In January 2004 two members of the Pentecostal community Knutby Filadelfia in Uppsalamunicipality, Sweden, were shot by their fellow member Sara Svensson. With a qualitative hermeneutic case study as the principal method this essay takes on the task of not only investigating if and how Stockholm Syndrome can be used as a model for interpreting and understanding the violent incident in Knutby Filadelfia, but also to see if the unique characteristic of the Knutby incident can tell us something about Stockholm Syndrome as a model for understanding violence in religious movements. The material shows Stockholm Syndrome as having been present in Knutby because of among other things, a mileu, leadership and theology that supported the normalization of abuse and the enabling and maintaining of self punishment in the community. While Stockholm Syndrome still is a controversial theory this study shows that it can be used as a powerful tool in the understanding of violence in religious contexts.

<img src="file:///page1image8680" /> Uppsatsen avhandlar de konstnärliga gestaltningarna i Stockholms tunnelbana i relation till politiskt inflytande. Stockholms tunnelbane-system består av 109 kilometer spår och 100 stationer. Drygt 90 av dessa har idag konstnärliga gestaltningar. Konsten är närvarande i såväl biljetthallar som på perronger. Här finns varierande konstupplevelser i form av skulpturer, mosaiker, målningar, installationer, ristningar och reliefer. Över 150 konstnärer har arbetat med den permanenta konsten sedan 1960-talet. De empiriska exempel som jag utgår från i studien är Ristningar i Naturbetong (1961-1965) av Siri Derkert (1888-1973) och Snäckan (2016-) av Åsa Jungnelius (1974-). Syftet med min studie är att beskriva de politiska förutsättningarna för respektive upphandling och peka på hur dessa förändrats. Uppsatsen har tonvikt på frågor kring konstnärens ideologiska agenda kontra den byråkratiska process som omgärdar en offentlig upphandling. Studien visar att dessa förutsättningar spelar en dold men central roll i upphandlingarna. Det är på denna grund möjligt att sluta sig till att de politiska och ideologiska förutsättningarna spelar roll när konst ska upphandlas.

No description available.

Denna studie har syftet att undersöka hur Åsa Waldau, även kallad “Kristi brud” gestaltats i svensk press under åren 2004 till 2021. Studien fokuserar på två perioder, 2004 till 2016 och 2017 till 2021, tiden före och efter misshandelsanklagelserna. För att utföra detta har en kvalitativ text- och bildanalys genomförts och sedan analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk med genus-, gestaltnings- och nyhetsvärderingsperspektiv.  Studiens artiklar har analyserats med hjälp av tre metoder som analyserar bild, text, och rubrik och bild i samverkan. Resultatet visade ett tydligt före och efter i mediernas gestaltning då hon mellan åren 2004-2016 framställdes i rollen som mystiskt fenomen och mellan åren 2017-2021 i rollen som kvinnlig förövare. Ur ett genusteoretiskt perspektiv har gestaltningen förändrats över de två perioderna genom att hon under första perioden tillskrivs feminina egenskaper och hon under den andra perioden tillskrivs maskulina egenskaper. Ur ett nyhetsvärderingsperspektiv har studien visat att Knutbydramats höga nyhetsvärde var avgörande för Åsa Waldaus nyhetsvärde. Studien har även visat att tidningarna i flera fall använt bilder på Waldau och “Kristi brud” i rubriken som ett dragplåster. Sammanfattningsvis visar resultatet att det kan upplevas som att tidningarna under den första perioden hade problem med att tillskriva henne en tydlig roll på grund av hennes komplexitet men när hon 2017 blir anklagad för misshandel tillskriver tidningarna henne rollen som kvinnlig förövare och då blir även samspelet mellan bild, rubrik och text lättare för läsarna att ta till sig.

The empirical material of this study consisted of tweets by four leading politicians in Sweden: Carl Bildt of Nya Moderaterna, Annie Lööf of Centerpartiet, Åsa Romson of Miljöpartiet and Jonas Sjöstedt of Vänsterpartiet. The aim of the study was to examine how they use Twitter as a political tool and what that says of the mediatization of politics. What content did they publish, how did the content differentiate between them and what political messages and other subjects occurred in their tweets? Does the political debate become fragmented because they’re only allowed to use 140 characters on Twitter? The theoretical framework and method applied for the research was based upon critical discourse analysis (CDA), with special interest in ideology and mediatized discourse. The result of the study showed that the content they published consisted mostly of criticism towards political opponents, rather than of independent political opinions. It also showed that the focus among the politicians was mostly on factual issues rather than on ideology. Furthermore, it showed that they use Twitter as a way of spreading information more than anything else. I argue that the political discourse that was present on Twitter among the politicians can be seen as somewhat populistic, due to the fact that they focused more on criticism towards political opponents than on independent political opinions and ideology. I argue that there are certain risks with their way of using Twitter as a political tool when political issues are brought out of their ideological context.

Syftet med denna uppsats är att undersöka intertextuella samband gällande de ambivalenta föreställningar om korpen, som förknippad med, exempelvis döden och vishet, som återfinns i folklore och korpar i Nidstången, Draugen (Larsson &amp; Korsell 2014; 2018) och Spådomen om Jack (Olczak 2018). Undersökningen utgår från folktro och myter om korpar från fornnordisk och keltisk mytologi samt från den nordamerikanska urbefolkningen. Analysen använder sig av komparativ metod och tar avstamp i det folkloreska. Begreppet avser den känsla av folklore som finns i många populärkulturella produkter och används som ett teoretiskt ramverk. Syftet är att undersöka de fuzzy allusions, diffusa allusioner, som ger läsaren en känsla av äkta folklore. Det handlar om författarnas kreativa användande av folkloristiska inslag från olika traditioner. De folkloreska uttrycken delas in i tre olika kategorier: integrering, porträttering och parodi. Den sistnämnda kan också betecknas som en metakommentar.  Studien visar att korpbröderna Alrik och Viggo i Nidstången och Draugen går i dialog med korpar från keltisk, fornnordisk och nordamerikansk mytologi, Alrik som mäktig magiker, likt Oden, och Viggo som tricksterfigur. De tretton korparna i Spådomen om Jack samtalar med föreställningar om korpen som ond och olyckbådande, som finns i folktro och fornnordisk och keltisk myt. Författarna till böckerna har skapat kreativa blandningar av myter och folktro runt korpen, vilket gör att de hamnar i den folkloreska kategorin integrering, med vissa inslag av parodi. Slutsatsen är att den ambivalens som förekommer i myter och folktro angående korpen också syns i de analyserade böckerna.

During the 21st century, Society has again begun to focus its attention on working class literature and on issues related to social class. In the media contemporary working class literature is often mentioned as a distinct phenomenon. I my view, the meaning of this phenomenon have not been adequately formulated. The aim of this Master’s Thesis is to reconstruct, using a discourse oriented text analysis, a picture of how the contemporary working class literature is described in today’s society. This approach falls therefore within the framework of the Sociology of Literature and is based on the assumption that the discourse of working class literature is undergoing change. Utilizing an established definition of working class literature, I have created five nodal points around which I believe the discourse is mainly formed and changed. Links are then made to these points from chains of equivalence, based on essential ideas concerning the identities that have been ascribed to different subjects and objects. In order to show how the discourse is contextually constructed, the results are seen in relation to a discussion in contemporary research and literature about class society and the welfare state. My empirical data consists mainly of reviews and interviews in leading daily newspapers in Sweden concerning five writers who have published novels between 1999 and 2007 and who have been associated with contemporary working class literature. These writers are Lena Andersson, Torbjörn Flygt, Tony Samuelsson, Susanna Alakoski and Åsa Linderborg. The results show that the working class writer is a “class traveller”, who today holds a prominent position within the literary public sphere. The main purpose of the literature is to criticize the class society of today and to make it more visible. The novels reflects findings from social science research showing that the modern welfare state is a segregated and unequal society where the losers mainly consist of the unemployed and immigrants who often live in suburbs that were built during the million dwellings program. They also show today’s working class that primarily consist of people within the caring and service sectors and therefore largely are women. / Uppsatsnivå: D

År 2004 riktades media mot tätorten Knutby i Uppsalas kommun i Sverige. Sara Svensson, en medlem i den lokala religiösa församlingen, hade skjutit två personer. Denna kvalitativa undersökning formades med hermeneutiken som metodansats. Med Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska teori och med understöd av Hjalmar Sundéns rollteori som teoretiskt perspektiv tolkades och gavs hennes handlingar en förklaring. Undersökningen visade att Sara Svenssons verklighetsuppfattning kom att förändras i och med intåget i Knutby församling. Hennes religiösa uppfattning och den relation hon hade till andra medlemmar förändrande och utvecklade hennes verklighetsuppfattning till att rättfärdiga de förödande handlingar hon utförde.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur Norrland och norrlänningar skildras i TV-serien Rebecka Martinsson, samt om Norrland skildras från ett inifrån- eller utifrånperspektiv. Metoden som använts är fallstudie och data har insamlats genom egna observationer med Faircloughs tredimensionella analysmodell som teoretisk ram. Resultatet pekar mot att Norrland och norrlänningar förvisso skildras på ett stereotypt sätt i Rebecka Martinsson, men att det också förekommer en stor mängd nyansering där människormed norrländskt ursprung också tillåts att bryta mot den rådande diskursen. I diskussionssegmentet lyfts blicken och där görs jämförelser med andra populärkulturella verk. I det segmentet diskuteras också studiens styrkor såväl som svagheter, bland annat att det utvalda materialet är relativt litet och att med ett annat urval hade resultatet eventuellt kunnat bli annorlunda. Som förslag till fortsatt forskning ges att göra en undersökning på samma utvalda material, men med annan metod, alternativt använda samma metod och teoretisk ram men välja ut annat eller en större mängd material att analysera.

L’auteure suédoise Åsa Larsson a eu un grand succès en France avec ses polars avec le personnage principal Rebecka Martinsson, contribuant à la compréhension interculturelle entre la France et la Suède pendant les dernières 15 années. La première oeuvre dans la série de Rebecka Martinsson, Solstorm, a été traduite en français pour la première fois en 2006 sous le titre Horreur Boréale, et retraduite en 2020 sous le titre Les nouveaux prophètes. Il y a, grosso modo, deux stratégies de traduction : la traduction imitative (adaptée à la langue traduite) et la traduction fonctionnelle (adaptée à la langue cible). L’hypothèse d’Antoine Berman postule entre autre que les retraductions vont diachroniquement vers un style plus imitatif. Le but de ce mémoire est d’analyser la stratégie de traduction des deux traductions pour vérifier ou rejeter l’hypothèse de Berman. La méthode utilisée était la sélection de 28 extraits du livre Solstorm avec des phénomènes typiquement « suédois » (comme par exemple les jurons, le dialecte et la gastronomie) et l’analyse de leurs traductions respectives. Notre analyse montre qu’une grande majorité des extraits sélectionnés sont traduits d’une façon fonctionnelle, et qu’il n’y a aucune tendance que la deuxième traduction soit traduite d’un style plus imitatif que la première traduction. Donc, l’hypothèse de Berman n’a pas pu être confirmée par cette analyse qui n’a, toutefois, étudié que des extraits de l’oeuvre originale et ses traductions. / Having a major success in France, the Swedish novelist Åsa Larsson has with her crime novels starring Rebecka Martinsson contributed to the intercultural comprehension between Sweden and France over the last 15 years. The first book in the Rebecka Martinsson saga, Solstorm, was translated into French in 2006 under the title Horreur Boréale and retranslated in 2020 under the title Les nouveaux prophètes. There are roughly two possible strategies of translation: foreignization (adaption to the translated language) and domestication (adaption to the target language). The hypothesis of Antione Berman states amongst others that translations move diachronically towards the strategy of foreignization. The aim of this thesis is to analyse the two translations of Solstorm, examining whether the hypothesis of Berman could be confirmed or rejected. The method used was choosing 28 extracts containing typical “Swedish” phenomena (for instance the cursing, the dialect and the Swedish gastronomy) from the original version and analysing their translation, respectively. Our analysis shows that a large majority of extracts are translated in a domesticating style, and no tendency towards an increased use of the foreignizing strategy over time could be observed. The hypothesis of Berman could then not be confirmed through this analysis, but further studies of the original version are needed to confirm the results.