61 |
Barnlitteratur eller läromedel? : En kvantitativ studie om 4–6-lärares användning av barnlitteratur och läromedel i engelskundervisningen / Children’s literature or textbooks? : A quantitative study of grade 4-6 teachers’ use of children’s literature and textbooksHamid, Zaynab, Gullström Öhlin, Astrid January 2017 (has links)
Syftet med studien var dels att undersöka 4–6-lärares användning av läromedel och barnlitteratur i engelskundervisningen, dels att ta reda på om lärarna såg några fördelar med att använda barnlitteratur i engelskundervisningen. Dessutom genomfördes denna studie för att undersöka om det finns någon koppling mellan användandet av barnlitteratur och lärares utbildning, läsvanor och språkvanor. Data samlades in genom en enkätundersökning som besvarades av 4–6-lärare från flera kommuner i Sverige. Resultatet visade att majoriteten av informanterna använder barnlitteratur i någon utsträckning i engelskundervisningen och ser flera fördelar med det, såsom variation i undervisningen samt ökad motivation hos eleverna. Barnlitteratur i klassrummet används mest genom högläsning och självständig läsning. Dessa arbetssätt bidrar, enligt informanterna, till ökad läsförståelse och större ordförråd. För det mesta används barnlitteratur inte enbart utan som komplement till läromedel. Det går även att se kopplingar mellan lärares läs- och språkvanor och användningen av barnlitteratur. Undersökningen är av betydelse främst för blivande grundskollärare i engelska men kan även intressera verksamma grundskollärare som vill prova att använda barnlitteratur i undervisningen.
|
62 |
”Min mamma har inte råd att köpa krav - är det mitt fel då?” : Pedagogers upplevelser av att undervisa om ekologisk hållbarhetGöransson, Kajsa January 2018 (has links)
Ekologisk hållbarhet är en av tre dimensioner i hållbar utveckling. Hållbar utvecklingär både en del av olika kursplaner samt en del i skolans värdegrund och uppdrag. Attkunna samtala och diskutera om ekologisk hållbarhet är också en del avkunskapskraven i biologi i årskurs 4-6. Tidigare forskning visar att det är komplexaområden och att det finns svårigheter med att få hållbar utveckling som ett perspektivsom genomsyrar skolan verksamhet. Studier visar att det finns oro bland unga förmiljöproblem och att elevers negativa känslor påverkar inlärningen ochförutsättningar för att skapa handlingskompetens. I undervisning om hållbarutveckling kan det finnas en risk för att skuldbelägga elever och att ansvaret flyttasfrån de vuxna till barnen. För att skapa förståelse för ekologiska samband behövskunskaper om naturen och där är utomhusundervisning och platsbaserat lärandebetydelsefulla delar. Elevernas känslor och värderingar för upplevelser utomhus ärviktiga för vilka kunskaper de inhämtar. Studien tar stöd i pragmatismen och Deweyssyn på kunskap och lärande. Syftet för studien är att undersöka pedagogersupplevelser av att undervisa om ekologisk hållbarhet och vilka framgångsfaktorer,svårigheter och möjligheter som de upplever. Data har samlats in genomsemistrukturerade intervjuer med fem pedagoger och har analyserats med enkvalitativ innehållsmetod där innehållet har kodats och kategoriserats och rör siginom fältet för grundad teori. Resultatet visar att det är viktigt att skapahandlingskompetens hos elever och att det är möjligt att göra genom att eleverna fåruppleva att deras val och agerande har betydelse. Elevernas egna engagemang är enmöjlighet och framgångsfaktor i undervisningen. Ett kritiskt förhållningssätt ärbetydelsefullt och därför behöver läraren också belysa komplexa frågor och diskuterasamhälleliga strukturer. Läraren behöver möta elever i deras oro för miljöproblem ochbedriva en hoppfull och lösningsinriktad undervisning. Det är också betydelsefullt attlärare finns och stöttar elevernas i deras oro. Att utgå från elevernas erfarenheter ärcentralt för att skapa engagemang och en förståelse för ekologisk hållbarhet. Vidare ärett platsbaserat lärande en framgångsfaktor där eleverna får möta naturen och skapaen relation till den och där läraren möjliggör positiva möten. Ett platsbaserat lärandeär också viktigt för att elever ska undersöka platser för att förstå samband i samhället.Det teoretiska och det praktiska bör kopplas samman, och det är centralt att upplevamed alla sinnen. Slutligen visar resultatet att skolans organisation och framföralltlärarens personliga intresse och engagemang är centralt för hur undervisningen ser utoch vilka kunskaper och perspektiv som lyfts i undervisningen.
|
63 |
Hur introduceras begrepp inom naturvetenskapen? : En studie om hur lärare arbetar med att introducera nya naturvetenskapliga begrepp för elever.Örnered, Anna January 2018 (has links)
Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare arbetar med att introducera naturvetenskapliga begrepp samt hur lärare beskriver sin utformning av denna undervisning. Detta undersöks med hjälp av en kvalitativ studie med observationer i årskurs 4, 5 och 6 samt genom intervjuer med lärare som undervisat på de lektioner som observerats. För att elever ska kunna utveckla sin begreppsliga förståelse krävs att elever lär sig innebörden av ett naturvetenskapligt begrepp samt hur dessa begrepp kan knytas till ett sammanhang. För att hjälpa elever utveckla sin begreppsförståelse krävs att eleverna exponeras för dessa begrepp och får en fördjupad förståelse för begreppet. Arbetet med att introducera de naturvetenskapliga begreppen blir således en viktig del i en lärares arbete inom naturvetenskapliga ämnen. Resultaten visar att de två lärare som deltagit i studien till största del undervisar på ett sätt som forskning visat vara gynnsamt för elevernas utveckling av förståelsen för naturvetenskapliga begrepp. Det framkom att lärarna i huvudsak var eniga om att det sociala samspelet i klassrummet är viktigt för elevernas inlärning samt att eleverna måste få möjlighet att exponeras för de naturvetenskapliga begreppen med hjälp av olika medier.
|
64 |
”Man kan ju skriva också” -Kommunikation, inte bara en muntlig förmåga : - En analys av kommunikationsförmågan inom matematiken / "You can write as well" -Communication, not only a verbal ability : - An analysis of the ability to communicate in MathematicsBerggren, Jacob, Landhammar, Anna, Johansson, Emma January 2018 (has links)
Som ett led i att förbättra kvaliteten på matematikundervisning fokuserar den senaste versionen av läroplanen på förmågor som elever ska ges möjlighet att utveckla. Kommunikationsförmågan är en av dessa som nämns i styrdokumenten och som denna studie kommer att behandla. Våra erfarenheter, likväl som Skolinspektionen, har visat att alla lärare inte planerar och undervisar enligt styrdokumenten. Denna studie kommer därför att undersöka hur lärare definierar kommunikationsförmågan i matematikämnet samt vilka metoder och arbetssätt de låter eleverna använda för att utveckla denna förmåga. Genom intervjuer och observationer av matematiklektioner ska studien ge en bild av hur lärare i årskurs 4-6 tänker och arbetar för att utveckla just kommunikationsförmågan. Resultatet av detta visar att de intervjuade lärarnas definition av kommunikationsförmågan är relativt likvärdiga, det handlar om att prata matematik. Däremot skiljer det sig hur de väljer att arbeta med att låta eleverna utveckla förmågan. De metoder som väljs för att fokusera på just kommunikationsförmågan är främst problemlösning i par eller grupp, men också genomgångar och gemensamma diskussioner. Resultatet i denna studie visar även att få av lärarna nämner eller tillämpar kommunikation via skrift. Inte förrän de har tänkt igenom och analyserat förmågan på ett djupare plan beskriver de att även en skriftlig version är viktig att beakta.
|
65 |
Tredjespråksinlärning i åk 4-6 : Flerspråkiga elever i ett EFL klassrumDanielsson, Sandra January 2018 (has links)
I dagens mångkulturella skola möter vi flertalet barn med ett annat modersmål än svenska. Eleverna har kommit till landet av många olika anledningar och har alla olika erfarenheter med sig. Forskning har börjat uppmärksamma hur man framgångsrikt kan arbeta med språkinlärning hos flerspråkiga elever utifrån deras förutsättningar och kunskaper. Ett dilemma många lärare stöter på är dock undervisningen av engelska då två språk lärs in samtidigt, vilket i sin tur kan skapa sammanblandningar mellan språken. Detta examensarbete undersöker och redogör för lärares attityder och inställning till flerspråkiga elevers inlärning i ämnet engelska men också hur flerspråkiga elever uppfattar sin engelskundervisning. Datainsamlingen har genomförts genom enskilda intervjuer med sju elever från tre olika klasser samt ett frågeformulär som delats via internet för att nå ett stort antal undervisande lärare i engelska. Resultatet analyserades och jämfördes med två teorier, tidigare forskning samt med stöd i läroplanen. Resultatet visar att lärare generellt saknar kunskaper och resurser för att kunna erbjuda flerspråkiga elever den bästa undervisningsformen. Flertalet av eleverna upplever dock att engelska är spännande och roligt samt uppskattar att lära sig två språk samtidigt. Det framkommer även att många lärare har uppfattningen att flerspråkiga elever har svårigheter vid inlärningen av två språk. Vidare forskning i ämnet vore att undersöka fenomenet i ett större perspektiv, att jämföra flerspråkiga klassrum i Sverige med andra länder för att synliggöra var svenska klassrum befinner sig i den internationella utvecklingen. / <p>Engelska</p>
|
66 |
Källkritik i svenskämnet för årskurs 4–6 : En läroplansteoretisk studie om styrdokument och dess tolkning / Source criticism in the Swedish classroom in grades 4-6: : A curriculum study of policy documents and their interpretationNelimarkka, Marcus, Nygren, Rasmus January 2018 (has links)
Syftet med undersökningen är att studera hur den tolkade läroplanen förhåller sig till den avsedda läroplanen om källkritik i svenska för årskurs 4–6. För att uppnå studiens syfte analyseras de delar av förarbeten och läroplanen för grundskolan som behandlar undervisning i källkritik för årskurs 4–6 samt sex intervjuer med grundskolelärare. Av resultatet framgår att eleverna inte får arbeta tillräckligt med källkritik i svenska trots att källkritiken är ett uttalat mål i den avsedda läroplanen. Samtliga lärare poängterar fördelarna med att arbeta ämnesövergripande i källkritik men nämner samtidigt att det inte alltid finns tid till det. Två lärare har svårt att bedöma eleverna, eftersom de inte har tillräckligt med underlag. Lärarna har olika kunskaper om och utbildning i källkritik, vilket kan påverka elevernas lärande. Studien belyser att undervisning i källkritik för årskurs 4–6 får en undanskymd roll i svenskämnet, vilket är ett resultat av sådana ramfaktorer som tid och resurser. Genom att identifiera ramfaktorerna är studiens förhoppning att bidra med kunskap om förutsättningar för undervisningen i källkritik för den aktuella åldersgruppen och lägga grund för fortsatt didaktiskt utvecklingsarbete på olika läroplansnivåer.
|
67 |
Hållbar utveckling i årskurs 4-6 : En litteraturstudie om undervisning i hållbar utveckling ämnesövergripande i NO och teknik / Sustainable development in grades 4-6Johansson, Anna, Segerström, Emma January 2018 (has links)
I denna litteraturstudie behandlas ämnesområdet hållbar utveckling, främst utifrån den ekologiska aspekten av begreppet. Av eget intresse fanns en nyfikenhet på hur lärare runt om i världen undervisar ämnesövergripande om ämnesområdet samt vilka kompetenser som krävs för att möjliggöra en lärorik undervisning. Vid litteratursökningen upptäcktes brister av forskning kring ämnet i årskurs 4–6, vilket gjorde oss ännu mer intresserade. Syftet med studien är klarlägga hur undervisning om hållbar utveckling i årskurs 4–6 behandlas i internationell och svensk forskning inom de naturorienterande ämnena samt teknik. De forskningsfrågor som används är: hur arbetar lärare med hållbar utveckling inom de naturorienterande ämnena och teknik samt vilka förutsättningar för ämnesövergripande arbete mellan dessa ämnen finns? Dessutom undersöks vilket ämnesinnehåll som kan lyftas samt vilka kompetenser en lärare behöver för att möjliggöra en lärorik undervisning. Det sociokulturella perspektivet återspeglas i läroplanen, Lgr11, och därmed finns det representerat i vår studie. För att finna relevant litteratur användes flera olika databaser i informationssökningen. Därefter kategoriserades materialet utifrån analyskriterier och sammanfattades i dokumentet Översikt över analyserad litteratur (Bilaga 1). Detta var till stor hjälp vid författandet av denna uppsats. Resultatet visar hur undervisning bedrivs enskilt i de naturorienterande ämnena och teknik samt ämnesövergripande mellan dessa ämnen. Ett flertal konkreta exempel behandlas gällande undervisning inomhus såväl som utomhus. Slutsatsen är att undervisning kring hållbar utveckling kan ske på många olika sätt och att det är av stor betydelse vad och hur läraren undervisar.
|
68 |
Werkmäster möter Dickens : – Vad händer när Lysande utsikter skrivs om till en lättläst version?Andersson, Mattias January 2017 (has links)
Studien analyserar Charles Dickens verk, översatt av Margareta Ångström, Lysande utsikter (1970) och kommer ställas emot en återberättad version av Johan Werkmäster (2011). Syftet med studien är att jämföra dessa två versioners paratext, språk och innehåll samt att undersöka om versionerna skulle passa till elever i årskurs 4–6.Studiens analys utgår från en komparativ metod och därför görs jämförelse versionerna emellan.Resultatet från analysen visar på att Werkmäster har genomfört en kraftig förenkling av Dickens original. Däremot har Werkmäster omarbetat handlingen på så vis att det centrala i händelseförloppen är kvar samt att han lyckats omarbetat den till en lättläst bok som mycket väl skulle fungera för elever i årskurs 4–6.
|
69 |
Att läsa mellan raderna tillsamman. : en studie av inferenser i två modeller för textsamtalOlofsson, Jonna, Hallberg, Elin January 2020 (has links)
Textsamtal är ett vedertaget sätt att bearbeta gemensam läsning av litteratur såväl i skolans undervisning som på lärarutbildningar. Aidan Chambers och Judith Langer är två framstående förespråkare för textsamtal som fått stort inflytande i Sverige. Syftet med föreliggande undersökning är att studera hur Chambers respektive Langers modeller för textsamtal skapar förutsättningar för elever i årskurs 4 att göra inferenser. Med inferenser avses i undersökningen modellbaserade och textbaserade inferenser så som de definieras av Barbro Westlund. Det sociokulturella perspektivet och transaktionsteorin används som teoretisk utgångspunkt. För att genomföra undersökningen görs en intervention i två elevgrupper där de får delta i textsamtal baserade på de respektive modellerna. I resultatet framkommer att eleverna gör inferenser i båda samtalsmodellerna. Frågor som uppmuntrar elever till att fylla i textens tomrum eller reda ut frågetecken om texten resulterar i flest inferenser. Eleverna gör också fler inferenser i frågor där de får kommentera texten fritt än i frågor som detaljstyr. Resultaten visar att samtalsledarens roll är viktig då denne bör planera, strukturera och styra textsamtalet i en sådan riktning att eleverna uppmuntras till att göra inferenser. / <p>Presentation av arbete skedde via zoom pga rådande omständigheter med covid-19. </p>
|
70 |
Hållbar utveckling i geografiläroböcker för årskurs 4-6 : En innehållsanalys av några geografiläroböcker för årskurs 4-6 gällande hållbar utveckling och de tre dimensionera ekologisk, ekonomisk och social hållbarhetRällfors, Siri January 2020 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0337 seconds