Syftet med föreliggande studien är att fördjupa kunskapen om hur F-3 lärare resonerar kring att undervisa om källkritik i SO-ämnet. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats med ett pragmatiskt perspektiv. Genomförandet sker med semistrukturerade intervjuer med fem F-3 lärare. Där F-3 lärarnas resonemang om källkritik i undervisningen för årskurs F-3 inom So-ämnet lyfts. Resultatet identifierar hur F-3 lärare resonerar för att utveckla elevers källkritiska förmåga, vilket innehåll de väljer att använda i sin undervisning om källkritik och vilka metoder som används för att utveckla elevers källkritik gentemot källors tillförlitlighet. Slutsatser visar på F-3 lärares upplevelser kring vikten av den källkritiska undervisningen och de möjligheter som elevers källkritiska förmåga medför.

Syftet med denna studie har varit att undersöka möjligheterna till att öka elevernas motivation till att lära sig obekanta rörelser. Den praktiska undervisningen har varit inspirerad av Parkour och planeringen av den intervention som genomfördes har skett med inspiration av diverse teorier om lärande. Dessa teorier var Antonovskys KASAM-begrepp, Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, samt den dynamiska systemteorin. För att kunna undersöka elevers motivation så har interventionen genomförts på en högstadieskola i Mellansverige, där två klasser från årskurs 9 deltagit i undersökningen. Båda klasserna besvarade enkäter innan genomförd intervention, samt efter den genomförd intervention. Mellan de båda enkäterna så har eleverna i en klass, studiens experimentgrupp, genomgått undervisning tillsammans med en interventionspedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen IP). Den andra gruppen, studiens kontrollgrupp, har genomgått undervisning med deras ordinarie pedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen OP).Det visade sig genom sammanställningen av enkäterna, att en grupp kom att höja sin motivationsnivå för deltagande i undervisningen, medan den andra gruppen kom att sänka sin motivationsgrad för deltagande i undervisningen. Resultatet diskuterades ur olika synvinklar, där är en aspekt som framkommer som kan ha spelat en mer central roll än övriga delar i att det blev den förändring mellan grupperna som det blev.

<p>Sammanfattning</p><p>Det blir allt mer viktigt att främja god hälsa när människan idag lever ett liv i ett samhälle fyllt med höga krav. Syftet med uppsatsen är att få insyn i hur verksamma lärare i idrott och hälsa arbetar med hälsoundervisning samt att ge en förståelse av vad hälsobegreppet kan stå för. Vad styrdokumenten uttrycker om hälsa och hur den överensstämmer med verkligheten.</p><p>Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med verksamma idrottslärare i årskurs 7-9. Till hjälp har jag använt relevant litteratur från tidigare forskning. Resultatet av intervjuerna har analyserats och väsentligt stoff har sammanfattningsvis redovisats.</p><p>Mitt resultat visar att det är den fysiska aktiviteten som dominerar idrottsundervisningen och att rörelsens betydelse för hälsan är stor. De få timmar som ämnet har anser lärarna påverkar valet av undervisning. Det är den holistiska synen på hälsa som lärarna vill framhäva men belyser också det vaga och svårdefinierbara i begreppet. Majoriteten menar att hälsa är när individen mår bra. Den sociala aspekten är den som främst skapar ohälsa hos eleverna vilket leder till negativa konsekvenser för hela individen. Hälsa förknippas ofta med teoripass medan idrott sammanförs med praktisk undervisning. Några menar dock att hälsa integreras när tillfälle ges. Det är främst ergonomi, kost, kondition och rörelseglädje som lärarna framhåller som de dominerande inslagen i deras hälsoundervisning. Flera av dem har främst som målsättning att få de inaktiva eleverna att röra sig och se hälsans betydelse i ett framtida perspektiv.</p> / <p>Abstract</p><p>It’s very important to promote good health, because the society today has high demands. This essay is a study on how teachers in physical education, work with health education, and an understanding of the term health. What is written in the curriculum regarding health, and does it cohere with reality.</p><p>I have done five qualitative interviews with active PE teachers in grade 7-9 and used relevant literature to my help from earlier research. The result of the interviews have been analysed and the study discusses important matters.</p><p>The result show that physical activity dominates sports education and activity is most significant for health. The teachers consider the few hours to be one of the main affects in choice of education. It is the holistic vision of health that teachers want to bring out, they also acknowledge that it is difficulty of define. The majority mean that health is when a person feels good. The social point of view is what creates bad health among the pupils, which leads to negative consequences for entire humanity. Health is often associated with theory lessons while athletic games are associated with practical education. Some people mean that health integrates when opportunity is given. It is foremost ergonomics, diet, condition and joy of activity the teachers point out as the most dominant features in their health education. Several of them want to inspire the lazy students and they hope that the students see the importance of health in the future perspective.</p>

Sammanfattning Det blir allt mer viktigt att främja god hälsa när människan idag lever ett liv i ett samhälle fyllt med höga krav. Syftet med uppsatsen är att få insyn i hur verksamma lärare i idrott och hälsa arbetar med hälsoundervisning samt att ge en förståelse av vad hälsobegreppet kan stå för. Vad styrdokumenten uttrycker om hälsa och hur den överensstämmer med verkligheten. Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med verksamma idrottslärare i årskurs 7-9. Till hjälp har jag använt relevant litteratur från tidigare forskning. Resultatet av intervjuerna har analyserats och väsentligt stoff har sammanfattningsvis redovisats. Mitt resultat visar att det är den fysiska aktiviteten som dominerar idrottsundervisningen och att rörelsens betydelse för hälsan är stor. De få timmar som ämnet har anser lärarna påverkar valet av undervisning. Det är den holistiska synen på hälsa som lärarna vill framhäva men belyser också det vaga och svårdefinierbara i begreppet. Majoriteten menar att hälsa är när individen mår bra. Den sociala aspekten är den som främst skapar ohälsa hos eleverna vilket leder till negativa konsekvenser för hela individen. Hälsa förknippas ofta med teoripass medan idrott sammanförs med praktisk undervisning. Några menar dock att hälsa integreras när tillfälle ges. Det är främst ergonomi, kost, kondition och rörelseglädje som lärarna framhåller som de dominerande inslagen i deras hälsoundervisning. Flera av dem har främst som målsättning att få de inaktiva eleverna att röra sig och se hälsans betydelse i ett framtida perspektiv. / Abstract It’s very important to promote good health, because the society today has high demands. This essay is a study on how teachers in physical education, work with health education, and an understanding of the term health. What is written in the curriculum regarding health, and does it cohere with reality. I have done five qualitative interviews with active PE teachers in grade 7-9 and used relevant literature to my help from earlier research. The result of the interviews have been analysed and the study discusses important matters. The result show that physical activity dominates sports education and activity is most significant for health. The teachers consider the few hours to be one of the main affects in choice of education. It is the holistic vision of health that teachers want to bring out, they also acknowledge that it is difficulty of define. The majority mean that health is when a person feels good. The social point of view is what creates bad health among the pupils, which leads to negative consequences for entire humanity. Health is often associated with theory lessons while athletic games are associated with practical education. Some people mean that health integrates when opportunity is given. It is foremost ergonomics, diet, condition and joy of activity the teachers point out as the most dominant features in their health education. Several of them want to inspire the lazy students and they hope that the students see the importance of health in the future perspective.

Uppsatsen undersöker fem lärares arbete och undervisning om litteraturoch lässtrategier utifrån skönlitteratur. Skönlitteratur visade sig vara ettviktigt arbetsredskap i undervisningen för att utveckla lässtrategier och godläsförståelse. Litteratur anses vara traditionsbärare för kultur, historia ochgemenskap och för människorsutveckling. Läroplan och kursplan i svenska har tydliggjort vikten av läsningoch lässtrategier i undervisningen. Elever behöver tillgång till lässtrategierför att kunna läsa olika typer av texter på ett ändamålsenligt och effektivtsätt. Trots skolors medvetenhet kring läsnings vikt visar rapporter ochundersökningar från statliga utredningar att läsförståelse överlag försämratshos dagens skolungdomar. Vi ställer oss frågorna hur lärare arbetar medskönlitteratur, vad lässtrategier innebär och hur de arbetar med strategierna.Vår metod var en kvalitativ enkätundersökning ochdeltagare var samtliga svensklärare från samma skola. Vårt resultatvisade att lärarnas kunskaper i och om lässtrategier varierade och så ävenarbetet med skönlitteratur och hur de arbetar med elevernas läsförmåga.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att läsning är mer än en aktivitet mellanläsare och text, den kan berika människors liv och bidra till en förståelse förbåde sig själva och andra individer.  Läsning av litteratur är ettarbetsverktyg och hjälpmedel i undervisningen och det kan skapa delaktighet isamhället då förmågor som kritiskt tänkande och ett analytiskt förhållningssättkan uppkomma i samband med boksamtal eller diskussioner. / This paper investigates five teachers work and teaching about literature and reading strategies based on fiction. Fiction turned out to be an important tool in teaching, especially in reading strategies and reading comprehension. Literature is considered tradition bearer of culture, history and intellectual fellowship and human development. The Swedish curriculum and syllabus has clarified the importance of reading and reading strategies in teaching. Students need access to reading strategies so they can read different types of texts in an effective and efficient manner. Despite schools' awareness of the importance of reading, reports and surveys from government investigate reading comprehension in students’ ability to comprehend reading have worsened.  The paper investigates how teachers work with fiction and what reading strategies mean for the participants and how they work with the strategies. Our method is a qualitative survey and the participants are all Swedish teachers from the same school. Our results showed that teachers 'skills and reading strategies varied and so even work with fiction and how they work with students' reading skills. Our conclusions are that reading is more than an activity between readers and the text they have read. Reading can enrich people's lives and contribute to an understanding of both themselves and other individuals. Reading of literature is a tool and a teaching tool which can create participation in society, because students evolve skills such as critical thinking and an analytical approach which can arise when they take part of conversions of books and other types of literary discussions.

Genom fokusgruppinterjuer har vi med vår studie kommit fram till vilken status och funktion bildaktiviteter har och vilka problem som är förknippade med att använda bildaktiviteter i grundskolan f-3, detta genom att 11 lärare från förskoleklass till grundskola 1-7, har fått ge sin syn på hur de använder ämnet bild och bildaktiviteter i sin undervisning. Vi ser att då lärare säger sig använda ämnet bild i f-3 är det i form av bildaktiviteter vilka mestadels används för att bli ett undervisningskomplement. Våra informanter har en strävan att uppvärdera ämnet bild gentemot de mer teoretiska ämnena då de anser att det är de teoretiska ämnena som får uppmärksamheten i planeringar, kursplaner, uppnåendemålen och i undervisningen. Informanterna vill använda många bildaktiviteter i sin undervisning för att stärka elevernas kunskapsutveckling men vi anser att de döljer syftet med användningen av bildaktiviteter för eleverna men också för sig själva. Vi har observerat att informanterna har i sin användning av bildaktiviteter fastnat i ett traditionellt förhållningssätt där ämnet bild utgörs av stora bildalster, men vi anser att det även finns stora funktioner i små bildaktiviteter. Funktioner som vi fick se har stor betydelse för elevernas utveckling såväl kunskapsmässigt som personligt.

Denna fallstudie undersöker om samt hur lärandemålen i ämnet svenska synliggörs, konkretiseras och begripliggörs av en grundskolelärare i årskurs 3. Metodvalen i föreliggande fallstudie är av kvalitativ karaktär där både observationer och semistrukturerade intervjuer använts. En stegvis deduktiv-induktiv analysmetod har sedan tagits i anspråk för att förstå vårt resultat i förhållande till vår teoretiska bakgrund. Resultatet visar att synliggörande av lärandemål förekommer men inte i den utsträckning som vore önskvärt i förhållande till vad forskningen talar för.

Enligt läroplanen ska elever få möjlighet att lära sig genom estetiska uttrycksformer (Skolverket, 2018, s.10). Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lågstadielärares uppfattningar av estetiska lärprocesser i relation till ämnet svenska. För att besvara studien har följande två frågeställningar formulerats: Vad uppfattar lärare att estetiska lärprocesser innebär i svenskundervisning? Hur uppfattar lärare att estetiska lärprocesser används i svenskundervisning?   Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Studien baseras på fenomenografisk ansats och utifrån analys framträdde fyra beskrivningskategorier: estetiska lärprocesser som delaktighetsstödjande, estetiska lärprocesser som inlärningsstöd, estetiska lärprocesser som komplement i undervisning och estetiska lärprocesser som svåra att genomföra. Resultatet visar att estetiska lärprocesser kan vara ett redskap för att elever ska nå mål i ämnet svenska. Samtidigt visar resultatet att lärare har behov av kompetensutveckling för att estetiska lärprocesser kunna ska planeras och genomföras i svenskundervisningen. Slutsatsen är att studien har bidragit med en bild av vad lärare uppfattar att estetiska lärprocesser är och hur de utifrån sin uppfattning valt att praktisera estetiska lärprocesser i sin svenskundervisning. / The curriculum states that students should have the opportunity to learn through aesthetic expressions (Skolverket, 2018, s.10). The aim of this study is to contribute with knowledge about primary teachers’ pedagogical perceptions of the aesthetic learning processes related to the subject of Swedish language. This study attends to two research questions: What do teachers perceive that aesthetic learning processes are in the teaching of Swedish language? How do teachers perceive that they use aesthetic learning processes when teaching the Swedish language? The collection of data was accomplished through semi-structured interviews with four primary teachers. The study has been inspired by the phenomenography. The result of the study is divided into four categories: aesthetic learning processes as participation support, aesthetic learning processes as learning support, aesthetic learning processes as a complementary part in teaching and aesthetic learning processes as difficult to implement. The results show that aesthetic learning processes may help pupils attain the intended learning outcomes of the subject Swedish. At the same time, the results show that the teachers need competence development in order to be able to plan and support aesthetic learning processes when teaching Swedish. The conclusion is that this study has contributed with an idea of what teachers perceive that aesthetic learning processes are and how they, against this background, choose to practice it in their own teaching in the Swedish subject.

Uppsatsen bygger på två enkätundersökningar, som utfördes 2009 samt 2019 på två olika skolor, innehållande tre olika enkäter, en till föräldrar och elever i en klass 1 respektive klass 6 och en till lärarna. Frågorna har handlat om vad som anses viktigast att fokusera på när elevtexter ska bedömas och hur det känns att få en text bedömd. Syftet med uppsatsen är att se om det skett någon attitydförändring och om den i så fall går att koppla till den nya läroplanen Lgr-11 som kom 2011. Slutsatsen är att det har skett vissa attitydförändringar och att dessa till viss del går att koppla till Lgr-11. / The essay is based upon two survey inquiries, performed in 2009 and 2019 on two different schools, one for parents and pupils in a class 1 and in a class 6, and one for all teachers. The questions are about what is considered the most important to focus on when assessing pupils’ texts and how it feels when your text is assessed . The main aim with the essae is to see wether there has been any change in attitude and if it in that case can be correlated to the new curriculum, which came in 2011. The conclusion is that there has been some changes in attitude and that they partially can  be correlated to Lgr-11.

Both in the school world and in the public debate we have experienced a major focus on assessment and grading. However, the practice of summative assessment has according to us been rather absent in our upper secondary teacher education programme. Since the student perspective of assessment is a research topic that is fairly unexplored, the purpose of this study is to contribute with knowledge about teachers’ assessment practice from a student perspective. Moreover, this thesis aims to explore upper secondary students’ perceptions and understandings of assessment and grading in the subject Swedish. The empirical material is based on questionnaires followed by focused group interviews. The study was conducted at two Swedish upper secondary schools with one class from each school. The theoretical frame of this study is phenomenology and Husserl’s theory of the lifeworld and Løgstrup’s theory of the ethical demand are used to interpret the empirical material. The results show that students experience that their learning is made visible both orally and in writing throughout the course, that they know what their grades are based on, and that they know what they have to do in order to attain a certain grade. However, the students do not seem to be able to give any examples of specific skills. Furthermore, they experience that the teacher gives them several opportunities to meet the knowledge requirements and most students are pleased with their grades, which seems to result in that they are more likely to perceive grades as fair. Criticism is addressed towards the grading system and knowledge requirements for being arbitrary and intricate. Nonetheless, the students accentuate their teacher’s ability to disambiguate the knowledge requirements. The conclusion is that the teacher’s professionality and the student-teacher relationship are of great significance for the students’ comprehension and perception of assessment and grading. Hence, it is suggested that students’ perspectives should be attended to before reforms of the grading system are carried out.