Denna studies syfte har varit att undersöka hur tre engelsklärare anpassar den ordinarie undervisningen till de nyanlända elevernas olika behov. Fokus var främst på anpassning men studien sökte även svar på om det fanns andra faktorer som enligt engelsklärarna var av betydelse för den nyanländes skolframgång i ämnet engelska. Ytterligare tog studien reda på vilka fördelar respektive utmaningar som fanns i arbetet med de nyanlända eleverna enligt engelsklärarna. De empiriska metoderna som har använts har varit en variant av etnografisk metod med klassrumsobservationer samt intervju och enkätfrågor som sedan har transkriberats. Studien har haft ett lärarperspektiv. Resultatet visar att det fanns många tecken på att engelsklärarna anpassar engelskundervisningen för de nyanlända eleverna och detta skedde huvudsakligen i fyra områden: genom anpassning i organisation så som nivåindelning, anpassat arbetssätt, anpassad bedömning och genom individuella utvecklingsplaner. Andra faktorer som lärarna ansåg påverka var elevernas egen motivation. Betydelsefullt var även tillgång till resurser så som modersmålslärare, föräldrarnas påverkan, elevernas tidigare skolerfarenhet samt lärarnas tidigare erfarenhet. Lärarna ansåg även att i arbetet med de nyanlända var det fördelaktigt att många nyanlända elever var motiverade och ville lära sig och att det var intressant att ta del av deras historia. En av lärarna kände en särskild glädje när just dessa elever lyckades i skolan. Samtidigt tyckte de att det var utmanande när vissa av de nyanlända befinner sig på nybörjarnivå och ska gå i den ordinarie klassen. / Nyanländas skolframgång

Helklassundervisning och individuellt arbete anses som traditionella undervisningsmetoder och tar stort utrymme i undervisningen, men metoden grupparbete har blivit mer och mer populär i olika omfattningar. En anledning till detta är att metoden grupparbete uppmuntras av styrdokument såsom läroplaner och kursplaner. I sin beskrivning av Ekonomiprogrammet lyfter Gy 2011 (Skolverket, 2011) fram att ”arbetsformer ska främja elevernas kreativitet och förmåga att samarbeta, ta ansvar och omsätta idéer i praktisk handling” (s. 21). I det här sammanhanget kommer således metoden grupparbete väl till pass. Syftet med den här studien är att ta reda på gymnasieelevers inställning till metoden grupparbete i ämnet företagsekonomi. Genom en enkätundersökning med 32 deltagande elever på Ekonomiprogrammet på ett gymnasium i Stockholm belyses även likheter och skillnader i grupparbeten mellan ämnet företagsekonomi och andra ämnen. Resultatet av enkäten visar att eleverna är mycket positiva till metoden grupparbete, samtidigt som det belyser några negativa aspekter, som till exempel att eleverna tycker att grupparbete kan leda till sämre resultat eller betyg, att de upplever orättvisa på grund av ojämn fördelning av gruppuppgiften i gruppen, och att grupparbeten kan öka stress och att lärandet kan bli mindre effektivt. Enligt eleverna är tydliga instruktioner till hur uppgifterna ska skötas och hur de kommer bedömas, samt att samtliga elever i gruppen deltar aktivt de viktigaste faktorerna för framgångsrika grupparbeten i ämnet företagsekonomi.

Det råder könsmaktsordning i samhället vilken påverkar barn och ungas identitetsskapande. Genus genomsyrar allt barn och unga får ta del av i sin vardag – allt ifrån hur vuxna tilltalar dem och varandra till hur leksaker presenteras. Redan som treåring vet ett barn vad som förväntas av dess kön och tillrättavisar jämnåriga som bryter mot dessa förväntningar. Vidare gör könsmaktsordningen kvinnor och kvinnlighet underordnade. Det strider mot aktuell läroplan för gymnasieskolan som förespråkar jämställdhet. I och med att skönlitteratur vidgar individers perspektiv finns det en möjlighet att lyfta genusperspektivet med hjälp av skönlitterära verk i svenskundervisningen på gymnasiet. Detta examensarbete undersöker därför ett mindre antal gymnasielärares skönlitterära urvalsprocess till ämnet svenska och synliggör på så sätt huruvida de har något genusperspektiv i åtanke eller inte. Med hjälp av en intervju- och enkätundersökning kan det konstateras att: 1) eleven samt styrdokumenten är huvudsakliga faktorer för det skönlitterära urvalet hos majoriteten av studiens deltagande lärare medan bildning är en huvudsaklig faktor hos minoriteten och 2) förhållningssättet till genusperspektivet i sitt skönlitterära urval skiljer sig mellan lärarna. Genom att diskutera resultatet i relation till det teoretiska ramverket och tidigare studier kan slutsatser relaterade till lärarnas ämneskonception samt förståelse av genus som begrepp dras.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur tjejer upplever att deras plats i klassrummet i ämnet svenska ser ut och om tjejer i årskurs 3 på gymnasiet ser någon skillnad mot tjejerna i årskurs 1. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer av sex informanter, tre från årskurs 1 och tre från årskurs 3 på gymnasiet. Informanternas svar visar att det finns likheter och skillnader mellan introverta och extroverta tjejer. Dessutom finns det svar som överensstämmer med tidigare forskning som visar att tjejerna upplever att de bemöts på ett annat sätt än killar i klassrummet, både av killar och lärare. Förlegade normer och förväntningar på tjejer lever delvis kvar i dagens klassrum. Informanterna har däremot inte reflekterat över om talutrymmet fördelas lika mellan killar och tjejer, utan den som är aktiv och vill ha ordet får enligt informanterna ofta det. Tjejerna i årskurs 3 visar att mognad och självsäkerhet gör att de vågar ta mer plats än tjejerna i årskurs 1. I ett drömklassrum ser tjejerna ökad delaktighet, ökat engagemang och kortare genomgångar av lärare som viktiga komponenter till en bättre undervisning. En didaktisk slutsats är att lärare behöver vara medvetna om hur man beter sig mot tjejer och killar och hela tiden arbeta för ett jämställt klassrum.

SammandragStudiens syfte är att synliggöra olika styrningsmekanismer som påverkar undervisningen i ämnet Bild. Studien utgår från frågan vad det är som påverkar lärarens val av tekniker, arbetsformer och material hen vill att eleverna ska arbeta med. Analysmaterialet består av intervjusvar från fem bildlärare gällande vad som styr vilket arbetssätt och material de arbetar med. Jag utför analysen med hjälp av styrningsteori eller som det även kallas av Michael Foucault Governmentality (Axelsson 2017). Det som först fick mig att vilja undersöka detta var en fundering över hur samt på vilket sätt lärare arbetar med digitala verktyg i ämnet bild. Detta väckte ett större intresse av att undersöka mer generellt vadsom styr valen av tekniker, arbetsformer och material. Respondenterna kommer från fem olika skolor i nordvästra Skåne. Resultatet visar att det arbetas mestadels med analog bild, detta kan bero på att många bildlärare anser att eleverna måste träna på sin finmotorik då de ser en tydlig försämring i den hos eleverna. Andra faktorer som styr i ämnet är till exempel budgeten, lokalen och undervisningstiden. Resultatet presenteras även i form av en gestaltning. Det är en tavla som är tänkt att bidra till fortsatta diskussioner kring styrningen, skolutvecklingen och digitaliseringen i bildämnet vilket jag anser är viktigt att diskutera. Mottagaren bjuds in att tolka tavlan samt titeln och utifrån detta fundera, reflektera och diskutera vidare.

Syftet med vår uppsats var att undersöka hur styrdokumenten har påverkat Montessoriskolor och kommunala skolors lokala arbetsplaner. Vi har även tittat på hur de har tolkat kunskapsbegreppet såsom det framställs i Lpo 94, i ämnet svenska. Dessutom har vi undersökt om man kan finna likheter/skillnader mellan de hur olika skolorna har tolkat de centrala styrdokumenten i sina lokala arbetsplaner, i ämnet svenska. Resultaten visar att det inte finns några direkta skillnader mellan hur Montessoriskolor och kommunala skolor tolkar styrdokumenten. De lokala arbetsplanerna i ämnet svenska är, trots den stora frihet som våra styrdokument ger skolorna, förvånansvärt lika varandra. Skillnaderna mellan de lokala arbetsplanerna, Montessoriskolorna kontra vanliga skolor, är att alla Montessoriskolor har brutit ner sina arbetsplaner till arbetskort där även Montessorimaterialen står angivna. Vi fann inga skillnader vad gäller hur de olika skolorna i sina lokala arbetsplaner i ämnet svenska tolkat kunskapsbegreppet såsom det framställs i Lpo 94. Samtliga skolor har fokuserat på kunskapsbegreppet färdigheter. Vi fann dock att inriktningen i styrdokumenten i dagens läroplan är influerad av Montessoripedagogiken och dess holistiska synsätt.

Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå undervisande lärare i ämnet bilds nyttjande av läroböcker och hur stort behovet är efter ett nytt. Undersökningen fokuserar på grundskolans senare år. Tidigare forskning visar att lärare i ämnet sällan använder sig av läroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar även att det är främst nyexaminerade eller obehöriga lärare i ämnet bild som nyttjar läroboken. Teoretiska utgångspunkter och diskussioner angående lärobok som verktyg redogörs. Undersökningen utförs med hjälp av en kvalitativ, semistrukturerad intervjumetod med en urvalsgrupp bestående av tio verksamma lärare i ämnet bild. Resultatet visar att lärare i ämnet bild inte använder sig av läroböcker och att detta kanske kan vara ett problem för ämnet att uppfylla kraven i grundskolans kursplan. Dessutom finns det en skillnad mellan de tio verksamma lärarnas, som intervjuats, uppfattning om läroboken. Undersökningen upptäckte att det finns ett behov efter en ny lärobok. Egenskaperna för en ny lärobok ska framförallt ha en stark koppling till Lgr11, ha ett tydligt och enkelt språk och på ett interaktivt sätt kompletteras med ett digitalt läromedel. Därtill efterfrågas en lärarhandledning för undervisningen i bild vid grundskolans tidigare år och därigenom få en rättvis ämnesgrund för alla elever, oberoende stad, skola och lärare.

Mitt syfte med det här examensarbetet har varit att undersöka och beskriva hur sex klasslärare undervisar i ämnet svenska, för att stimulera språkutvecklingen hos elever med ett annat modersmål än svenska. Som grund för mitt arbete har jag valt att göra kvalitativa intervjuer i en mångkulturell grundskola i västra Sverige och har med hjälp av dessa intervjuer försökt att skapa en bild av hur undervisningen går till. Jag har koncentrerat mig på följande frågeställningar:Hur undervisar lärare i ämnet svenska för att stimulera språkutvecklingen i en mångkulturell skola?Hur ser samarbetet med modersmålslärarna ut?Hur bedöms elevernas kunskaper i svenska?Mitt resultat visar på att lärarna huvudsakligen använder skönlitteraturen för att stimulera språkutvecklingen. Samtliga lärare är eniga om modersmålets betydelse för språkutvecklingen, men de har inget direkt samarbete med moderssmålslärarna. Vid bedömning i svenska används LUS-testet samt ett eget, för just denna skolan framtaget material, vilket samtliga lärare är nöjda med. Min slutsats är att lärarna inte följer kursplanen i svenska som andraspråk och detta beror på att lärarna inte har utbildning i hur undervisningen, för elever med ett annat modersmål än svenska, bör bedrivas.

Vi har i vårt arbete undersökt och analyserat hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att väcka ett intresse hos elever för fysisk aktivitet och hälsa i dag och i ett längre perspektiv. Våra frågeställningar var: Hur arbetar idrottslärare i dagens skola med hälsa och fysisk aktivitet för att engagera alla elever och för att väcka deras intresse för fortsatt engagemang för fysisk aktivitet och hälsa? Hur arbetar idrottslärare med undervisningsstrategier som kan bidra till att öka elevers intresse för vidare fysisk aktivitet? Vi har i vårt arbete också belyst forskning i ämnet för att uppmärksamma hur idrottsläraren skapar ett engagemang hos eleven för fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil med syfte att uppnå ett varaktigt välbefinnande. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ intervjumetod för att få svar på våra frågor i undersökningen. Urvalet till studien bestod av nio idrottslärare som alla var verksamma i grundskolor i södra Sverige. Vi kommer också att använda oss av vetenskapliga rapporter och studier för att komma fram till en slutsats. I vår studie kom vi fram till att den fysiska aktiviteten på lektionerna bestod mest av olika bollspel som fokuserade på prestation och tävling, tvärtemot syftet med idrottsämnet. Elever som inte är intresserade av bollspel eller är fysiskt inaktiva och stillasittande, med sämre motorik och kondition blev missgynnade, vilket kan skapa en negativ upplevelse som inte främjar ett intresse för fortsatt fysisk aktivitet i ett längre perspektiv. De slutsatser vi kom fram till i vår studie var att lärarna försöker att sträva efter att väcka ett större engagemang för hälsa och fysisk aktivitet hos eleverna genom att försöka variera undervisningen så mycket som möjligt i mån av tid. De gav också eleverna inflytande på undervisningen i hopp om ökat intresse. Det vi kom fram till är att idrottslärare måste vara väldigt noggranna i sin tolkning av läroplanen och med utformningen av sin planering. Det fungerar inte att endast planera efter egna erfarenheter utan det gäller att sätta sig in i vad som är nyckelpunkterna till intresse och engagemang. Självklart är det inte lätt att utforma lektioner där alla elevers intresse mättas varje gång, men målet för idrottslärare är att försöka få med både de viktiga delarna av läroplanen och elevernas intresse och vilja att delta på varje lektion. / We have in our thesis examined and analyzed how teachers in physical education (PE) are working to attract an interest among students for physical activity and health today and in the longer term. The research question is as follows: How do PE teachers work in today's schools with health and physical activity to engage all students and to arouse their interest in continued involvement in physical activity and health? How does a PE teacher work with teaching strategies that can help increase students' interest in further physical activity? We have in our thesis also highlighted research on the subject to pay attention to how the PE teacher creates a commitment from the student to physical activity and healthy lifestyles with a view to achieving a lasting wellness. The method used for this study is a qualitative interview method to get answers to our questions in the survey. The sample for the study consisted of nine PE teachers they were all active in primary schools in southern Sweden. We also used scientific reports and studies to reaching the conclusion. In our study, we concluded that the physical activity lessons consisted mostly of various ball games that focused on achievement and competition, contrary to the purpose of physical education. Students who were not interested in ball sports and are physically inactive and sedentary, with poorer motor skills and fitness were disadvantaged, which can create a negative experience in a way that does not promote an interest in continued physical activity in a longer perspective. The conclusions we reached in our study was that the teachers are trying to strive to bring a greater commitment to health and physical activity to the students by trying to vary the teaching as much as possible as time permits. They also gave the students influence on the teaching in hope of increasing interest. What we came up with is that PE teachers have to be very careful in their interpretation of the curriculum and the design of its planning. It works not only to plan after their own experiences without regard to familiarize themselves with what the key points of interest are and commitment. Obviously, it is not easy to design lessons where all pupils 'interest saturate every time, but the goal of the PE teacher is trying to get is both the important parts of the curriculum and pupils' interest and willingness to participate in each lesson.

The purpose of this study was to examine the relationship between two concepts, language development/language acquisition and inclusion. We examined a number of different articles and different studies made by different scientists, with the purpose of examining whether or not the two concepts in fact actually had a scientific relationship. Furthermore this text is written with a background in the subject of social science and therefore most if not all results and conclusions will have a connection to social studies/science. The method used consisted mainly of doing systematic research as well as evaluating a variety of sources found on different databases such as, Libseach, SwePub, ERC etc. In the results section of this text we present the results of what we accumulated while reading different reports and theses. The results include among other things different perspectives that were commonly mentioned in a lot of different reports and theses such as the sociocultural perspective, approaches to language development and subject concepts. The final part of this text is a discussion and a conclusion, where conclusions are drawn from the results and we discuss possible problems with the method used as well as what can be done in order to further investigate this subject.