av muntlig kommunikation dokumenteras? Den formativa bedömningen och tonvikten på elevens lärandeprocess är ett krav i läraryrket.Syftet med min studie är att undersöka hur några lärare på gymnasieskolan dokumenterar och bedömer elevernas muntliga färdighet i moderna språk och hur dokumentationen praktiskt genomförs. Min undersökning genomförs med intervjumetod.Här beskrivs vilka svårigheter som möter lärarna när de dokumenterar och bedömer den muntliga färdigheten i moderna språk. Faktorer som tidsbrist, gruppstorlek, otydliga bedömningsmatriser och bristen på resurser är de främsta aspekterna som gör att den muntliga färdigheten dokumenteras och bedöms mindre än de andra färdigheterna.För att underlätta dokumentation och bedömning föreslås i min studie att man arbetar med kamratbedömning eller självbedömning där eleverna är mer involverade i sitt lärande och kan hjälpa lärarna i dokumentationen och vidare till bedömningen. Dessutom skulle det vara ett positivt stöd med en konkret didaktisk utbildning för lärarna i dokumentation och bedömning av den muntliga färdigheten.

I vår uppsats har vi tittat närmre på styrdokumenten för ämnet fysik i den svenska gymnasieskolan. Vi har jämfört innehåll och formuleringar mellan ämnesplan 2011 och kursplan 2000 för att lokalisera och analysera likheter och skillnader dem emellan. En närläsning av både styrdokumenten och didaktisk- och pedagogisk forskning gjorde denna jämförelse och analys möjlig. Vi som blivande pedagoger vill med detta arbete bidra med vår syn på styrdokumenten för fysikämnet i gymnasieskolan. Genom vårt arbete kom vi fram till att vetenskapsteori (Nature of Science) och samhällsfrågor (Socio-Scientific Issues) har fått en mer betydande roll än tidigare. Detta för att fysiken i ämnesplan 2011 är ett ämne för alla samhällsmedborgare och inte bara för de som skall studera vidare. / In our essay we have taken a closer look at the syllabus for the physics subject in the Swedish high school. We have compared the content and the formulation between the 2011 syllabus and the 2000 syllabus to be able to locate and analyze similarities and differences between them. Close readings of both the syllabuses and didactic- and pedagogic research have made this comparison and analyzes possible. Our purpose, as future pedagogues, with this essay is to contribute with our view of the syllabuses for the Swedish high school. Our work has shown that Nature of Science and Socio-Scientific Issues has gotten a more significant role than before. That is because physics in the 2011 syllabus is a subject for every member of the society and not just for those who shall continue study at the university.

Detta examensarbete utgörs av två delar. Huvuddelen är en kurspresentation av Spanska steg 4 på gymnasiet som jag har utformat med utgångspunkt i aktuella styrdokument och med anpassningar till mina elevgrupper. Hänsyn har tagits till forskning om synligt lärande (John Hattie) och constructive alignment (John B. Biggs), varav den sistnämndes SOLO-taxonomi har används som modell för att visa hur långsiktiga mål kan brytas ned i delmål och hur förståelse kan ske i flera steg. Syftet med kurspresentationen är att förenkla och förtydliga ämnesplanen för moderna språk i allmänhet och kursplanen för spanska 4 i synnerhet, så att eleverna ska kunna ta till sig dess innehåll. Förhoppningen är att om de förstår kravbilden kommer de prestera jämnare över läsåret och bli mer delaktiga i kursen. Ytterligare en förhoppning är att en god förståelse för ämnesplanen kommer främja elevinflytandet. Examensarbetets andra del är föreliggande text som förklarar min tankegång och motiverar mina val vid utformandet av kurspresentationen. Här diskuterar jag bland annat vikten av att eleverna förstår ämnesplanerna på samma vis som de lärare som undervisar dem, och detta ställer jag i relation till en färsk svensk studie om skolungdomars syn på läroplanen. Jag redogör också för mina överväganden när jag i kurspresentationen försökt förtydliga kursens progression, relationen mellan kursplanens olika delar, samt hur lektionerna alltid planeras med ämnets syfte i åtanke.

I detta examensarbete har fyra läroböcker i fysik för gymnasieskolan analyserats för att se hur dessa överensstämmer med ämnesplanen i fysik och läroplanen för gymnasieskolan. Analysen har gjorts utifrån ett eget utvecklat analysverktyg som utgått ifrån det centrala innehållet i ämnesplanen, men även de kunskaper och förmågor i läroplanen som anses kunna visualiseras i en lärobok. Som ett komplement till analysen av läroböckerna intervjuades även två läroboksförfattare för att ge en inblick i hur styrande ämnesplanen och läroplanen är vid utvecklandet av en lärobok. Analysen tillsammans med intervjuerna visar på att ämnesplanen och det centrala innehållet är starkt styrande över innehållet i läroböckerna. Däremot förbises läroplanens kunskaper och förmågor, som analysen fokuserat på, i större utsträckning då läroboksförfattarna inte anser att dessa lämpar sig för en lärobok. / Four physics textbooks have, within the framework of this thesis, been analysed in order to see how well they correspond to the curriculum. The analysis was carried out using a self-developed tool, which is based on the core content and required abilities listed in the curriculum. As a compliment to the analysis two interviews, with textbook authors, were also conducted in order to gain their view on what role the curriculum plays when constructing a textbook. The analysis together with the interviews show that the core content in the curriculum strongly influence the content in the textbooks. Some of the abilities that the curriculum lists are overlooked, because the textbook author considered them not to be suitable for a textbook.

Detta arbete syftar till att studera progressionen inom matematikämnet i Sverige och hur den förhåller sig i ett internationellt perspektiv. Progressionen undersöks genom en analys av valda delar av ämnesplanerna i matematik. Närmare bestämt studeras när ett urval av innehållsrelaterade komponenter introduceras enligt ämnesplanerna. En jämförelse görs mellan ämnesplanerna i Sverige och dem i Finland och Singapore. Vidare korreleras resultaten av jämförelsen med respektive länders resultat i några utvalda PISA- och TIMSS-undersökningar.För en majoritet av det studerade innehållet i ämnesplanerna kan konstateras att introduktion av innehållsrelaterade komponenter sker senare i Sverige än i Finland och Singapore. Särskilt framträdande är detta resultat för de innehållsrelaterade komponenter som kan betraktas som avancerade. I de valda internationella undersökningarna har Singapore och Finland ett medelresultat som är högre än Sveriges, vilket var en parameter i urvalet av länder. Det tycks alltså finnas stöd för en teori om korrelation mellan tidig introduktion av innehåll enligt ämnesplan och högt medelresultat i internationella undersökningar.

Detta examensarbete redogör för huruvida ämnesplanen för idrott och hälsa 1 samt tillhörande dokument möjliggör respektive hindrar lärare att ha en mångfald av elever i idrott och hälsa-undervisningen. Syftet är att synliggöra de möjligheter och hinder som ämnesplanen i idrott och hälsa kan innebära för lärare när de ska utmana och utveckla den mångfald av fysiska funktionsvariationer som finns bland elever. För att undersöka detta har en textanalys av Skolverkets dokument samt intervjuer av lärares tankar kring realisering av dessa dokument gjorts. I detta arbete valde vi att fokusera på den praktiska delen av ämnet där kropp och rörelse är i fokus på grund av begränsad tid och omfång till arbetet. Den övergripande frågeställningen som behandlas är: Vilka möjligheter respektive hinder kan skapas för lärare vid realisering av ämnesplanen för idrott och hälsa 1 utifrån elevers skilda fysiska funktionsvariationer?Undersökningen i detta arbete har en läroplansteoretisk utgångspunkt men analyseras även utifrån ramfaktorteorin som komplement. En textanalys gjordes för att undersöka styrdokumenten och en kvalitativ metod användes för att undersöka transformering och realisering av dessa. Ämnesplanen för idrott och hälsa 1 samt tillhörande kommentarmaterial och bedömningsstöd analyserades i förhållande till varandra. Kvalitativa intervjuer gjordes på sex lärare på sex skolor i södra Sverige. Resultatet visar att ämnesplanen för idrott och hälsa 1 överlag möjliggör för en mångfald av fysiska funktionsvariationer i undervisningen då den är öppet skriven och då lärare ska utgå från elevers skilda förutsättningar. Dock menar verksamma lärare att tolkningsutrymmet, skolans resurser, stor nivåskillnad, tidsbrist och bristande kunskap kring elevers skilda förutsättningar kan skapa hinder att realisera rådande ämnesplan, där speciellt friluftsliv framställdes som problematiskt. Slutsatsen är därmed att en eventuell konkretisering hade behövts göras för att skapa likvärdighet och att lärarutbildningen samt fortbildning är betydande för att lärare ska ha kunskap till att anpassa undervisningen för alla elever. Vidare önskas en uppföljning av hur ämnesplanen transformeras och realiseras av idrott och hälsa-lärare samt om ämnesplanen bidrar till en mångfald i undervisningen och vilka eventuella resurser som behövs för att stötta lärare i realiseringen av ämnesplanen. / This thesis explains whether the syllabus for Physical Education and Health 1 (PEH 1), as well as accompanying documents, enable Physical Education and Health-teachers (PEH-teachers) to have a variety of pupils within their teaching. The purpose is to visualize opportunities and obstacles that the syllabus for PEH 1 may imply for the variety of physical conditions among pupils. To investigate this, a text analysis of documents from ‘Skolverket’ and interviews with teachers regarding the realization of these documents have been made. In this work, we chose to focus on the practical part of the subject where body and movement are in focus, due to limited time and scope. The overall issue being addressed is: What opportunities and obstacles can be created for teachers in the realization of the syllabus for Physical Education and Health 1 based on the different physical variations of students?The empirical data collected has been analyzed and discussed based on Linde’s (2012) curriculum theory but also by the frame factor theory. A text analysis was conducted to examine the documents formulated on the formulation arena and a qualitative method was used to investigate the transformation and realization of these documents. The syllabus for PEH 1, and related commentary material and assessment support, were analyzed in relation to each other. Six qualitative interviews were conducted with six teachers at six different schools in southern Sweden. The result shows that the syllabus for PEH 1 makes it possible for a variety of pupils in the PEH teaching, mainly because it’s openly written and that teachers should design their teaching based on pupil’s different physical variations. However, according to the teachers in this study, the possibility of interpretation, the school's resources, a large variation of skills, time shortage and lack of knowledge about the pupils' distinctive conditions can create obstacles when realizing the current syllabus. Especially ‘friluftsliv’ was mentioned as problematic. The conclusion is that a clarification of the syllabus is needed to create equivalence teaching, and that the teacher education and continuing training are important for teachers’ knowledge of how to adapt their teaching for all students. Furthermore, a follow-up of how the syllabus is transformed and implemented by PEH teachers is needed to know whether the syllabus’ intentions of diversity are realized and what resources that are needed to support teachers in the realization of the syllabus.

The aim of this essay is to study ”What is knowledge?” within the framework of religious education in upper secondary school. The study examines the curricula during the period 1994–2025. The analysis is based upon Michael Grimmitt´s theory of what knowledge is – either objectively existent, external to the knower or socially constructed, socially-related and socially relative. The result shows a development where the goal of religious education seems to be that the students should learn not only about religion but also from religion. The result also shows that the overall fostering mission (in Swedish: ‘fostransuppdraget’) of the Swedish school system still characterizes the content of religious education.

The purpose of this research is to study the new curriculum in the topic of modern languages in the upper secondary school, and compare the curriculum from year 2011 with the one from year 2000 and thus try to find differences in the content and wordng. The research also aims to investigate teachers' interpretations and understanding of the new curriculum. The study is divided into two sub‐studies and those are based on the two methods of text analysis and interview. Text analysis of policy documents is made parallell with some aspects found in the background materials of the upper secondaryschool reform, which can be summarized as precision and globalization. My results also show that the subject presentation in the new curriculum of modern languages was diminished in scope and summaized. The interview study connects to the aspects that have emerged in the text analysis. The results of the interview study is that teachers find it difficult to interpret the new curriculum in an equivalent way, and this probably has to do with the fact that they have not received a sufficient or equivalent preparation in the new policydocuments. The general opinion of the teachers is that they have noticed the attempts of  precision in the new curriculum, but they would wish even more precision. The new curriculum has mostly changed their teaching in the aspect of the new grading scale.